[00:00:00] Madde: Men personen den frågar ju också om tips på typ böcker eller

[00:00:03] Sofia: någonting. Alltså material på ämnet här skulle jag säga har ju inte någonting med typ mjukvaruutveckling att göra. Det handlar ju om team. Ja. Alltså inte vara en idiot till ledare.

Du lyssnar på Developers, podden där du får följa med oss, Sofia och Madde, på allt inom mjukvaruutveckling.

[00:00:31] Madde: Vi träffar spännande gäster, testar nya teknologier, söker inspiration och tar upp aktuella ämnen. Musik Vi kollade på Sagna ringen i går och i förrgår. Alltså

[00:00:45] Sofia: alla trilogin eller Bilbo eller serien.

[00:00:50] Madde: Nej, alltså första filmen. Vi fick dela upp den på två kvällar också för det blev för långt titta på en kväll. Man är så van vid serieformatet. Ja, så att vi kollar på The Fellowship of the Ring heter väl den första på svenska, eller på engelska Ja, faktiskt väldigt mysigt och så här. Stämningsfullt men jag gjorde en observation som är såhär nu är detta helt orelaterat till mjukvaruutveckling överhuvudtaget men jag kände ändå att...

men är alla är

[00:01:20] Sofia: nördar här eller många, väldigt många här tycker nog om filmerna Och det finns några jag känner till män som kommer lyssna som har liksom, eller nej han har inte lärt sig alvspråket men han gick på Sagan och ringen premiären i Malmö när den kom ut, vi var ju små då, men han gick tillsammans med alla andra nördar som har liksom läst böckerna och vissa av de här människorna hade ju då lärt sig alviska.

Ja wow. Och liksom typ pratade alviska jag tror han berättade att de som gick på scen skulle presentera filmen pratade alviska, folk var så utglädda. Så coolt. Men det finns nog folk här.

[00:01:57] Madde: Ja, jag var ju tio när första filmen kom och då, alltså mitt då, vad säger man, tweeny hjärta, alltså när man inte riktigt är tonåring, det bultade ju väldigt hårt för Legolas.

Ja det

[00:02:11] Sofia: har vi snackat om, att man hade Orlando Bloom-poster Ja Bloom har ju

[00:02:14] Madde: figurerat en del här i podden. Mer än två gånger tror jag i alla fall. Och jag hade ju typ etiserat mitt rum med posters på Orlando Bloom. Jag vet inte om du känner igen dig i det här att också var lite... Ja, hade Orlando

[00:02:27] Sofia: Bloom-poster.

Även Johnny Depp-poster. För på något sätt tyckte man att han var het i Pirates of the Caribbean. Som en massa barn.

[00:02:37] Madde: Men sen... När man blev såhär typ 18, 20 25. Då levlade man ju upp sig till att det var Aragorn som var den liksom, wow. Ja, för han var ju

[00:02:47] Sofia: manlig liksom. Som nu är det lite mer Aragorn tror jag.

[00:02:52] Madde: Det är det min observation är.

[00:02:54] Sofia: Okej men det är inte... Förlåt men säg... Det är inte Gimli som har gått vid... Jo

[00:03:00] Madde: Nej! Nej! Jo, jag var så här... Alltså, han är ganska nice ändå. Nej! Han har humor, han tycker om mat. Han är liksom så här... Åh gud.

[00:03:19] Sofia: Det var inte vad jag förväntade mig. Jag tänkte du skulle säga att honom går man aldrig vidare till.

[00:03:25] Madde: Jo, jo. Alltså han var en riktig kar. Nej men titta på den. Titta med de här ögonen när du är vuxen och vill ha en stabil huvud Men väl Aragorn? Nej men han är ändå lite för mycket drama och lite så. Nej.

[00:03:45] Sofia: Okej men jag såg tvåan ganska nyligen och det enda jag tänkte på var att Aragorn ska vara såhär han är så perfekt och så är det den här jag kommer inte ihåg, det är ju en kvinna som är kär i honom Eowyn Eowyn är ju förälskare i honom och han ska vara såhär, han är inte märker det hela tiden, han bara är såhär ja Jag vet inte.

Sådana gillar man inte.

[00:04:16] Madde: Nej. Tänk på det nästa gång du kollar på sådana och ringer Alltså jag tror

[00:04:22] Sofia: inte. Jag tror inte. Det har inget med längd eller tjocklek att göra eller så. Det är bara... Nej. Men det kanske kommer, det kanske är med åldern Du är två år äldre så... Ja exakt. Vi

[00:04:37] Madde: får se. Det kanske är så här, när man har barn och sånt så uppskattar man andra kvaliteter i en partner.

Ja, okej Vi går vidare till nästa.

[00:04:52] Sofia: Gärna. Jag vill inte höra vilka mer... Men du är intresserad av... Som man inte har

[00:04:58] Madde: tänkt på.

[00:04:59] Sofia: Han

[00:04:59] Madde: där Sauroman.

[00:05:02] Sofia: Ja, när du är så närmare 70 då är Sauroman så jävla... Gandalf. Gandalf är väl stabil och vis. Ja, sant. Men han är lite för gammal för mig. Ännu. Vänta tills du är 40 då blir han någon.

Lite så... Lite Silver Fox.

[00:05:25] Madde: Det måste vara en agenda of the white

[00:05:28] Sofia: då. Okej men då har jag lite tech-nyheter för att bryta av det här. Den största nyheten som har varit de senaste veckorna. Har du sett OpenAI's nya redesign? Mm, det har jag faktiskt. Vad tycker du? För jag delar skärm här med nya... Re-designen.

Har du haft några reflektioner? Är du

[00:05:57] Madde: chockad? Alltså, den är ju inte jätterevolutionerande. De har typ dissat sin lilla blomma som de brukar ha. Eller den är väl fortfarande kvar, men de har inte den som logga direkt.

[00:06:08] Sofia: Tänker du på den här loggan som jag visade? Ja,

[00:06:10] Madde: exakt. Det typ någon knut.

[00:06:13] Sofia: Ja, men typ en knop tycker jag.

Blomknop. Jag tror att de flesta har sett den. Annars får ni söka upp det och jag länkar också till Sina vi kollar på men det är såhär, du säger att de dissar den men alltså, jag menar de har ju kvar den de har ju justerat den men alltså ser du någon

[00:06:37] Madde: skillnad på den det är ju som en typ Vad heter det?

En romb. Eller vad säger man? Det är som en kub i mitten. Som är lite större. Det är typ skillnaden jag ser. Nu visar jag

[00:06:52] Sofia: den gamla. Och nu, det här är den nya. Ja, den är typ lite inzoomad. Ish. Jag tycker det ser ut som att de bara gjort... Lite tjockare linjer. Tjockare sträck ja. Som gör att den blir lite större.

[00:07:08] Madde: Ja.

[00:07:09] Sofia: Jag förstår inte varför. Kan någon designer förklara det här för mig? UX-designern i mitt team kan ibland komma och så här Ja, för vi har ett designbibliotek på Ikea och ett designteam som sitter med hela brandningen. Och han bara, jag upptäckte att ration på logotypen på den här sidan inte stämde på loggan.

Jag bara, hur? Vad? Jag vet inte ens vad du säger. Hur kan du ens se det? Eller går du in och liksom klickar in och sen tar du ut vad rationen är just där. Nej, jag vet inte. Det här... Får någon sådant förklara. Skillnaden på den gamla är ju att

[00:07:50] Madde: alla sträckor var ju inte lika tjocka. Det är de nu typ.

[00:07:53] Sofia: Nej. Men

[00:07:54] Madde: ja.

[00:07:55] Sofia: Ja. Jag vet inte vad. Någon tyckte väl att det var enklare när de var lika tjocka då. Kanske. För

[00:08:03] Madde: att inte någon UX-designer skulle klaga på att de inte var

[00:08:05] Sofia: tillräckligt lika. Ja. Sen har de ju ändrat själva vad heter det, typsnittet typeface. Till något de kallar för. Jag tror att det heter typ... Open AI...

[00:08:17] Madde: Ja, Open

[00:08:18] Sofia: AI Suns Ja, okej.

Ja, som presenterades det på en liksom... Mot en bakgrund av berg och himmel Och så står det liksom... Artificial general intelligence that benefits all of humanity. Så är det så här, bokstäverna, eller vad heter det, orden är utspridda över de här bergen.

[00:08:45] Madde: Det ser lite ut som någonting man har gjort i paint.

Alltså, det är liksom inget så här, man tänker wow, vilken grafisk design.

[00:08:55] Sofia: Ja, nej så det är väl det största som har hänt nu. Helt revolutionerande. Och på tal om det här jag hörde det här pratas om på The Vergecast. Och på tal om det här så nämnde de, frågade om man har sett reklamen Chairs are like Facebook.

Och att det är den sjukaste brandningen de har någonsin sett för ett företag. Vet du vad jag pratar om?

[00:09:20] Madde: Nej.

[00:09:22] Sofia: Jag hade inte sett det. Så det här är, jag ska spela upp det så att man hör ljudet För jag tror att det räcker med att höra ljudet från den här reklamen för att fatta absurditeten Men jag länkar också det så att man kan kolla själv, det är bara helt absurt.

Det här är alltså Facebooks reklam från tolv år sedan. Okej alltså har de gjort reklam på tv eller? Jag vet faktiskt inte, för jag har inte sett den här. Den här kanske var på Youtube eller någonting, ingen aning faktiskt.

[00:09:53] Facebook-reklam: Chairs. Undertexter från Amara.org-gemenskapen

Det är saker som folk använder för att komma ihåg, så att de kan öppna upp och samla med sig om idéer musik och andra saker som folk delar.

Dansflöden, basketboll, en stor nation. En stor nation är så

[00:11:10] Madde: Men vad? Jag fattar inte. Vad är det här? Hur kan du inte fatta att stolar är som Facebook? Nej men sen bara, okej basketball, typ vad det var, bridges. Jag fattar faktiskt inte vad de försöker säga.

[00:11:28] Sofia: Jag förstod lite såhär efter att de kom över stolarna att de var typ såhär flygplan och bryggor, eller vad heter bryggor?

Ja, broar är någonting som folk använder för att föra varandra samman. Alltså lite såhär där kunde jag ändå köpa det. Men att liksom halva klippet är såhär, cheers, cheers are for people.

[00:11:51] Madde: Ja. Du kan sitta på dem. Ja, nej jag såg inte riktigt likheten där mellan. Nej,

[00:11:59] Sofia: men någon gjorde. Det fanns någon som var anställd där som fick jättemycket betalt.

[00:12:04] Madde: Ja, men tolv år sedan, när var det? Jag är så dålig på att räkna baklänges. De hade ju funnits i några år ändå, säkert vuxit till sig. Ja, konstigt det där. Det var det bästa de kom på. Stora teknikjättar alltså, de har konstiga saker för sig. Ja Mm, du har ju med

[00:12:25] Sofia: dig någonting om det.

[00:12:26] Madde: Ja, lite Spotify-drama. Mer aktuellt än tolv år sedan då?

Detta var inte tolv år sedan. Jag tror faktiskt att detta börjar uppdagas typ 2022. Det är flera som har sett det men det är först nu man har börjat gräva i det. Och det handlar då om att... Jag läste en artikel då, en person som berättade att han lyssnade på olika jazzspelistor. Och reflekterar över att han fick upp så himla många nya artister som ingen liksom har talats om och nu är jag själv inte alls särskilt bevandrad i jazz, jag lyssnar på det ibland i bakgrunden när jag vill ha någonting lite såhär sofistikerad bakgrundsmusik ja Och han lyfte det här att det här är jättekonstigt att hur kan det vara fler spelningar på en helt okänd artist än den som vann typ Grammy för årets album och sådär.

Det var någonting som var skumt. Och när han skrev om det på sin blogg så var det fler som upptäckte samma sak och en person som berättade om att han tyckte att han hörde samma låt om och om igen men när han väl tittade så var det olika namn varje gång och det var olika kompositörer eller låtskrivare eller vad man säger, artister, så han gjorde en spellista Och hamnar liksom i till slut 49 olika versioner av exakt samma låt men med olika namn Som lät som att de var väldigt AI-genererade eller någonting.

Alltså några av exemplen här, jag ska läsa upp dem. Trumpet Bumblefig. Bumble Mr. Will. Jag vet inte, det detta gästnamn. Alltså såhär Whomping Clover. Quizpore Swift Spark Vatio Bud det är jättekonstigt det låter

[00:14:11] Sofia: som, och det här är för det första gången jag hör den här nyheten det låter ju typ som att de har bara använt en sån här När man ska starta en ny gubbe i ett spel så finns det sådana här generatorer för det.

Och de genererar bara sådana här Dragon Slayer Mist Fire. Det

[00:14:31] Madde: är väl så det hade låtit om det hade varit en typ av power metal-spel istället. Thunderstrikes.

Och redan då börjar man spekulera att... Men det finns olika källor som har sagt att en stor del av all streamad musik på Spotify härstammar från bara 20 personer men som är verksamma under 500 olika namn

[00:14:57] Sofia: Hur kom man fram till det? Jag hade nog bara tänkt såhär, gud vad konstigt, sen hade jag inte... Nej men folk har ju börjat gräva i det och

[00:15:05] Madde: det finns en journalist som heter Liz Pelly som har undersökt det och nyligen publicerat vad hon hittade i Harper's och det kommer faktiskt en bok nu i januari, jag tror den, eller det är inte januari längre, den har precis kommit, den heter Mood Machine, The Rise of Spotify and the Costs of the Perfect Playlist.

Och hon skriver då så här i sin artikel att det jag avslöjade var ett intrikat internt program. Jag upptäckte att Spotify inte bara har partnerskap med ett nätverk av produktionsbolag som enligt en tidigare anställd tillhandahåller Spotify med musik som vi tjänar ekonomiskt på. Utan ett team av anställda som aktivt placerar dessa låtar i spellistor över hela plattformen.

Och genom att göra detta så arbetar de i praktiken för att öka andelen av den totala strömningen som består av musik som är billigare för plattformen. Alltså det är helt...

[00:16:02] Sofia: Det är ju helt sjukt. Var det här allmän vetskap där?

[00:16:07] Madde: Hon har grävt och försökt prata med folk på Spotify. Hon har till och med gått till de här som står som kompositörer Men först var det ingen som ville prata men sen så uppdagades det mer och mer.

Spotify har ett internt program som kallas för Perfect Fit Content. Där de då anpassar innehållet för olika... Stämningar och olika spellistor vilket alltså säkert de som lyssnar har sett, det finns ju olika typ såhär happy mood och songs to sing in the shower och sånt här Och många av de här spellistorna som inte är typ aktuell musik utan som är mer av den här typ bakgrundsmusiken, alltså såhär lo-fi beats eller jazz och sånt här, där har det varit så lätt för dem att slänga in musik som inte är känd för att det är liksom ingenting du sitter och lyssnar på särskilt noga.

Och när de då har de här egenproducerade som de inte har behövt betala särskilt höga royalties för så blir det en mycket mindre andel Royalties som ska betalas ut. Helt sjukt.

[00:17:11] Sofia: Det är inte på något sätt olagligt fusk ändå. Men det är på något sätt ändå ljug mot... Alla artister. Det är

[00:17:22] Madde: ju väldigt taskigt mot alla artister Som faktiskt kunde ha tjänat pengar.

Jag kan tänka mig att det skitsvårt för dem. Som inte har skivbolag och sånt också bakom sig. Utan som faktiskt förlitar sig på. Att folk ska upptäcka dem. Och jag menar vdn på Spotify. Han tjänar så sjukt mycket pengar. Alltså.

[00:17:40] Sofia: Ja men vänta. De flesta som gör sådana här ambient musik. Är ju folk som. Alltså tycker det är bara lite kul att göra det och så lägger de upp det på, vi har använt till exempel Epidemic Sound för att lägga in bakgrundsljud i podden och folk tjänar ju inte så mycket på det, jag menar det finns ju massa sån musik som man betalar lite pengar för men då menar att de har liksom Jag vet inte, de har liksom haft egna personer som ska göra det åt dem verkligen med rena syftet att späda ut.

Alltså jag bara vet inte såhär, jag vet inte om det är fel eller inte för att just den musikgenren funkar ju så att det finns otroligt många artister som gör det typ för att tjäna bara små pengar på det. Typ som att du och jag skulle lägga in A-kastreklam här. Det är väldigt lite pengar, men det är någonting för det man gör.

Är det då fel? För det är ju typ vad man i genomsnitt behöver betala i branschen för den typen av musik. Och då tänker de, varför ska vi betala dem som gör jättedyra ambientmusik?

[00:18:57] Madde: Alltså jag tycker ju att det känns fel. För det känns ju som att man lurar systemet på något sätt Du aktivt väljer att inte lyfta fram musiken Folk som faktiskt vill tjäna pengar på sin musik utan istället så har du någon som skapar musik för att du ska fylla ut, jag vet inte jag försöker bara

[00:19:18] Sofia: vara typ djävulens avdokat på något sätt om du är med jag tänker Ica sådana butiker, man har ju varor som är ekologiska som är verkligen odrade med så mycket eftertanke omsorg Alla möjliga folk som gör fin pasta och det är verkligen inga e-ämnen och PFAS och sen har du ICA Basic-sortimentet eller sådär euroshopper där gud vet vad det kommer ifrån för att annars funkar liksom inte deras modell och modellen funkar inte mot konsumenten för vi har inte råd att betala det som det hade kostat så jag tänker att den här typen av Jag vet inte, om det nu är fusk för Spotify så finns det ju överallt men jag kanske missförstår, jag vet ju att musikbranschen är jävligt sjuk att samplar du någons musik så måste du betala den du samplar de har ju sådana Extrema kontrakt Ja, och oftast är det ju

[00:20:23] Madde: skivbolagen som får de pengarna, det är ju sällan som det är artisten som hinnas av det och tittar man på de olika streamingplattformarna så är ju Spotify en av dem som betalar allra sämst till sina artister Jag tror det är Tidal som betalar mest Det är sant Det känns inte helt rättvist ändå tycker jag Men jag är lite nyfiken på att läsa den här boken och få mer insikt i det.

Vi kan länka artikeln som sammanfattar det. Men där står nog mer i detalj om man läser den.

[00:20:57] Sofia: Vad sa du, det är en bok? Missade jag att du berättade det?

[00:20:59] Madde: Ja men journalisten, Liz, hon har dels skrivit och publicerat en artikel om det. Och sen har hon också skrivit en bok som kom ut nu i januari.

[00:21:08] Sofia: Ja, du sa det, Mood Machine.

Ja Ja men det är jätteintressant. Det kanske inte rör oss direkt, men det är ju fortfarande ett stort techföretag som gör något.

[00:21:22] Madde: Synd, för man gillar ju ändå Spotify. Alltså svensk produkt, man är lite stolt. Eller

[00:21:25] Sofia: hur, det är ju det enda vi har som är big tech. Eller scale up, eller vad man nu ska kalla det.

Men tråkigt, men särskilt ingenting som inte alla andra företag gör. Nej Det är alltid något sånt. Men vi ska tacka våra patrons. Och så tack till våra stjärnsupportrar som är Alicia, Anders Nylund, Björn Jonsson, Dag Rönnell, Kajetan Kazimierczak, Lars Nyström, Molly Haglund, Oskari, Per Nåtby, Selim Hjorthall, Stygg Hest och Tomas Nilsson

[00:22:03] Madde: Jag tyckte det var

[00:22:03] Sofia: lite

[00:22:03] Madde: kul om du inte sett det innan.

Jag gick in och kollade. Jag tar det som rutin nu. Kolla om du har uppdaterat ditt namn. Jag blir

[00:22:11] Sofia: nervös att vi inte har gjort det. I like it. Stort tack till er.

[00:22:17] Madde: Och till alla andra som stöttar oss.

[00:22:19] Sofia: Ja. Och Idag förutom de här nyheterna så har vi med oss en fråga som skrevs på Stack Exchange och den skrevs av mkdev, jag har översatt den bara från engelska, så här skriver henne.

I ett av de senaste what the fuck-besluten så bestämde sig min chef att lägga till ett fält för person to blame i vår buggrapporteringsmall med motiveringen att det skulle öka ansvarstagandet. Trots att vi redan har ett sätt att koppla buggar till features och stories. Mina argument om att det här snarare kommer att sänka moralen leda till mer skuldbeläggning och dessutom inte Tar hänsyn till buggar som beror på otydliga eller saknade krav har helt ignorerats.

Vilka andra starka argument kan jag använda mot det här? Finns det något bra material på ämnet som jag kan dela med teamet och chefen?

[00:23:25] Madde: Alltså det här är så dumt. Jag undrar verkligen hur den här chefen ens har kommit på att det här skulle vara. Du tycker inte det bra? Nej, jag tycker inte det är bra. Jag kan gissa att det här är någon sån här micromanager-chef som bara ska ha stenkoll på allt och tro att det här hjälper.

Alltså, vilken mordrum.

[00:23:48] Sofia: Ja. Ja Det här är också förresten för typ tolv år sedan som det skrevs. Så det kanske var en sjuk tid där med de här chairs are like Facebook. Kanske

[00:23:58] Madde: var det, ja. Vem skulle man skylla den dåliga videon på? Nej, men personen ju helt klart inne på någonting. Alltså att ha den här formen av skuldbeläggning Jag tänker, det måste ju döda all form av innovation man har på bolaget För att man vågar ju inte typ så här...

Ta några risker och typ experimentera eller testa någon ny lösning för att man är så rädd att det kommer bli en bugg som jag ska bli beskylld för. Alltså snacka om att

[00:24:27] Sofia: vara. Då vågar man ju inte jag vet inte om du hittar din egna bugg Så kommer du inte rapportera in den.

[00:24:36] Madde: Nej det också. Man kommer ju knappt ens våga uppdatera en PEM.

För

[00:24:43] Sofia: att det kan

[00:24:44] Madde: vara buggar liksom. Och

[00:24:46] Sofia: det kan ju vara typ så att den personen som faktiskt producerar mest gård Går ibland hand i hand med att man är lite slarvig. Men man pumpar ut värde, eller hur?

[00:24:56] Madde: Och då kommer

[00:24:57] Sofia: det med buggar.

[00:24:58] Madde: Och

[00:24:59] Sofia: så har du mest buggar av alla.

[00:25:01] Madde: Ja. Ja Och det kan ju bara vara så här att säga att alla utvecklare producerar liksom en procents buggar av sin totala liksom kodskrivna.

Och då blir det ju såklart fler om du skriver mer kod. Absolut. Det konstiga

[00:25:20] Sofia: är väl också. Jag vet faktiskt inte vad den här personen tänkte. Men det vill säga om motiven är liksom bra. Och att man vill bara liksom. Jag vet inte, man har sett att det är lite problem när det bara kopplar till features så kanske det var svårt att hitta vem som utvecklade det från början.

För det lättast att bara gå till personen som är implementerade och säga du kan hjälpa mig att lösa det här eller du kanske kan fixa det. Det kanske var syftet, att underlätta. Men varför kallar du det för person to blame? Ja, det blir ju otroligt skuldbeläggande. Ja. Och inte bara assignar det till dig, Madde, eftersom det var ju du som skrev den här featuren förra månaden.

Varför inte bara assignee, liksom?

[00:26:13] Madde: Men det jag tycker är sjukt överhuvudtaget är att alltså ibland så, det är ju inte så att det alltid är uppenbart vem det är som har orsakat buggen. Ska man då sitta och vara privatdetektiv och leta upp, gräva i Git-loggen eller kolla i commit-historiken och se vem det är som har skrivit den här koden som gjorde att detta blev buggen.

Det är inte alltid du kan se exakt på den raden kod, bara för att Sofia skrev och committade det här senast så är det på grund av henne buggen är. Det behöver det inte alls vara. Det är helt bizarrt man ska lägga tid på att leta upp sånt

[00:26:49] Sofia: Och jag tycker den här personen bara, vilka fler argument kan jag använda mot det?

Alltså, henne säger ju redan exakt det som går att säga. Det jag gillar mest är att det kan bero på otydliga eller saknade krav.

[00:27:06] Madde: Det

[00:27:06] Sofia: där är liksom hela teamets ansvar. Att det finns krav. Det var faktiskt otydliga krav så då sätter vi B-A. Som person to blame eller PO eller UX eller, alltså jag vet inte är

[00:27:23] Madde: det

[00:27:23] Sofia: inte gärnt tänkt och det är samma såhär, okej varför kom den här pullroquesten gick den igenom processen alla hade ju tid att upptäcka det här eller den gick igenom men testade vi inte hade vi ingen sån fas alltså det är hela teamens ansvar det är så himla konstigt sätt att öka ansvarstagandet för att Om du har ett individuellt problem med en person då tar du ju det på en one-on-one att säga att Madelene, du tar aldrig ansvar.

Men annars om det är hela teamet där du har problem då försöker du väl öka ansvarsdagen i hela teamet på andra sätt.

[00:28:06] Madde: Ja. Alltså buggar på det här sättet Då prata med

[00:28:12] Sofia: hela teamet.

[00:28:14] Madde: Ja, exakt. Det är ju som sagt hela teamet. Det är ju systematiskt på något sätt snarare än individuellt. Alltså är det otydliga krav så kan man inte skilja det på en person Enskild person, utan det är ju hur hela teamet jobbar med krav till exempel eller hur man gör sin backlog refinement för då har man kanske inte alla tillsammans fått förståelse och jag tänker det är andra saker som kan påverka också som är mer systematiskt som typ såhär alltså tekniska begränsningar eller som du nämnde testning, kan vara ofullständiga tester, att man inte har skrivit tester, alltså allt det här, det löses ju inte Alltså de grundläggande problemen löser sig ju inte av att peka ut en enskild person som ansvarig.

[00:29:03] Sofia: Ja, jag vet inte, jag blir bara fastnad på det här varför man skulle göra det här. Jag tänker att det jag hör ofta från USA är att på vissa bolag så används siffror väldigt mycket. Alltså när du sitter i en performance review med din chef så ska du verkligen komma med så här Så här mycket sänkte jag byggtiden i våra pipelines med.

Sånt kan vara väldigt viktigt på vissa företag. Och samma för chefen att kunna kvantifiera saker. Så du menar

[00:29:38] Madde: att

[00:29:38] Sofia: om

[00:29:39] Madde: många byggare signade person to blame så ska det vara något dåligt för dig i din performance review?

[00:29:46] Sofia: Ja, jag tänker att... För det är väldigt vanligt att man tittar på hela teamet, du vet, hur mycket buggar har vi sänkt dem över en tre månaders tid, jättebra jättebra att mäta, men att man skulle försöka få ut vem det är, känns ju som att man försöker kanske sätta dit en specifik person med att försöka få underlag, eller att man vill ha underlag för alla sina anställda så att det blir lättare på performance review.

För jag kan annars inte riktigt förstå Eller så kommer personen från helt annat yrke. Fast då borde man inte vara ett ord, en person to blame. För det känns som att den personen har suttit i git och vet vad git blame är just.

[00:30:37] Madde: Säg att det har att göra med performance review då. Att man vill mäta och se.

Jag tänker att Det finns ju så många risker med att göra det här för att jag tänker om man nu vet att okej antalet buggar jag har kommer påverka mig negativt i min performance review. Då finns det ju risk att man istället skriver kod som gör det svårare att spåra. Vem det är som har gjort buggen.

Alltså du kanske skriver sämre gitt meddelanden Eller liksom slår ihop konstiga saker. Som gör att hela liksom bugglösningen tar längre tid. Istället för att bara lägga fokus på att lösa buggen Eller skriva bra kod Så blir det så mycket fokus på att man ska försöka dölja vem det är som har gjort det.

Eller att

[00:31:17] Sofia: man vågar liksom inte ens börja arbeta För att när kraven inte är. 100% tydliga så lägger man för mycket tid i det arbetet istället för att bara testa det.

[00:31:31] Madde: Det är så mycket också som inte ens härleds till krav. Alltså buggar kan ju komma av precis vad som helst. Det är så dumt.

[00:31:40] Sofia: Det känns lite nära samma problem som jag...

Som jag har hört, liksom också mest så har företag i USA, där du har en engineering manager som är i teamet.

[00:31:52] Madde: Har

[00:31:52] Sofia: du hört det?

[00:31:54] Madde: Ja jo, jag har nog hört talas om det.

[00:31:57] Sofia: Det verkar vara rätt vanligt, liksom. Att de är i teamen och de skriver mindre kod De är typ en Elit-developer men med personalansvar, så de de är inne lite, de kollar pull-requests de kanske gör någonting om de hinner och det är också såhär det är så konstig dynamik för det är såhär, om den personen skriver en kommentar på din pull-request så känner du dig tvungen att Att ändra den men tjafsar emot så kanske det också känns konstigt.

Eller tjafsar emot, men argumenterar emot så blir det konstigt. När den skriver kod kommer folk ens våga kommentera. När den säger vad en bra lösning skulle vara.

[00:32:40] Madde: Alltså bara för att det är en chef menar?

[00:32:43] Sofia: Ja, alltså det skapar en väldigt konstig dynamik när det är din lönesättande Den som ska hjälpa dig få en befordran och allting.

Men

[00:32:52] Madde: hur är det i andra yrken tänker jag? Det är väl inget konstigt att ens chef är med i ens team typ? Att man samarbetar? Nej

[00:33:01] Sofia: kanske inte. Men precis typ jobbar du på ett varuhus så springer alla runt tillsammans. Men det är någonting just så som vi jobbar som jag tycker är konstigt när chefen är här sig med.

Alltså kan vara världens bästa chef men jag tror att någonting i dynamiken ändras och det är kanske det många chefer gillar att när jag är här så skärper folk sig och jobbar hårt men det blir mycket rövslickeri, det vet ju alla. Ja, om man har jobbat med en chef så kanske man drar in magen när chefen kommer och slutar fika.

Alltså

[00:33:44] Madde: då, det beror ju såklart på vad det är för typ av ledarskap. Det finns nog chefer som uppmuntrar mer att man inte ska resonera på det sättet. Men sen finns det ju också de som är mer management by fear typ. Ja, som sätter en person to

[00:33:59] Sofia: blame-fält.

[00:34:00] Madde: Ja men lite så. Så jag förstår ju absolut att... Att det kan bli väldigt konstig dynamik av det.

[00:34:06] Sofia: Ja. Det är väl bara att man inte är van i det här yrket att ha chefen. Ja, så kan det vara. Men såklart på små startups så sitter ju din chef och bygger tillsammans med dig. Så är det ju.

[00:34:19] Madde: Mm. Ja, nej Det känns jättekonstigt. Men jag tänkte lite så här. Jaha. Okej men säg nu att man har det här fältet, vad ska man göra av det?

Så jag tänkte att man kan uppfinna ny sport av detta. Bug blame olympics. Nej, jag vet inte. Typ såhär, bug deflection, konsten att skriva kod så det ser ut som att det är någon annan som har gjort fel.

[00:34:47] Sofia: Jaha du menar Folk utvecklar lömska tekniker Jaja

[00:34:51] Madde: precis Om du väl lever i den här verkligheten Vad kan du göra med det Eller typ såhär hot potato debugging Ingen vill vara den som senast har rört koden Utan man bara såhär Nej nej det var den Ja

[00:35:05] Sofia: men jag antar väl Om det skulle leda till det Då beror det på hur den här metriken används

[00:35:13] Madde: De

[00:35:13] Sofia: kanske är Gör man det till någonting skämsamt och firar personen som gjorde flest buggar med en tårta så kan det bli en kul grej om man samtidigt lyfter att du sitter uppe på flest buggar för att du skriver så mycket kod.

Det visar att du har gjort väldigt många ändringar. Och sen är det någon annan som har gjort dubbelt så många ändringar Radändringar som du som inte har några buggar. Det blir svårt kanske. Det blir dåligt oavsett. Jag kan inte hitta jag kan inte hitta någonting bra för det här. Det enda kan hitta är att man skulle dra in kanske person to contact.

[00:35:57] Madde: Ja.

[00:35:58] Sofia: Det är ju hjälpsamt.

[00:36:00] Madde: Ja, eller bara typ så här Person som har kunskap om just den här delen av systemet. Som säger person to content. Vem kan man fråga? Vem har lite extra expertis inom just det här? Men just det här beskillandet Det känns verkligen som att man flyttar fokuset. Från lösningen för det det det handlar om, du har en bug du vill så snabbt som möjligt bara lösa den och deploya dit i prod men istället ska man då lägga tid på att försvara sig och göra erosier så

[00:36:36] Sofia: Fy förskräckligt, och som sagt de har redan ett sätt att koppla buggar till features och stories, alltså det bästa är att kunna koppla det till en Där det finns en länk till en pull request och då får du det du behöver.

Och så har du din person till blame där.

[00:36:50] Madde: Nej, jag bara ser framför mig hur det blir värsta så att du bugger rätt igången. Man får sin försvarsadvokat liksom bara min klient skrev inte den här buggen. Det var en felaktig merge eller något sånt. Eller en typ såhär seniora utvecklare som sitter som gurru och ska bestämma vem det faktiskt var som gjorde buggen.

Nej.

[00:37:09] Sofia: Ja, man kan stå och begära re-write history, alltså hur mycket som helst är gitt, om man vet hur. Du kan säkert tagga en annan person på det. Och

[00:37:17] Madde: och sånt. Ja, nej det var verkligen kass. Men personen den frågar ju också om tips på typ böcker eller någonting.

[00:37:27] Sofia: Väl? Ja, men typ såhär, vilka andra starka argument kan jag använda mot det?

Finns det något bra material på ämnet? Jag kan dela med teamet och chefen. Ja Jag tycker att den har sagt det som behövs. Alltså själv.

[00:37:41] Madde: Det

[00:37:42] Sofia: kan inte... Material på ämnet. Material på ämnet här skulle jag säga har inte någonting med mjukvaruutveckling att göra. Det handlar ju om team. Ja. Alltså inte

[00:37:56] Madde: vara en idiot till ledare.

Jag tänkte faktiskt på en bok som jag har bakom mig här i min bokhylla. Som jag kan varmt rekommendera Den heter The Five Dysfunctions of a Team. Den är ganska känd. Den är skriven av Patrick Lencioni. Och Den är ju skriven som en ledarskapsfabel eller någonting. Alltså den är skriven som en skönlitterarhistoria men man lär sig saker längs med den.

Just det, men du har pratat om den någon gång Jag tror till och med att jag lämnar ett annat poddavsnitt. Ja,

[00:38:28] Sofia: vi kanske borde gå igenom den.

[00:38:31] Madde: Dedikerar den

[00:38:32] Sofia: till alla chefer.

[00:38:33] Madde: Exakt. Men den tar ju upp då de fem stora dysfunktionerna i ett team. Som är brist på tillit, rädsla för konflikt, minskat engagemang ingen tar ansvar, inget fokus på resultat.

Och jag tycker det är väldigt tydligt att om man nu skulle införa ett sådant här fält. Så det liksom belyser alla de här dysfunktionerna i teamet för att det är... Ja, det minskar ju verkligen tilliten. Ingen vill ju bli liksom utpekad som den som har skapat buggen. Och det bidrar ju till liksom konflikträdsla för att man måste hela tiden försvara sig.

Och man blir ju knappast engagerad av det heller för att man... Som sagt, man vill hellre ta det säkra för det osäkra så det kan ju vara en bok att lämna till den här chefen då, nu som sagt tolv år sedan så att, men ja, ofta är

[00:39:25] Sofia: det brist på liksom ledarskapsutbildning tror jag, det är inte alla som går och läser sådana böcker på sin fritid jag tycker det ska ingå i en chefsroll att du faktiskt får utbilda dig alla är inte natural born leaders även de Lär sig ju massa på sådana utbildningar här har man ju verkligen såhär Den här personen har ju bara läst rubrikerna i din bok och sett såhär aha, brist och ansvarstagande i ett team.

Ja. Och bara såhär det här är nog ett bra sätt att läsa det.

[00:39:59] Madde: Ja,

[00:39:59] Sofia: exakt. Nej. Ja, det var jättebra tips. Jag hoppas att chefen tar till sig det om den nu lyssnar från från staterna eller var det nu vilket land

[00:40:11] Madde: det är på vår podd. Ja, lite långt efterhand också. Nej. På tal om kultur som vi pratade om i förra avsnittet så det här, alltså skulle detta ske så skulle detta vara en grej som nog skulle få mig att vilja leta efter ett nytt jobb det är ingenting jag

[00:40:29] Sofia: står bakom ja, men först det här kanske är ett jättelitet företag men det här kan man ju försöka ta Face to face med sin chef och ge såhär feedback alltså inte bara argumentera om det här fältet utan prata om det mer, och funkar inte det så borde man gå till chefens chef typ, jag vet inte om det verkligen inte går att lösa och påverka teamet jättedåligt eller på ett retro retro, förlåt inte bara gå till chefens chef direkt men försöka ta upp det på ett retro så att chefen hör det liksom från alla i teamet

[00:41:04] Madde: Ja, det kanske hjälper där att ha kollektivet bakom sig.

[00:41:09] Sofia: Exakt, jag tror att när alla säger det och liksom, då är det svårt för den här chefen att köra vidare på det. Och sen hade jag nog tagit det i en one-on-one.

[00:41:21] Madde: Om

[00:41:22] Sofia: inte det hände någonting.

[00:41:26] Madde: Ja Nej bort ska det i alla fall överlag tycker jag det är sugare när det är alldeles för många fält att fylla i alltså oavsett vad det gäller jag pallar inte sitta och skriva tusen olika fält när jag gör en bugg alltså det är jobbigt nog att göra en buggrapport jag vill ha typ steps to reproduce that's it och vad som buggar ner då

[00:41:50] Sofia: nej Nej vet faktiskt inte vad jag hade gjort om det inte funkar på retro och inte tagit det med chefen vad gör man då

[00:42:00] Madde: nej som sagt, jag har slutat du hade inte gått försökt höra vidare till någon alltså om det verkligen inte om jag har tagit det till chefens chef och folk inte fattar det säger ju ändå en del om bolaget ja

[00:42:13] Sofia: men jag tänkte, hade du gått till chefens chef liksom

[00:42:16] Madde: ja, det hade jag nog gjort Alltså det är ju lätt att säga ett påhittat scenario såhär.

Det beror ju så mycket på. Men ja. Jo, vi också försökt. Som någonting som ändå är en stor risk för bolaget Att många tycker det är jobbigt. Att det bidrar till sämre arbetskultur. Och att folk kanske till och med ser upp sig. Det är en stor risk.

[00:42:44] Sofia: Ja, det finns inte så mycket mer att säga om det här då.

[00:42:48] Madde: Nej.

Det

[00:42:48] Sofia: är tur att vi... Höll med varandra.

[00:42:51] Madde: Men ja, som sagt, tolv år sedan. Det hade varit intressant om det hade kommit någon update på det här. Om man vet hur det gick. Kan du inte skriva till den där personen Vi jobbar fortfarande så här. Ja, precis. Vi tyckte var så

[00:43:03] Sofia: bra att alla team har implementerat det. Ja exakt.

Det har spritt sig i hela organisationen. Ja. Ja. Men vi hörs nästa vecka då. Det gör vi. Ha det bra allihopa. Hejdå!