[00:00:00] Martin: Så det är första steget, då har vi en jättehög med saker och ting. Men problemet är att den här högen med saker och ting den kan vara fruktansvärt svår att bara göra någonting med om man bara tittar på högen. Så nästa steg är att man ska börja bearbeta saker och ting. Och det här är en process som är inbyggd i GTD och då tar man egentligen en sak åt gången från den här högen med allting man har.

Och så tar man faktiskt beslut om vad den här saken är för någonting.

[00:00:33] Sofia: Du lyssnar på Developers, podden där du får följa med oss Sofia och Madde på allt inom mjukvaruutveckling.

[00:00:39] Madde: Vi träffar spännande gäster, testar nya teknologier, söker inspiration och tar upp aktuella ämnen.

[00:00:47] Sofia: Kommer du ihåg det känns som att det här är närmare i tiden men vi pratade, då måste det ha varit 2020 jag kan inte fatta att det skulle vara 2020 men vi pratade om att Epic...

Alltså de som tillverkar spel stämde Apple för att de hade monopol i App Store. Kommer du ihåg hela den här grejen?

[00:01:08] Madde: Ja, men jag kommer ihåg att du tog upp det som nyhet. Men vadå? Skulle det vara 2020? Jag har ju också svårt att... Eller var vi sena på nyheten?

[00:01:16] Sofia: Nej. Stämningen var stämningen kom 2020 så jag vet inte om det...

Men det kan ju vara att du vet såhär, det tar ganska lång tid i USA. Stämningen kom in då och sen innan den går till att tas upp i dumstol. Jag vet inte men det kanske var så länge sen. Min tidsuppfattning är helt

[00:01:35] Madde: off. Det är mycket möjligt att det var 2020.

[00:01:40] Sofia: Men vi har i alla fall pratat om det här, jag tror flera gånger att såhär Det var i alla fall Epic som lyfte upp det här, men att Epic ville ha spel, att man kunde köpa spel inne i deras app, men det här tillåter inte Apple utan att Epic och alla andra ska betala 30% av all in-app-handel.

Så att vem du än är, om du typ såhär är Netflix och säger subscribe till Netflix, då måste de ge 30% till Apple.

[00:02:18] Madde: Men

[00:02:19] Sofia: det är ju samma sak

[00:02:20] Madde: om man blir patron hos oss, eller patron på något av huvud taget via då sin iPhone. Så vi fick ju välja typ såhär, vill vi att det ska vara 30% dyrare att bli patron på en iPhone, eller vill vi att vi ska få 30% mindre blir det ju då typ.

[00:02:36] Sofia: Ja. Så där la de ju det på oss istället för att Patreon tog den kostnaden. Men de flesta utvecklare som släpper appar, de får ju ta den kostnaden själva. Eller så är det så att du laddar ner appen men det finns inga länkar någonstans för att subscriba. Du måste typ själv fatta, aha jag måste gå in på hemsidan antagligen och registrera mig.

Alltså grejen var att du fick inte ens ha en länk till din hemsida. Du fick inte ens säga såhär, du vet du laddar ner Spotify och klickar här för att ta dig till hemsidan där du kan köpa subscription. Så det här har gjort många arga men det var väl Epic som gjorde en stor grej av det och de... De gick ju runt den här policyn så att de blev bannade i App Store.

De var typ såhär, vi skiter i det. Och då blev de helt bannade. Och så var det nog här det med att de registrerade ju Epic i Sverige tror jag att det var. Just det, något sånt var det. Ja, och i hemlighet liksom hade Epic appen igen. Och efter att det här hände då så kom 2021 ett domstolsbeslut om att Apple måste tillåta länkar.

Och det var ändå upp till Apple att de fick ändå välja hur de skulle implementera det. Men de var tvungna att låta folk ändå kunna gå in på hemsidan ändå och göra köpet. Det är fortfarande inte bra. Det är fortfarande inte att du bara kan trycka liksom subscribe i appen och så får till, eller vad heter det?

Utvecklaren, inte 30% du fattar vad jag menar va men de ska ju tillräckligt länka på något sätt det här så Apple sätter sig och funderar på det här länge designers och Tim Cook är inblandad i mejl om hur de ska lösa det här så Apple bestämmer sig till slut att om du klickar på en länk i appen typ Netflix, att du vill subscriba så kommer de ha en sån här tracking att de får ta en cut av det ändå och den cuten är 27% alltså, okej ja 3% de

[00:05:15] Madde: klockar

[00:05:16] Sofia: bort liksom de tillåter inte vanliga knappar det får inte vara en sån här snygg liksom så Subscribe-knapp eller så.

Det måste vara liksom en, det är som en länk. Så det fanns en lång diskussion om du vet, är det verkligen en länk? En knapp? Och då måste du att det är det, för att elementet kanske fortfarande är botten. Men den är stylad som en A-tagg typ. Ja. Och så gjorde de en jättestor popover som kommer upp när du klickar på den här länken.

Då är det så här jättestor popover som förklarar att du håller på att gå ur den här appen. Det här blev ju då dyrare för utvecklarna. För att om du ska ta 27 procent, just den här 27 procenten jag tror det är typ så här, om du subscriber till och med inom 10 dagar så får du fortfarande Apple-pengar. Så det var inte bara när du går direkt via länken och gör det, utan det var till och med 10 dagar om inte det var 14, men jag tror det var 10.

Men om du då ska tas till hemsidan och så måste du implementera en egen betaltjänst typ Stripe, Så blir det ju dyrare än de här tre procenten kvar så att det blir liksom dyrare för dem så det löste ingenting och den här stora pop-overn alltså det var det var till och med inblandning med massa CEOs och som sagt Tim Cook i den här tråden om det att man liksom skulle göra den här pop-overn med en ganska skrämmande text alltså att nu tas du ur den här appen liksom, din familj kommer dö nej men de gjorde det väldigt det skulle vara hemskt så den här domaren som tog det här beslutet 2021 är jättearg och och Och Apple fick då komma tillbaka på sin sån här compliance hearing och Apple bara har ljugit i hela den här hearingen om att de har gjort det bästa, de har liksom suttit och designat det här och sen var hon så här, det här känns som att ni ljuger.

Så hon krävde att de skulle lämna in alla mejltrådar, alla konversationer och där fick man ju se att de bara så här, totalt motarbetat det här, de har försökt göra så, det är så illa de kan. De har liksom pratat om att den här pop-overn, att de skulle, nej men du måste scary it up mer, alltså den här texten det ska vara lite läskigare, göra det värre och det är typ designers som har påstått att så här, nej alltså.

Alltså Scary Up, det är lite såhär ett språk vi använder inom, du vet såhär UVX och domaren bara såhär nej jag är inte dum i huvudet. Så appdomaren har blivit så arg, så det hon har bestämt nu är att dom ska inte få någon kommission alls Alltså från någon app för att typ gottgöra det här. Och dom vill ju förhindra spel, alltså sådana som Epic helt och hållet, det får dom inte alls göra nu.

Dom får inte ha sådana här skrämseltexter, folk ska få styla sin knapp hur dom vill. Dom får inte, just det dom har också såhär tvingat utvecklare att bara ha statiska länkar till sin hemsida. Så att om du har varit typ såhär inloggad på Netflix och så klickar du på subscribe, då var du tvungen att gå igenom processerna typ såhär Hitta ditt lösenord.

Så du fick inte skicka med informationen

[00:08:58] Madde: Så

[00:08:59] Sofia: det får de ta med nu. Utvecklare, eller jag menar utvecklare, alltså företag som utvecklar är ju jätteglada och lyckliga. Folk har ju inte kunnat köpa en kindelbok.

Experiensen för användare har ju bara sugit på grund av det här. Så vi får se. Apple har ändå så här, det är klart de ska få ta någon kommission De har ju en jättefin plattform. Men inte 30%. Nej, så de får ju komma tillbaka och faktiskt visa vad är det här värt? Men det är många som pratar nu om att det kommer vara väldigt svårt för dem att backa tillbaka till något ens i närheten av 30% nu när användarna kommer se hur bra Hur bra det blev för dem.

Så att det här är. Jag tycker det här är intressant som utvecklare. Men även för att det här är en enorm intäkt för Apple. Alltså varenda Candy Crush-köp. Allting har de tagit betalt för. Och tillsammans med processen som Google går igenom nu. Google har ju betalat Apple. 20 miljarder per år för att vara default på Safari på iPhones.

Det kanske håller på att försvinna om Apple blir av med de här 30 procenten plus det Google betalar så undrar man ju hur Apple kommer att ut om några år. Så vi får

[00:10:41] Madde: se vad det här leder. Ja nej men det är intressant det är ju två stora jättar och jag tänker det är ju många av oss som har aktier i eller typ så här om du har bara lagt in någon vanlig indexfond så har du ju ganska mycket aktier i både typ så här Apple och i Google och sånt så att det kan ju påverka en på det sättet också.

[00:11:01] Sofia: Ja många amerikaner har ju hela sina alltså deras pensioner ligger ju i de här stora techbolagen. Ja

[00:11:08] Madde: nej det är mycket som händer på många fronter. Ja lite dystert något roligare nu då. Idag så släpps Blind Bird biljetterna till Öredöv Ja. Och vi har ju varit på Öredäm nu två år och ser verkligen fram emot att få komma dit igen senare i höst.

[00:11:30] Sofia: När

[00:11:30] Madde: är det då? Ja när är det? 5-7 november. Skriv in det i kalendern direkt. I Malmö skulle vi säga. Det är alltid i Malmö. Det vore konstigt kanske om det är en konferens som heter Öre och så är det inte någonstans i Öresund liksom.

[00:11:45] Sofia: Jag har alltid undrat varför det är ett danskt ö. Varför kör vi inte i Köpenhamn då?

Ja, man skulle kunna tycka att man skulle

[00:11:52] Madde: variera det. Eller hur? Nej, men som sagt, det är Blind Bird, biljetterna släpps. Det är ju ett superbra sätt att, om man vet att man ändå vill gå dit och är lite våghalsig och inte riktigt ännu vet vilka talare som kommer och så, men känner att nej det här vill jag göra.

Då är det ett bra sätt att få biljetter till ett lite billigare pris, eller faktiskt ett väldigt bra pris jämfört med vad de sen kommer att kosta De blir ju dyrare och dyrare, lite som SJ-biljetter. Du var ju med i kommittén förra året Du är inte med i år,

[00:12:22] Sofia: eller hur? Nej det är jag inte. Men jag känner de som är med istället för mig.

Och vet

[00:12:29] Madde: du också lite snickpika att det är bra talare kanske i alla fall. Jag vet ju lite. Men jag inte säga någonting. Nej okej. Du får inte avslöja någonting. Men du kan säga att kommer vara bra talare. Och som sagt. Vi kommer ju vara där. Om inte någonting går åt skogen och man är sjuk eller något. Men det får vi inte hoppas.

[00:12:49] Sofia: Jag kan ju säga så här. Gud. De kommer kanske halshugga mig. Men det är en. Vad ska vi säga. Känd poddare. Som kommer stå på scen. Oj. Ja. Är det du? Eller är det du?

[00:13:05] Madde: Ja. Nej. Nej det dröjer lite tills jag ska prata på det. Det har varit kul någon gång. Men även temat släpps ju idag. Så jag tänkte att vi ska kika lite på det.

Och prata om det.

[00:13:17] Martin: Temat

[00:13:18] Madde: är ju to infinity and beyond det är lite såhär vi står inför att vi har oändliga möjligheter och vem är det som bestämmer vad kommer hända härnäst och jag gillar det ja men exakt jag tänkte också men det tar ju upp mycket det här att man ska tänka stort kring teknikens framtid vi ska möta det okända och man ska vara nyfiken på det men ändå också lite modig man vet ju inte, det kan ju hända vi ser ju många saker som händer som kan vara obehagliga också och att man inte riktigt vet hur det med AI och så vidare men temat det riktar sig lite till till alla vi som bygger för framtiden att vi ska våga tänja på gränserna lite vi ska våga utforska nya verktyg, vi ska våga utforska teknologier och filosofier kring teknologi allting det som ska forma nästa genombrott Det låter lite så småfluffigt när jag säger det men det är ju inte bara visioner utan faktiskt att våra innovationer vi har, det påverkar ju i framtiden.

Så man ska inte bara anpassa sig till förändring utan man ska vara med och styra utvecklingen. Och det handlar ju om att förvandla dagens, vad ska man säga, de modiga idéerna vi har idag till verkligheten som finns imorgon. Och att se till att de innovationerna vi gör lyfter samhället samtidigt som man ska hantera etiken kring det.

Det

[00:14:46] Sofia: känns väldigt aktuellt med AI. Jag undrar vad keynoteen kommer vara då? Den brukar jag alltid knyta an till det här.

[00:14:53] Madde: Ja, jag kan tänka mig att det kommer vara någonting väldigt spännande och lite så här tankar om framtiden och kanske hur man ska göra det på ett etiskt korrekt sätt och så. Och de avslutar så här i sin beskrivning av temat.

Tillsammans så ställer vi frågan vad kommer härnäst? Man kan ju gå in på hemsidan och läsa allt det här också. Nu har jag bara försökt återberätta det med mina egna ord istället för att sitta och läsa rakt upp och ner för att inte synna kul. Men jag gillar det. Jag gillar att man trycker på det här att framtiden inte bara händer utan det är någonting som vi tillsammans bygger.

Det ger mig hopp.

[00:15:34] Sofia: Ja, och om man har varit inne på Aradavs hemsida tidigare år så vet man ju att det alltid är ett nytt tema på själva hemsidan. Och det är snyggt år. Så gå in och titta på själva hemsidan. Ja, och så hoppas jag att vi ses där. Gå in på aradav.com och köp era biljetter idag.

[00:15:58] Madde: Okej idag så ska vi prata om GTD som står för Getting Things Done, vilket är en metod för att få ut allting man har i huvudet i ett system så att man slipper gå runt och tänka på alla sina to-dos och saker som är viktiga just nu. Högst aktuellt du var ju med i Kodsnack nyligen och pratade om to-do-listor och då var det tänkt att okej folk tycker ändå att det är intressant, vi kan göra ett avsnitt om

[00:16:23] Sofia: det.

Men just den här metoden är så kontroversiell tycker jag också, så det ska bli kul att prata om den. Jag tror att vissa är typ såhär, åh toppen det här ska ju passa mig och vissa är såhär åh Jesus Christ, jag får bara panik bara jag hör det.

[00:16:40] Madde: Men ja. Jag har ju försökt implementera den här i mitt liv några gånger men aldrig riktigt lyckats hela vägen.

Vilket är en av anledningarna till att jag tycker det är väldigt kul att vi faktiskt har med oss en gäst som är lite av en expert på ämnet. Som till och utbildar genom detta. Det är Martin Haagen, en av våra nyaste stjärnsupportrar. Och nej det är inte för att han har blivit stjärnsupporter som vi har bjudit in honom.

Han har liksom inte betalat sin väg in här utan det var vi som gjorde det. Jo hundra spänn, då får du vara

[00:17:09] Sofia: med.

[00:17:11] Madde: Nej, men det var skitcoolt

[00:17:12] Sofia: att höra.

[00:17:14] Madde: Ja, och på tal om det så ska vi ju tacka våra stjärnsupportrar på Patreon innan vi går vidare.

[00:17:19] Sofia: Ja, och det är Alicia, Anders Nylund, Björn Jonsson, Dag Rönnell, Kajetan Kazimierczak, Kod är vägen! sa klok hest, Lars Nyström, Martin Haagen, Molly Haglund, Oskari, Per Nåtby, Selim Hjorthall och Tomas Nilsson

[00:17:38] Madde: Ja, stort tack till alla er som stöttar oss och tack till alla andra också.

Och glöm inte att subscriba till podden eller skriva en liten recension eller följa oss på Instagram eller häng med oss på Discord eller allt.

[00:17:53] Sofia: Men med det sagt så är det dags att släppa på våra gäster.

[00:18:01] Madde: Hej Martin och välkommen till podden.

[00:18:05] Martin: Hallå hallå. Tack för att jag fick komma.

[00:18:08] Madde: Kul att ha dig här. Nu ska vi presentera dig här.

Du får ropa stopp ifall jag har helt fel på det. Men du är ju utvecklare som har jobbat i mer än 20 år i branschen och just nu är du egenkonsult. Och stämmer det att du har fokus på Salesforce? Salesforce. Ja,

[00:18:29] Martin: som konsult så är väl det jag konsultar mest inom. Även om jag kanske inte är så supersigen på att konsulta just där.

Men det är det jag har gjort länge nu, som konsult mot Salesforce i nästan 15 år. Och det är svårt att lära gamla hundar sitta, men det är framförallt utbildning som jag sysslar med nu för tiden.

[00:18:53] Madde: Ja, när vi pratade lite innan så sa du just det här att nu identifierar du dig nästan mer som utbildare än som programmerare.

Hur känns det?

[00:19:02] Martin: Absolut, absolut. Det roliga var att det var rent slump att jag började utbilda på yrkeshögskolan. För det var bara en chans. Och så kom jag in och fick utbilda två veckor på en kurs. Och det var ju så fantastiskt kul. Så fick jag in mina krokar på en annan skola och fick jobba lite grann till där.

Och så bara växte det Och nu är det nästan heltid med utbildning. Och det är jätte, jättekul. Det är så fruktansvärt utvecklande att lära sig eller andra vad man kan. För att det är fruktansvärt läskigt att ställa sig i ett klassrum och inte riktigt veta vad man pratar om. Så man måste verkligen läsa på innan man ställer sig där framme.

[00:19:41] Madde: Ja men det är ju när man ska förklara för någon annan så man verkligen inser om man verkligen kan det man pratar om. När man ska försöka säga det på ett lätt sätt.

[00:19:48] Sofia: Men här kan man ju inte heller gissa bara som man annars gör när man hjälper någon och säger ja vi vet inte riktigt testa lite så här. Det kan ju bli riktigt pinsamt.

Ja, om man säger fel. Det finns alltid någon sån här best-servicer i klassrummet.

[00:20:03] Martin: Absolut. Någon som faktiskt kan också kanske.

[00:20:06] Sofia: Ja, exakt. Men det häftigt att du är egen konsult men du utbildar dig. Jag har sett att det har funnits lite sådana här konsultuppdrag. Men jag har aldrig tänkt att det någonting man kan göra på heltid och vara på flera skolor.

Mm. Visste du ens det själv innan du gav dig in i det att det gick på grund för Jag ingen aning.

[00:20:29] Martin: Ingen aning. Men det funkar ju så att de flesta yrkeshögskolor i Sverige drivs ju antingen av en stat eller kommun eller något liknande. Eller så är privata skolor. Och de privata skolorna anställer inte jättemycket lärare eftersom att deras kurser förändrar sig så mycket.

Så att de höjer in kompetensen på att utbilda. Och det är så jag kommer in. Det är därför jag är där. För att jag kan ämneskunskaperna.

[00:20:59] Madde: Vilka kurser är det du utbildar inom?

[00:21:02] Martin: Ja, massor olika tekniska. Rätt mycket HTML och CSS. Kanske inte min favoritkurs, men man får ju börja någonstans

[00:21:11] Sofia: Så får du inte säga.

Tänk om eleverna lyssnar.

[00:21:14] Martin: Nej, men det är väl egentligen ingen som tycker att det är så kul att snacka om det med de CCS längre.

[00:21:19] Sofia: Jo, det har väl blivit lite mer populärt nu med accessibility. Vi har ett stort team som bygger komponentbibliotek där jag jobbar. De älskar det. Och särskilt

[00:21:32] Madde: CSS händer ju skitmycket nu Alltså att det börjar komma mer och mer grejer För en gångs skull

[00:21:37] Martin: Ja men om man tittar på allt annat som man lär ut Så är kanske tårt det med CSS det roligaste Sen kommer ju hela JavaScript-paletten Med Vanilla JavaScript och Angular Och React och En hel del olika typer Till och med lite Next.js som vi har börjat kika på nu Det tycker jag är rätt så kul att lära sig Sen och sen något nytt liksom Men sen är jag också inne och utbildar Java Java-programmering, mycket med databaser Och senaste tiden Så har jag till och med utbildat litegrann På ett spelprogram så jag har fått utbilda Litegrann C++ Och algoritmer och varit inne och utbildat litegrann På Unreal Engine

[00:22:12] Sofia: Riktigt läskigt men riktigt Du måste hänga med

[00:22:15] Martin: Alltså det har varit ganska många långa kvällar Kan man väl säga när man ska sitta och förbereda För att det är också så att när man gör de här kurserna På yrkeshögskolorna så får man ju ingenting Färdigt, du får att du ska göra den här Utbildningen så här ser kursplanen ut Varsågod.

[00:22:29] Sofia: Men får man debutera för det? Eller förväntar de sig att du kan se plus plus? Om du säger att du vill konsulta inom det?

[00:22:37] Martin: Man får nog förvänta sig att man kan ämnet. Sen är det lite grann beroende på hur kursupplägget är. Ibland så kan man ju faktiskt få lite betalt för den tiden. Framförallt om man kör sådana här flipped classroom-varianter.

Att man spelar in föreläsningar innan. Och lägger tid på att skapa videomaterial och redigera det här. Men om du har en föreläsning, alltså mer klassrumsbundet eller online. Där man är aktiv hela tiden och föreläser. Då är det väldigt sällan som de är sugna på att betala för förberedelsetiden. Så därför vill man gärna ha samma kurser om och om igen.

[00:23:15] Madde: Ja, det är klart. Så

[00:23:18] Martin: därför är det lite trött att köra hårt MSCS när man har gjort det fem, sex, sju, åtta gånger och sånt där.

[00:23:23] Madde: Ja det har ju både för- och nackdelar och kunnare som rinnande vatten kanske.

[00:23:27] Martin: Ja, absolut.

[00:23:29] Sofia: Men kul och häftigt att höra. Mångas fördom är ju ändå typ att går man på universitet så har du lärare som har varit i akademin på tvåk för länge.

Och att yrkeshögskolan är lite mer aktuell. Och här får man ju ändå höra att det är riktiga utvecklare som är lärare. Det är inte någon som aldrig varit ute i arbetslivet.

[00:23:54] Martin: Jag tror att yrkeshögskolan kan ha lite samma problem som universiteten när det gäller lärare. För att inom universitetet nu kommer ju folk hata mig för att säga, men jag tycker att universitetsvärlden där är man fruktansvärt dåliga på att lära ut.

Man är inte alls intresserad av att lära folk utan man är intresserad av att fortsätta Och man måste... Undervisade i en del av paketet liksom. Så finns det ju såklart jätteduktiga föreläsare också. Men min erfarenhet är att de alla gånger inte är så intresserade av vad faktiskt lär sig. Och det är lite samma på yrkeshögskolan för det finns ju faktiskt konsulter som kommer dit och ska hålla en kurs som har jättesvårt att förklara i olika koncept.

Och då spelar det kanske ingen större roll om det är yrkeshögskola eller universitet Det blir lite samma sak. Ja Så båda har utmaningar.

[00:24:46] Madde: Ja alltså det krävs ju att man är pedagogisk när man ska kunna utbilda.

[00:24:50] Martin: Ja

[00:24:51] Madde: Så att, gud nu blir det såhär, vi borde ha ett avsnitt med typ såhär Martin versus någon universitetslektor.

Och så

[00:25:00] Martin: buktingsväntarna på.

[00:25:02] Madde: Det här hade varit kul att höra olika, vi får faktiskt väldigt mycket lyssnafrågor just om typ såhär, ska jag välja IH eller ska jag välja universitet, vad är fördelen, vad är nackdelen? Varken jag eller Sofia har gått på IH så det är ju jättesvårt för oss att säga, vi vet ju bara typ kollegor och vänner som har gått där.

[00:25:17] Martin: Jag hade inte själv någon koll på vad IH var innan jag började undervisa där, jag kom ju från LTH själv liksom, så jag har ju den bakgrunden.

[00:25:27] Sofia: Men som vi nämner här, det beror så mycket på lärare. Du kan säkert gå på universitet och hamna där det finns fantastiska pedagoger med yrkeslivserfarenhet och samma på yrkeshögskolor.

Det är liksom lite svårt att säga vad som är bäst Jag tycker att ha en lärare, jag var i tre år eller fem år som bara suger.

[00:25:51] Martin: Absolut.

[00:25:52] Sofia: Vi hade ju inget fantastiska

[00:25:53] Madde: lärare på universitetet också. Blandat skulle jag säga. Ja, absolut. Jag säger inte att alla var fantastiska Men vi hade flera stycken som var fantastiska.

Ja absolut.

[00:26:03] Martin: Ju längre väg de hade kvar i sin akademiska karriär så var det ofta ganska så bra. Ju mer professorer de blev, ju tröttare blev de på ett undervis.

[00:26:13] Madde: Jag är benägen att hålla med om det. De som inte alls strävar efter den här akademiska och skulle bli forskare och sånt var kanske de allra bästa.

[00:26:21] Martin: Jag läste faktiskt en kurs på LTH här förra våren. Någon-kurs därför att jag ville fördjupa mig i hur det faktiskt fungerar bakom. Och där var jag liksom också blandad Pedagogisk förmåga bland de som föreläste. Och där var bland annat en föreläsare som faktiskt var ofantligt duktig. Det var liksom, han var klistrad från att han började prata till han var färdig.

Och sen så var det en annan föreläsare som bara, men vad gör jag här liksom? Jag förstår inte vad han säger. Precis.

[00:26:54] Madde: Ja. Nej det här känns som någonting vi kan prata mycket om. Det är ju inte det vi ska prata om idag egentligen. Jag ska byta helt. Vi har ju bjudit in dig för att prata om GTD. Precis. Och du är ju såhär vad var det?

Certifierad GTD-utbildare också.

[00:27:14] Martin: Jag är certifierad GTD-utbildare och certifierad GTD-coach. Och jag är väl till och med faktiskt master trainer när det gäller GTD. Så jag kan faktiskt utbilda Blivande utbildare när det gäller GTD

[00:27:29] Sofia: Så

[00:27:29] Martin: att jag har lite med mig i bagage när det gäller GTD. Men

[00:27:33] Madde: det finns alltid

[00:27:34] Martin: mer att lära när det gäller det också såklart.

[00:27:36] Madde: Jag känner mig så alltid självisk för att jag har försökt implementera GTD i mitt liv ett antal gånger men aldrig liksom nått hela vägen fram. Nu kan du bli coachad i alla fall. Nu kan jag bli coachad gratis

[00:27:48] Martin: Live coaching.

[00:27:50] Madde: Men jag tänker, var börjar vi liksom?

[00:27:55] Sofia: Jag är otroligt skeptisk kan vi bara fröjma det med.

[00:28:00] Martin: Absolut. Jag kan nog tänka att GTD är inte riktigt för alla. Det beror lite grann på vem man är.

[00:28:05] Madde: Jag ska berätta vad GTD

[00:28:08] Martin: är.

[00:28:09] Madde: Jag kan väl börja. Vad är GTD? Vi drog en sån här typ one-liner innan vi bjöd in dig här. Men du får jättegärna förklara. Vad är GTD?

[00:28:19] Martin: GTD är ju en metod att hantera sitt arbetsflöde vill jag säga.

Ja Att hålla reda på allt det där som man ska göra, borde göra, vill göra. Så att man har koll på sitt liv liksom. Och det är uppfunnet av en man som heter David Allen. Amerikanen numera bosatt i Holland. Fortfarande aktiv. Han håller kanske inte lika mycket föredrag som han har gjort tidigare. Han är väl en bit över 70.

Men jag hittade själv den här metodiken någon gång på 2015-16 någonting. Satt som projektledare på en liten webbbyrå utanför Lund. Jag behöver inte nämna vad namn. Den finns inte kvar i alla fall. Och då hade jag inte varit ute från universitetet så länge Kanske två år någonting. Och när jag kom in på det här företaget så var det extremt kaos i alla de här projekten.

För då var det liksom... Personen som hade startat företaget och en 3-4 programmerare och den här personen som hade startat företaget, extremt kreativ, hittar på saker och bara spritar med idéer men absolut inte koll på vad som ska göras och sådär. Så det var väldigt mycket kaos och när jag kom in där så kände jag att jag fick ändå ordning på skrytan lite grann så att vi faktiskt hade koll på vad vi skulle göra och hur det gick till för att driva vårt projekt.

Men det gick lite för bra för att de tyckte också att jag skulle ta personalansvarigt efter ett tag och då hade jag inte riktigt verktygen att hantera situationen längre. Så att jag började tappa bollar, började bli stressad svårt att sova, hjärtklappning, ja ni vet, ni hör ju var det är på väg liksom.

Så vi hade en jättebra sjukvårdsförsäkring Så man kunde ringa ett nummer Så fick man en timme Man kunde prata med någon psykolog Det har ju de flesta I sina paket nu för tiden Så det är inget speciellt så Det är den här tjejen som jag pratade med Hon sa, du Martin, skriv ner Allting på en lista som du ska göra Och det gjorde jag Och det bara ändrade mitt liv direkt Min stress blundade sig jättemycket Men

[00:30:35] Sofia: det var inte Det var inte hjärtklappning Över att du skrev ner och så är det hundra saker På en lista

[00:30:40] Martin: Så kan det ju vara, eller hur?

Att man får den känslan Var

[00:30:44] Sofia: det det enda hon sa? Tänker jag, bara skriv ner allt

[00:30:50] Martin: Det var det hon sa Bara skriv ner saker och ting Som man ser där framför sig

[00:30:55] Sofia: Och

[00:30:56] Martin: det ligger mycket i det Men det räcker många gånger inte Att bara skriva ner, men det hjälpte mig väldigt mycket Och Nerd som jag är så vill jag ju ha En applikation Och Och hantera mina listgrejer.

Jag kan ju inte ha det på papper. Och då började jag, jag tror det var Alta Vista som man använde då. Eller så var det början på Google-tiden. Och då hittade jag ett Java-program. Och sen så hittade jag också en artikel på Wikipedia. Som beskrev Getting Things där. Det var hela sex A4-sidor.

[00:31:24] Sofia: Jag

[00:31:25] Martin: kommer fortfarande ihåg att jag skrev ut den.

Och hade med mig och läste det här på bussen eller på tåget från jobbet. Men var det lite så

[00:31:32] Madde: här uppenbarelse för dig då? När du läste det här och bara, det här är ju lösningen på alla mina problem.

[00:31:38] Martin: Ja, inte på de sex sidorna. Men jag köpte ju boken sen från Amazon. Och då tog det ju typ en månad innan man fick den.

Och så hade jag en sån här jättelång semester till Afrika då. Att jag var iväg sex veckor och åkte rosa bussarna igenom Träffade schimpanser sånt. Och då läste jag den här boken. Och så implementerade jag den när kom hem.

[00:31:56] Sofia: Och då läsa

[00:31:57] Martin: boken var verkligen upp ett barnsäll.

[00:32:00] Sofia: Men då Martin, när du skrev ner allting...

Och såg att listan tar ju aldrig slut om man har manageransvar och ska göra annat. Du märkte ändå då att det räcker ju inte att jag bara skriver ner det. Hjärtklappningen tror inte jag går ner av att man ser att jag har hundra saker och det fylls på. Så du sökte ändå någon metod att hantera alla grejer låter det som.

[00:32:26] Martin: Det är ju nästa steg så att säga. GTD består ju av flera olika saker men det som man brukar prata om när man pratar om GTD det är de här fem stegen. Där samla då är det första steget. Alltså skriv ner allting på papper eller i ett system. För det man lätt gör är att man försöker använda huvudet för att komma ihåg saker och ting.

Och vet ni förresten hur många saker ni kan komma ihåg i ert arbetsminne?

[00:32:54] Madde: Men är inte det mellan 3-5 eller någonting? Alltså jättelågt. Men

[00:32:58] Martin: det finns en artikel som heter The Medical Number 7. Men det är väl där någonstans egentligen fyra, fem stycken nu eftersom vi har dopamin för det har varit våra hjärnor så att vi har mycket kortare minnen så att det är något sånt där Ja,

[00:33:12] Madde: jag känner att sen jag blev mamma också har mitt minne blivit mycket sämre det är så mycket annat som man behöver tänka på

[00:33:17] Martin: Ja, så att och grejen är att när man har de här fyra grejerna i huvudet, att man ska göra de här fyra sakerna och där kommer en input till då är det så att då kommer du antingen glömma den här nästan direkt eller så kommer du putta bort någon av de andra sakerna det är inte så att man glömmer dem för alltid men du kan inte hålla dem i ditt arbetsminne Men

[00:33:40] Sofia: det vet vi alla som har tänkt nej jag behöver ingen handlingslista när jag ska ner och briga

[00:33:45] Martin: Precis, så

[00:33:46] Sofia: glömmer

[00:33:47] Martin: mjölken Så att vi måste få ut det från vår hjärna, vi har en fantastisk hjärna men den är jättedålig på att komma ihåg saker i arbetsminnet Så därför ska vi externalisera alla de här sakerna vi behöver komma ihåg någonstans och när man gör det här första gången när man gör ett coachingprogram, då sitter vi kanske en förmiddag och bara samlar saker det kan vara tusentals saker man hittar som man skrivs ner, det kan bli högar med saker som man behöver hantera men om man är lite elak så kan man också säga såhär att om man nu skriver ner en lista och du har hundra saker på den listan som man bör göra någonting med vem har accepterat alla de sakerna?

Det är ju troligtvis en själv, eller hur? Oftast är det ju så, man har ju alltid möjligheten att säga nej man har alltid möjligheten att göra ett val

[00:34:41] Madde: så kan man

[00:34:42] Martin: såklart diskutera att nej men så är det inte alltid men ofta så har man ett val att kunna välja att inte göra saker eller säga nej men det kan jag inte göra och ska jag göra det så kanske jag måste säga nej till någonting annat och vad säger du nej till?

[00:34:55] Sofia: Det är bra att du lyfter det för att om någon som lyssnar är stressad som du säkert kommer ihåg så får man ju ofta så tror man ju ofta att man måste göra alla de grejerna. Så det är bra att du lyfter det att du kanske inte måste. Alltså titta verkligen så här måste jag nu kommer jag inte på liksom äta sallad imorgon.

Nej det är okej. Vilken trolig spajten. Nej men jag vet inte. Men det är så här, vissa grejer du kanske vill göra dem det är din ambition att läsa varje kväll men du måste inte.

[00:35:31] Martin: Nej och grejen är det att om man har hundra grejer som man ska göra och vi kan hålla fyra fem låt säga att vi är en supermänniska och vi håller tio saker i huvudet så är det ändå nittio saker som vi inte kan hålla i huvudet.

Så kommer den input till med någonting vi ska göra hur kan vi då ställa den i relation till de här hundra sakerna Det kan vi inte, utan vi kan ställa det kanske till de tio som vi har gått arbetsminne. Så vi måste externalisera det för att vår hjärna fungerar på det sättet. Så det första steget är att man samlar.

Och då får man faktiskt många gånger en lättnad när man får ut, eller så får man ren panik det kan ju också hända. Att usch, vad hemskt mycket jag har. Men man ska inte bara lämna det med att man tar ut saker och ting och skriver listan. För att om man bara gör det, då kommer de här sakerna krypa upp i huvudet igen.

Och så kommer man bli stressad igen.

[00:36:26] Sofia: Men vad är det man ska samla för? Jag tänker att många som lyssnar, som är rena utvecklare, de har ganska tomma kalendrar. Det är de personerna som inte använder riktigt en kalender och så. För de tänker, jag har typ en sak att komma ihåg. Men visst GTD, du samlar faktiskt mer än bara...

Arbetstasken? Kan du förklara det lite?

[00:36:54] Martin: Men när man samlar saker och ting så ska man samla allting som tar ens uppmärksamhet på det sättet att det är någonting man behöver göra med att det finns någon action av ny eller i framtiden. Är det så att det har varit skönt att ligga och vila en stund på soffan eller man ligger och dagdröm och sådana saker behöver man liksom inte Samla eller fånga.

De kan man låta liksom göra men allting som man behöver göra något praktiskt med för att förändra världen liksom sin egen värld då behöver man faktiskt samla på något sätt.

[00:37:30] Madde: Ja, alltså senast idag så kollar jag igen för typ tre gånger, när är det egentligen vi behöver besiktiga vår bil? Det är ju en sån typisk risk som man har att samla in tänker jag att ha det.

Jag behöver inte tänka på det nu för det är slutet på juni.

[00:37:45] Sofia: Men har jag missuppfattat GTD då? För det är därför jag är lite såhär alltså skeptisk till det att det är svårt att få det att fungera verkligheten att man samlar in saker som att läsa bok, dammsuga duscha, för det är så eller det kanske är någon extrem av det.

[00:38:06] Martin: Saker och ting som går på autopilot behöver du inte samla. Som att tanka bilen. Ja men då sätter du dig i bilen så ser du att du behöver tanka bilen. För det mesta i alla fall. Om det inte är något extremt att man glömmer att göra det ofta. Men att åka och handla till exempel. Ja men det gör man ju. Men såklart en shoppinglista vill man ha med sig.

För det går ju inte att komma ihåg allting som man ska handla då. För då tappar man ju saker och ting. Men man behöver inte skriva upp att man ska laga lunch eller middag. För det gör man ändå. Det går på automatik Det är liksom automatiserat på något sätt. Så där har du ingen kognitiv last av att göra de sakerna.

Eller att komma ihåg de sakerna. Du blir påmind när du går in i köket. Jag visste att jag skulle laga mat idag. Eller så påminner magen dig att du är hungrig. Så den typen av saker behöver du absolut inte lägga in i ditt system. Och det kan ju också vara saker som att man. Ja men varje kväll jag ska gå och lägga mig så vill jag läsa en bok.

Där lägger man ju inte in en task i sitt system att jag ska läsa idag utan då får man försöka koppla den vanan till att nu går jag och lägger mig och läser och sen somnar jag istället. Det är ju ett bättre sätt tycker jag.

[00:39:17] Sofia: Okej det är nog det jag hörde Madda att du gjorde men vi kanske kommer till det.

Men det var inte relaterat

[00:39:23] Madde: till GTD utan det var mer att jag la in saker i min kalender för jag försökte bygga vissa vanor och liknande.

[00:39:28] Martin: Alltså

[00:39:29] Madde: jag hade en period där jag scheman la typ allt.

[00:39:32] Martin: Och vill man skapa en vana så kan det absolut vara någonting som man gör aktivt. Men det är ju egentligen inte kopplat till GTD på det sättet för GTD är bara en arbetsprocess.

Och fortfarande, vi samlar det är bara första steget. Vi har fyra steg kvar innan vi liksom färdiger med

[00:39:49] Sofia: bara

[00:39:50] Martin: den första delen av GTD.

[00:39:52] Sofia: Nej men det är bra att jag fick bort det i alla fall, för jag tror att när jag och Madeleine pratat så har vi pratat om GTD och Made, då har du nämnt det här med att du schemalade dammsugning och typ läsning, och att då har jag liksom trott att det här är en del av GTD Jag har skapat dina fördomar.

Ja, ser på det här extremt. Okej men då fortsätter vi. Som

[00:40:17] Martin: GTDR så skulle jag nog vilja säga att de där kanske man inte ska lägga in i sin kalender. Och nu finns det ju andra produktivitetsmetodiker också, där man säger att du ska schemalägga all din tid. Men så är det absolut inte GTD, vi är väldigt flexibla när det gäller kalendern.

Men vi kan komma tillbaka till kalendern lite senare, för att första steget är bara att man samlar saker och ting. Och det är ju saker som du har i ditt huvud. Och det är ju en del av världen liksom, men det finns ju också en fysisk värld. Att man kan komma brev det kan vara inte så mycket nu längre, men det kan vara fysiska saker runt omkring oss som vi behöver göra någonting med.

Det behöver vi också samla och hantera. Och sen så är det såklart allt digitalt alla mejl och discord och allt möjligt som det nu kan vara som tar ens uppmärksamhet. De sakerna behöver man också hantera och samla på något sätt. Så att man inte har massa lösa krokar som ligger runt och stör en. Men de kommer påminna oss när vi kanske inte kan göra någonting åt det eller vill bli påminna om dem.

Att vi ska sova på natten eller vad det kan vara. Så vi samlar alla de här sakerna. Så det är första steget, då har vi en jättehög med saker och ting. Men problemet är att den här högen med saker och ting, den kan vara fruktansvärt svår att bara göra någonting med om man bara tittar på högen. Så nästa steg är att man ska börja bearbeta saker och ting Och det här är en process som är inbyggd i GTD och då tar man egentligen en sak åt gången från den här högen.

Med allting man har och så tar man faktiskt beslut om vad den här saken är för någonting. Vad betyder den här saken för mig? Och många gånger så är det ganska uppenbart men alla gånger så är det inte uppenbart vad den här saken betyder. Så när man tittar på en sak så funderar man ju på vad det är för någonting och vad det här vill förändra i världen.

Och då brukar man följa ett arbetsflöde i alla fall i början när man börjar jobba med det här och då funderar man på om den här saken behöver någon aktivitet. Behöver jag göra någonting med den här saken? Och det är jättebra fråga för att det är väldigt binärt. Är det någonting ja eller nej? Och är det nej ja men då kan man ju göra saker som att slänga det eller arkivera det.

Eller det kan ju också vara så att nej men det kräver ingen aktivitet just nu men i framtiden. Kan

[00:42:36] Sofia: du ge exempel på vad det här kan vara typ? Men ta min boka- och bilbesiktning igen då.

[00:42:43] Martin: Boka- och bilbesiktning, precis. Du kanske fick ett fysiskt brev. Då öppnar man det fysiska brevet. Så tittar man på det så, vad betyder det här för mig?

Behöver jag göra någonting med den här saken? Ja, vi behöver säkert göra någonting. Vi behöver kanske boka en besiktningstid. Om vi inte gillar den tiden vi fick, liksom. Ja men då är det någonting vi behöver göra. Då kan vi inte bara kasta det. Så då är det någonting vi måste göra, den aktiviteten Vad är det då för aktivitet vi ska göra?

När vi ska boka besiktningstid. Då ska vi säkert öppna vår webbläsare och gå in och boka en tid. För besiktning. Så då är det nästa fysiska synliga handling vi kan göra. För att ta den här saken mot avslut. Och det här är en magisk ingrediens i GTDN. Att man faktiskt tar det här beslutet Att man tar nästa beslut om vad nästa aktivitet är.

Hur tar jag mig framåt? För gör man inte det så är risken ofantligt stor att den här saken bara ligger kvar i en studielista. Ni har säkert grejer i era listor som är inte hundra år gamla men kanske har legat där ganska länge.

[00:43:51] Madde: Ja men ibland kan man ju verkligen känna sig så handlingsförlamad Bara för att man orkar inte tänka.

Vad är det egentligen jag ska göra härnäst? Alltså så här, det bara blir så överväldigande. Och då är det ju ändå väldigt skönt att veta. Du kan bara bocka av för att du vet exakt vad nästa grej är att göra.

[00:44:06] Martin: Absolut. För grejen är att när man tittar på sin lista har man inte tänkt hela vägen vad det här är för någonting.

Då är risken så väldigt stor att man bara tänker, men det där är inte ny, det kan jag inte göra nu. Och det är oftast så att jag inte har tagit beslut om vad det är. Så tar jag beslut om vad det är, då har jag tagit beslutet att jag ska gå online och göra någonting med det här boka den här tiden. Då är faktiskt ett par olika saker som jag kan göra med den här saken.

elever att videon. Den ena saken är att jag kan göra det nu. Och tar någonting mindre två minuter ja då gör man det bara direkt. Två minuters regler är en sån här fantastisk grej som många tar med sig. Det är den första frågan man ställer sig. Tar det mer än två minuter då ställer man den andra gyllene frågan.

Kan någon annan göra detta? Eller är jag rätt person att göra detta? Kan jag delegera det? Så då försöker man delegera det till någon annan. Men nu ska man inte göra det bara för att man är lat, utan man ska ju delegera det för att det kanske är någon annan som ska göra det. Och då delegerar man det. Så det är borta från min lista liksom.

Och det sista är att det här ska jag göra någonting med, men det tar mer än två minuter. Då skriver man det på sin to-do-lista. Men då har jag redan tagit beslut om vad det är för någonting. Så nästa gång jag kommer tillbaka och ser den här saken på min to-do-lista, då kan jag faktiskt bara göra den.

Förutsatt då att jag har en... en data- eller en webbrowser som jag kan göra detta i. Så det är en viktig del. Och sen är vi faktiskt nästan färdiga med den här saken. Vi behöver ställa oss en fråga till. Och det är, när jag har bokat den här besiktningen. Är då den här saken klar? Är den ytter min värld? Boka besiktningstiden.

Där kan man nog säga att när jag väl har bokat besiktningen. Då är vi färdiga. Så då kan vi bara, då är vi klara liksom. Då har vi bara en aktivitet vi ska göra. Men låt säga att det är något lite större. Att jag ska bygga en webbsida för min hundklubb. Då kommer jag inte bygga den med en aktivitet. Utan jag har vad min nästa aktivitet är.

Det är kanske att jag ska skapa ett nytt WordPress-sajt någonstans Eller jag ska skapa ett nytt Next.js-projekt. Eller skapa ett Git-repo. Eller vad det nu är. Jag bestämmer att det här är min nästa aktivitet jag ska göra för att komma vidare Ja Men när jag har gjort den här aktiviteten då finns det fler saker som ska göras.

Och då har jag ett projekt i GTD-världen. Så allting som kräver mer än en aktivitet är ett projekt. Men på mina listor så skriver jag bara den där ena, den första, nästa steget som jag ska göra. Och mitt projekt. Jag sitter inte och funderar på alla steg jag ska ta från ny fram till den här sidan när det är lanserat.

Utan jag tar bara nästa aktivitet.

[00:47:00] Sofia: De andra grejerna kan inte

[00:47:01] Martin: göra.

[00:47:02] Sofia: Jag kan ändå inte göra allt

[00:47:03] Martin: annat.

[00:47:04] Sofia: Även fast du vet, eller skriver man inte ner så här. Jag vet att jag behöver starta ett repo, registrera ett domännamn och en sak till. Skriver man inte ner tre saker då?

[00:47:17] Martin: Om du har ett komplexare projekt där du kanske gör det här jobbet innan så kanske du hittar att du behöver göra tusen saker här i det här projektet.

Du skriver bara nästa aktivitet i din lista. Då kan man föra in det andra i någon form av projektplan, något stödmaterial som man har vid sidan. Men när du tittar på ditt system så är du faktiskt inte intresserad av de där tusen grejerna. Du är bara intresserad av nästa aktivitet. Och dessutom så har man ju sitt projekt med sig också.

Så man kan se egentligen både den här aktiviteten som ni skrev och själva projektet Det är bara bokmärken för er att hitta tillbaka till ni ska börja jobba. För grejen är att om ni har ett projekt och ni har nästa aktivitet. Låt säga vi är på webbplatsen igen. Ja men då hittar jag att jag ska skapa mitt repo.

Ja men då skapar jag kanske repot och så spinner jag upp ett nytt Next.js-projekt i repot och börjar koda lite grann. Då har jag gjort en del aktiviteter på min resa redan utan att behöva skapa massa saker i mitt system. Och om jag sen liksom tappar fokus där och glömmer någonting så är fortfarande mitt projekt med i mitt system.

Så jag kan alltid komma tillbaka och säga ja men jag har ett projekt här. Och här finns ingen nästa aktivitet. Ja men då måste jag skapa nästa aktivitet så jag kan komma vidare med mitt projekt. Så projekt är ju någonting vi uppnår medans aktiviteter är någonting vi gör.

Så ser vi på det i GTD-världen

[00:48:42] Madde: Men säg då att man har satt upp ditt repo till exempel, det var din nästa aktivitet. När definierar man då upp den nya nästa aktiviteten? Gör man det i samband med att man har gjort den då eller kanske också går händelserna i förväg?

[00:49:04] Martin: Jag hade tänkt som så att när jag tar min nästa aktivitet och börjar jobba på den då skapar jag sen nästa nästa aktivitet när jag slutar jobba.

Så man vet om man nästa steg är vidare Eller så kan det vara så att jag har alla de här tusen aktiviteterna i ett projektdokument men då kan man ju bara föra in nästa aktivitet från det i sitt system när man har kommit dit. Så se det som bokmärken. Man behöver inte skapa allting i sitt system utan egentligen så skapar man de sakerna som man faktiskt kan göra någonting åt just nu.

Allt annat parkerar man på en lista för framtiden.

[00:49:47] Madde: Man ser ändå tjusningen i det. Att inte behöva ha allt det här i huvudet och att inte behöva tänka på allting det hela tiden. Det måste ju rensa upp otroligt mycket i hela ens kognitiva värld.

[00:50:00] Martin: Det är ju det som är själva målet med det här egentligen.

Det är att man ska få ut sakerna från huvudet så man faktiskt kan använda huvudet till det som vi är duktiga på. Alltså vara kreativa till att lösa problem. Och sen så har vi det vi ska göra i vårt GTD-system eller på våra lister. Så kan vi alltid komma dit till det sen. Och det som man upptäcker många gånger när man använt GTD väldigt, väldigt fort det är att man får mindre avbrott.

Man avbryter sig själv mycket mindre genom att man inte kommer på att, ja visst ja, jag ska göra detta. Och händer det ändå att, ja visst ja, jag ska göra detta, då samlar man det bara. Och så kan man komma tillbaka till det senare för då har skrivit ner det och då kan man som programmerare eller som utvecklare bara känna att det är på ett säkert ställe jag vet att jag kommer komma hit sen igen då kan jag fokusera på den uppgiften jag gör nu så kan det såklart vara någonting akut som man hittar eller kommer på, då får man ju ta hand om det direkt såklart men normalt många gånger så är det inte akuta grejer som man kommer på visst jag måste ringa till min mor, kommer jag på just nu, att jag behöver faktiskt göra, så då samlar jag det liksom på min lista och så kan jag ringa till henne när jag blir ledig men

[00:51:12] Sofia: vad är det här hur många steg var det här det

[00:51:16] Martin: är de två första stegen

[00:51:18] Sofia: okej okej för jag tänkte det här låter ju helt rimligt liksom

[00:51:23] Martin: Ska vi göra det i rummet då?

Är det du sitter och väntar på?

[00:51:27] Sofia: Nej men jag hör att det här är väl det jag gör idag. Men jag undrar, vad är nästa?

[00:51:37] Martin: Ja, alltså samla det gör vi ju oftast hela tiden. Och sen så sätter vi oss ner och bearbetar saker en eller två gånger per dag kanske. För när vi bearbetar då måste vi tänka på det här sättet.

Vad är det för någonting? Vad ska jag göra med det? Då är vi ju i ett beslutande sätt. Vi måste ta beslut om vad de här sakerna är. Vi är inte i en utförandefas. Och precis när vi har slutat bearbetningen av den här första saken vi har tagit. Då ska vi faktiskt ta och organisera in det i vårt system.

Organisera det tredje steget. Så bearbeta och organisera, de sitter liksom ihop när man gör dem samtidigt. Och då har man någon form av system, alltså någon form av listverk Tyg många gånger Och det kan i sin enklaste form bara vara papper och penna. Då kan man ha en sida där man skriver alla saker som man behöver göra vid datorn.

En sida där man skriver allt som man behöver en telefon för och så vidare. Vad man kan göra hemma vad man behöver göra på kontoret och så vidare. Så det är ett antal olika listor som man har då. Har man ett digitalt system så kan man helt enkelt tagga saker till sig. Till exempel att detta är något som jag behöver göra vid datorn.

Detta är något som jag behöver göra hemma. Och så kan man ofta lägga saker och ting i foldrar om man har projekt. Så man kan se att det finns nästa aktivitet.

[00:52:57] Sofia: Och nu måste jag ju såklart fråga Vad är ett bra datorverktyg för detta? Eller har du några favoriter?

[00:53:08] Martin: Jag hörde ju dig faktiskt på en podd från inte så länge sedan.

Där du sa att du lämnade Todoist. Ja.

[00:53:14] Sofia: Jag tycker

[00:53:15] Martin: att du kan gå tillbaka igen.

[00:53:17] Sofia: Jag vet inte, men om du hörde så var det ju för att jag har betalat så mycket för en annan applikation

[00:53:24] Martin: som

[00:53:24] Sofia: heter Things.

[00:53:26] Martin: Jag har faktiskt betalt för den också. Och den är trevlig den också. Alltså grejen är att det spelar ingen större roll.

Jag har använt Things, jag älskar Things. Om man sitter på Mac endast så är det ju ett jättebra verktyg. Jag vill minnas att den är väl bara en Mac-app. Liksom Todoist har ju fördelen att den är cross-plattform. Så att den fungerar väldigt väl på det sättet. Todoist är väl en vanligare dag, men det finns ju Microsoft To Do också om man sitter på Office till exempel.

Det finns mängder av mappar liksom. Och det är egentligen inte jätteviktigt vilken app man använder, utan det viktigaste är att man skriver ner det bra. Ja Så man ska inte behöva lägga för mycket tid och energi i början heller på att faktiskt sätta upp eller välja app. Utan bara ta någonstans och skriv ner det.

[00:54:15] Sofia: Något

[00:54:15] Martin: ställe där man kan skapa sina listor.

[00:54:18] Sofia: Ja, jag hade velat slänga in, jag vet att jag inte tog upp det i podden med Fredrik Kålsnack när vi pratade om det. Men jag märkte att om man jobbar hemma eller har liksom ett bord där du alltid kan ha ett skrivblock framför dig. Vad heter det? Att man köper något så här tjusigt.

Vad heter de här dyra?

[00:54:40] Martin: Målskin kanske eller något av de här andra konstiga små små små. Lutström

[00:54:44] Sofia: eller vad heter de? Ja de där fyra låt. Lutström har jag typ. Men om man har ett sånt, det kan vara sjukt bra för att kategorisera. Att skriva det för hand och lägga in det i olika dagar och rita upp veckor själv.

För mig har det varit helt optimalt, men det är ett problem just när man är två dagar hemma tre dagar kontoret och man glömmer boken. Det är mer akord att skriva när man går runt på kontoret och så, men jag hade velat tipsa om det framför de här apparna

[00:55:20] Martin: Det är väldigt lätt att fastna lite grann i det där med produktivitetspår.

Att man ska ha alla prylar alla appar. När jag började så köpte jag en massa anteckningsböcker och jag har till och med en sån här label maker. Så jag kan göra etiketter som jag kan klistra och sådär. Det bara gick ur styr. Men det bästa är att hålla det så enkelt som möjligt. Jag har ju lablat

[00:55:41] Madde: kylskåpshyllorna och sånt.

Det är min så här, kom det som en pistol liksom. Akta dig nu.

[00:55:51] Sofia: Men man ska ändå njuta lite av sitt system. Det ska kännas bra så att det är lite dyrare block än lite penna som är skön att skriva med. En app som känns nice du måste ju vara sugen på att gå tillbaka till det, för jag tror att vi alla tre kanske har varit med om att man utvecklar någon gång ibland ett hat för det här systemet också och det är då man brukar byta till något annat, för man tror att det ska lösa allt

[00:56:21] Martin: Nej, men man måste ju vara liksom, man måste tycka om sitt system och jobba med det, för att det bästa systemet är ju faktiskt det man använder det sämsta systemet är ju inte det man inte använder, då kan det vara hur snyggt och hur bra som helst liksom, men använder man inte det så faller det ju på det, så att det är det viktigaste, att man attraheras av sitt eget system och tycker att det fungerar så att det ligger ju såklart någonting i det, att man ska välja något man trivs med

[00:56:48] Sofia: men för GTD-synvinkel

[00:56:49] Martin: så spelar det ingen roll.

[00:56:51] Sofia: Nej, men jag gillar att du sa produktivitetspår måste ha med det någonstans i avsnittet kanske blir titeln om det är lagligt

[00:57:01] Martin: Det är det säkert Så det är de tre första stegen. Och förresten vi pratar ju om den här besiktningen. Nu har vi kommit fram till att du, förresten när vi bokar besiktningen, har bokat besiktningen, då kommer du faktiskt få nästa aktivitet och det är att köra till besiktningen.

[00:57:19] Madde: Ja, jag har redan delegerat detta till min sambo för länge sedan i mitt huvud.

[00:57:24] Martin: Men det där är ju någonting som man ska skriva in på en väldigt speciell lista som kallar för kalendern. Kalendern är också en lista liksom, som vi ser det. Och där skriver man då in saker som måste ske antingen på en speciell dag eller vid en speciell tidpunkt, alltså på en dag och en tid.

Är det inte så att det måste göras på en speciell tid eller dag, då skriver vi inte in det i kalendern. För att grejen är ju så att vår värld eller vår verklighet är ju väldigt dynamisk Och det här är min största kritik egentligen emot allting som har med det här med timeblocking att göra det är att när vi om vi gör en timeblocking så vi bokar upp en hel dag först mellan åtta och nio så ska jag läsa mail sen mellan nio och tio så ska jag gå in och gira och rensa mina tickets och sen ska jag göra detta id och jadda jadda så man planerar inte upp hela dagen, hela dagen är bokad det är perfekt, eller hur det är bara det att kvart över åtta så kommer chefen förbi vi behöver prata lite grann om det här projektet vad har hänt då?

Jo då har hela planeringen försvunnit ja men det inga bekymmer då sätter jag mig bara ner och gör om den här planeringen framåt mm, jag vill aldrig göra någonting precis, man sitter och bara flyttar saker och ting i sin kalender timeblocking funkar säkert väldigt bra om man har ett arbete där man har väldigt stora block av ostörd tid och de flesta av oss knowledge workers har inte det då Ja, det finns akademiker som har det.

Mycket väl kan jag tänka mig att man kanske har en eftermiddag här och där där man faktiskt kan sitta i åbrytet och arbeta med sin forskning till exempel. Men i alla fall de gångerna som jag har varit ute och jobbat som konsult på olika företag så är väldigt sällan som jag har haft väldigt långa block som har varit ostört helt och hållet.

Utan hela tiden så är någon som pockar på oss. Så därför är vi emot den här tanken att saker och ting som inte måste ske vid ett speciellt tidpunkt De har vi inte i kalendern. Utan då tittar vi på vår lista. Nu har jag inget möte, nu har jag en timme kvar till nästa möte. Okej, då tittar jag på mina listor Vad är det jag ska göra nu?

Vad är det som gör störst förändring i min värld just nu? Med tanke på dem, var jag är någonstans och vilka verktyg jag har med mig.

[00:59:45] Sofia: Men alltså även om man har sådana stora block av tid så det finns säkert någon skara personer det verkar funka för. Men jag... Jag har aldrig fått det att fungera för ibland har jag ändå schemalagt något viktigt såhär, åh jag måste skriva ett mail låt mig göra det klockan tio för här är det tomt.

Det händer ju aldrig att man får lust att göra det då. Det blir såhär jag ska gå upp och ta en liten kopp kaffe och sen har kvarten gått och så. Det är bara för att göra sig själv besviken.

[01:00:20] Martin: Risken är det att man egentligen sen tittar på sin kalender och så tänker man, usch pina. Den där stämmer ju aldrig.

Då får man kognitiv dissonans istället när man ser antingen sina listor eller sina kalender om det här nu aldrig stämmer. Om man aldrig lyckas uppnå sina mål. Så att därför är jag väldigt försiktig med min kalender och jag alltid söker skydda min kalender så mycket som möjligt för att det är ju liksom det hårda landskapet jag har bara 24 timmar på dygnet.

Så att den måste jag liksom värdera väldigt högt. Men sen har jag också perioder mitt liv, nu är det äntligen snart sommarlov och då är yrkeshögskolan stängd. Det är ju fantastiskt. För då kan jag sitta och förbereda kommande kurser. Då kan jag sitta och spela in material och kan göra en massa saker och då har jag de här blocken av tid.

Och då kan jag mycket väl säga att den eftermiddagen då ska jag sitta och spela in video till en kurs och sådär. Och så kan man göra andra saker på förmiddagen eller hur man gör. Men normalt sett så har jag inte den lyxen liksom. Men du hackar ju inte upp

[01:01:25] Sofia: det i tio saker, det är ju mer förmiddag, fokusera på detta.

Men det är ju inte det här i detalj typ dammsuga som Madde har försökt. Men antagligen så funkar det inte. Nej inte längre så uppenbarligen.

[01:01:43] Martin: Så man brukar ju bli påmind när hundhårshögarna blir för stora i hallen. Så då känner man att nu måste ju dammsugaren komma fram men man kan ju också ha rutiner kring det och så man städar varje lördag kanske man gör men det är då tre första stegen vi har två kvar fjärde steget och det här är det steget som många har jättesvårt med och det är gå igenom nu har vi liksom samlat allting vi har bearbetat allting och vi har organiserat in det i vårt GTD-system fine, allting är jättebra världen är perfekt i ungefär två minuter så det vi måste göra regelbundet det är faktiskt att vi måste granska och då gör vi det på två sätt det ena är att vi varje dag varje morgon då helst när vi börjar det är att vi tittar på vårt system och liksom ser på våra lister vad är det som finns på mina lister vi tittar också på vår kalender Och det här gör man innan man börjar läsa mejl eller titta på olika EM-system, Slack eller vad man nu har för någonting.

För att då är man i ett sinnestillstånd där man faktiskt är inte i firefight-läge redan utan man kan mer faktiskt ta beslut Man har sina produktivitetsglasögon på sig och tar beslut om vad vill jag eller hur vill jag forma min dag som kommer. Så ser min kalender ut, detta är de viktiga sakerna jag har på mina listor.

Sen kan man börja titta på sina mejl eller titta på sin telefon och meddelanden man har fått. För då hanterar man de mejlen, de meddelanden med andra glasögon. För då vet man vad som finns på kalendern, man vet ungefär vad som är viktigt. Och dessutom så är det lättare att välja saker från sina listor sen när man ska börja jobba med dem.

Så det är den ena genomgången Det gör vi varje dag. De flesta gör redan något liknande detta. Fast vara mer stringent med att göra det innan man börjar läsa mejl och liknande. Slack kanske nu för tiden är vanligare än mejl. Det andra är veckogenomgången här. Och det är alltid den här som många tycker är jobbig.

Och det är att man sätter sig ner en gång i veckan och faktiskt går igenom hela sitt system. Och kollar, har jag faktiskt samlat allt? Man sätter sig ner och funderar. Är det något jag har glömt att skriva ner? Så skriver man ner det. Så man tittar på sitt system Man tittar på sina listor. Vad är det som finns där?

Har alla mina projekt en nästa aktivitet? Har man inte det så kan man aldrig bli klar med dem till exempel. Man tittar också på sin kalender Man tittar framåt. Ofta 3-4 månader framåt i kalendern vad kommer att hända och så tittar man tillbaka i kalendern 1-2 veckor och ser vad har hänt för att många gånger när man tittar tillbaka i kalendern så får man sådana påminnelser ja visst vi hade måndagsmötet för en vecka sedan där jag lovade att jag skulle göra någonting som jag totalt bara har glömt ja men då fångar man det liksom och får till en aktivitet att hantera det så bara att titta fram och tillbaka i kalendern kan vara sådär om man bara gör det i alla fall när man gör sin veckogenomgång så kommer det ge jättemycket värde och så gör man lite andra saker också men där är en aktivitet som tar lite längre tid alltså morgongen tar kanske en minut eller två det är ingen som har ett större problem med det men en veckogenomgång kanske tar en timme två i början när man är ovan och det har många jättesvårt att göra och många är väldigt kritiska men det tar så mycket tid men det jobbet som man gör men

[01:05:17] Sofia: måste det vara så man verkligen såhär Och varje fredag måste jag sitta här den här tiden och kolla igenom allting.

Är det ingenting som, eller nu utgår jag från mig själv, men det är något som sker lite då och då under veckan. Att man kollar fram och tillbaka i kalender, har ens bockat av to do's, har fler som jag glömt. Nu måste det verkligen vara stor aktivitet en gång i veckan en viss dag.

[01:05:46] Martin: Ja, i början så säger vi att man ska göra det samma dag, när man ska bygga vanan och lära sig känna hur det känns att faktiskt ha kontroll över sitt arbetslöde.

Och det behövs att man sätter sig ner och gör det lite strukturerat Har jag, nej de gångerna i livet ja att världen har trillat samman kanske det covid händer eller någonting annat händer, hela världen ändrar sig över en natt, då kanske jag har gjort min veckogenomgång två gånger på en vecka för att världen hinner förändra sig så mycket liksom jag kommer ur mina cirklar liksom och då gör man en veckogenomgång så kommer man på banan igen och när man har gjort detta några gånger så har det en tendens att ta mindre tid att man blir mer effektiv på det eftersom man också har varit bättre under veckan och samlat kanske och sådär men det är någonting man ska försöka, nästan schema, eller man ska schemalägga det när man börjar Men det som är så underbart med detta, att när man har gjort detta några gånger, det är att när man inte har gjort sin veckogenomgång, om jag inte gör min veckogenomgång, så går det två veckor så börjar det krypa i kroppen på mig.

Då börjar det kännas att det här är något som inte stämmer. Man börjar känna att jag inte är i kontroll längre över saker och ting. Så då vill man göra sin veckogenomgång. Man dras till att göra det.

[01:07:09] Sofia: Så

[01:07:10] Martin: då kommer det naturligt och då börjar man inte schemalägga det längre.

[01:07:13] Sofia: Jag förstår det lite. Vi alla här har typ ett system,

[01:07:20] Martin: men

[01:07:21] Sofia: det du pratar om är lite när du coachar en person som bara är kaos och har inget system alls.

Det här är så nytt för de människorna att man måste faktiskt... Skapa den här rutinen och antagligen blocka sin kalender någon dag i veckan för att göra det här.

[01:07:40] Martin: Absolut. Det är lite jag brukar säga det här med renlighetsfaktorn i öronen. När man gör sin veckogenomgång så är det nästan som att man varit ute och vandrat i fjällen en vecka.

Man kommer tillbaka och man får gå in i duschen. Det är lite den känslan som man får när man har gjort sin veckogenomgång. Nu har jag koll på läget.

[01:07:58] Madde: Det är lite den känslan jag har konstant just nu, att jag inte har koll på någonting. Alltså det är därför jag känner att jag behöver något sånt här. Ja,

[01:08:08] Sofia: då får du blocka av tid för det antagligen då.

Man måste ta tag i sig själv. Det är samma med ekonomi eller ens mejl när man inte har öppnat dem och ingenting är sorterat. Man får bara...

[01:08:28] Martin: Bara att prata mejl kan vi göra... En hel timme bara det, hur man ska hantera det på ett bra sätt, men det är egentligen samma process att man ska fundera vad det är för någonting och ta beslut om det men det är de fyra första stegen sen så har vi ett steg kvar och det steget älskar vi allihopa det är faktiskt att göra någonting och då använder vi ett fort system, och det är där vi är nästan hela tiden det är femte steget, utföra och då tittar vi på våra listor och det är där vi gör en rätt stor skillnad jämfört med många andra produktivitetssystem det är att när vi ska välja att göra någonting utan att tänka på det, och det här gör ni också, alla människor gör detta, det är att man tar faktiskt och funderar på okej där jag är nu vad kan jag göra där jag är nu Sitter jag på kontoret, då kan jag faktiskt inte tina isen i frysen eller avfrosta frysen hemma för frysen är inte här.

Så då är den tasken den är naturligt borta. Och det kan vi också göra med våra listor för vi kan välja. Vi har lagt vissa saker på datorlistan vi har lagt vissa saker på hemmalistan. Så genom att helt enkelt inte titta på de listorna som vi inte har tillgängliga eller som vi inte kan göra någonting med just nu, så tar vi bort en stor del av sakerna.

Och sen en annan sak som vi faktiskt många gånger gör också är att vi faktiskt funderar, hur mycket tid har jag? Har jag 20 minuter till nästa möte, då tar jag inte en tre timmars uppgift. Utan då tar jag en uppgift den kan väl ta en kvart 20 minuter. Så tiden är också faktiskt väldigt viktig.

[01:10:04] Madde: Men är det någonting man också sitter och definierar i typ steg två?

Att ungefär estimera hur lång tid någonting tar? Ja

[01:10:13] Martin: Nej, det gör man inte. Utan har du tänkt klart när du gör din bearbeta att min nästa aktivitet är detta, då vet du hur lång tid den saken tar, på ett ungefär. Jag skulle säga att vara försiktiga med att bygga stora system. Jag kan lägga en massa labels på saker och ting i alla möjliga to-do-hanterare.

Den här tar 20 minuter, den här tar 5 minuter. Då måste man lägga en massa tid på att hantera det också. Och det behövs garanterat för de flesta gångerna inte alls att göras. Så det kan man ta ett instinktivt beslut om.

[01:10:51] Sofia: Men sa du att det ingick på morgonen att man väljer ut några stycken grejer? För visst sa du det, att man ändå tittar på din kalender på morgonen och säger att det är ganska många möten idag, jag hinner inte göra den här tre timmars pull-requesten

[01:11:11] Martin: Ja.

[01:11:12] Sofia: Absolut.

[01:11:13] Martin: Man kanske inte explicit säger att markera dem eller flagga dem eller sånt här, de här sakerna ska jag göra idag. Men när du tittar på dina listor på morgonen då ser du att det här har jag, de här 28 sakerna behöver jag göra. Men vilka av de här 28 sakerna är nog troligt mest prioriterade att få gjort idag?

Då vet du det sen när du ska göra någonting och du kommer tillbaka och säger nu har jag 20 minuter Om du vet vilka av de här 28 är det troligt att jag kommer att ta, eller kan ta. Har du en tre timmars pull request så vet du, men den kommer inte ske idag så då kommer du inte ens tänka att du kommer att göra den om du har 20 minuter.

[01:11:53] Sofia: Okej men det ingår inte i GTD då som många av de här apparna stödjer att du typ schemalägger. Alltså du behöver inte, att man är slutsam behöver flippertitta på hela sin lista. För det är... Jag ska

[01:12:10] Martin: vara helt ärlig och säga att ibland så har jag också en liten sån här to-day-list. När det är väldigt mycket saker som kanske börjar närma sig sin deadline så kan det mycket väl vara så att jag flaggar eller har en etikett i min to-do-list som heter this week till exempel.

Att det är saker som måste ske den här veckan. Till exempel måste jag rätta den här kursen. Det måste ske den här veckan att det där ska bli klart. Så då har jag det på den listan och då kollar jag på den listan varje morgon. Så då vet jag att den finns. Men det är tillåtet att bryta mot reglerna i GTD.

Det är bara riktlinjer Så känner man att jag har 180 saker i mitt system och jag blir helt förvirrad när jag ska titta på detta. Gör en liten lista och ta beslut om att de här sakerna är viktigast nu. Då kan man göra det på sin veckogenomgång till exempel. Det här är det som är viktigast för veckan som kommer.

Ja, att

[01:13:03] Sofia: tvätta duntäckorna och kuddarna kanske jag ska göra om sex månader nästa gång. Det är det jag ofta tänker, jag vill kanske inte se det, det är så bara kognitiv belastning.

[01:13:18] Martin: Ja, det använder många något som man kallar för en ticklor för, alltså att man bara lägger den här tasken i en speciell mapp med ett datum sex månader fram.

ticklor är ett sådant fantastiskt system, det ett sådant här hängmappar som man hade förr i tiden. Man kunde öppna en låda så kunde man dra ut hängmappar i den. Och det som man byggde då var faktiskt ett ganska finurligt system. Att man hade 48 folders som Merlin Mann kallade systemet Man har en mapp för varje dag från 1 till 31 och sen så har man en mapp för varje månad.

Januari till december. Och sen så har man väl en för nästa år också tror jag. Så får man någonting, det här är väldigt manuellt så om man gillar manuellt analogt så är det här fantastiskt. Så man då får en lapp från bilbesiktningen och jag vet att idag är det den femte och den sjuttonde så måste jag ta beslut om det här eller göra någonting med den här.

Men då kan jag bara lägga den i den mappen som heter sjutton. Så öppnar man den sjutton. Så man öppnar då dagens varje dag på morgonen. Och sen när det blir ny månad så öppnar man nästa. Så det är en tickler. Och nu för tiden så kallar man oftast det för tickler fast det är bara en lista med saker som då har datum på sig.

Så ska man tvätta din täcka om sex månader så in med dig i den och sex månader fram i tiden och så dyker du upp.

[01:14:46] Sofia: Så om man använder det systemet så säger man att jag använder ticklers? Det är ett begrepp

[01:14:54] Martin: vi använder. Det är inte GTD-specifikt alls Det är bara en metod som man använder för att skita saker och ting fram utan att skriva dem i sin kalender.

[01:15:06] Sofia: Jag vill veta det, för det är det jag använder. Så nu kan jag låta mycket mer avancerad när jag berättar om vad jag gör. Jag har liksom ticklurs.

[01:15:16] Martin: Jag vet, för de kittlaren, när man kommer fram den femtonde så blir man kittlad att det här skulle du komma ihåg.

[01:15:23] Sofia: Så tänker jag, jag vet inte om det är sant, nu

[01:15:25] Martin: hittar jag bara på.

[01:15:27] Sofia: För mig i alla fall är det ultimat. Jag hade velat addera den till GTD, men då har jag ätit inte en del av det. De flesta GTD-are

[01:15:35] Martin: har det.

[01:15:36] Sofia: Next year, eller next week. Jag behöver inte se det här just nu. Men

[01:15:41] Martin: det man gör när artiklarna kommer och påminner om det är att då bearbetar man saken. Så man tar upp och funderar, okej vad är det här för någonting vad betyder det för någonting, är det någonting jag ska göra med det och så går man ner liksom och får in det som en aktivitet

[01:15:56] Sofia: okej

[01:15:57] Martin: så att det är liksom man får ta beslut om vad det är när det kommer tillbaka

[01:16:01] Sofia: det

[01:16:01] Martin: kan ju vara så enkelt som att, ah men ska jag springa Helsingborg i smara nästa år ja det kan jag ju inte bestämma nu, jag kan ju inte anmäla mig jag kanske ska bestämma mig i mars då kan man lägga liksom en liten anteckning i Ticklons och poppar den upp i mars

[01:16:16] Sofia: jag gissar att i och med att det krävdes liksom sådana stora skåp förut för att kunna göra det här att det kanske inte var någonting man rekommenderade när den här boken skrevs, men i och med de här apparna så är det ju så lätt att bara skriva liksom nästa vecka och så läggs det där jag vet

[01:16:38] Martin: faktiskt inte ens om det nämns i boken det gör det kanske ehm Kanske, men det hade varit väldigt

[01:16:45] Sofia: svårt att göra det när den nu skrevs.

Vet du när den gavs ut då?

[01:16:51] Martin: 2006, gissar jag. Det är där någonstans den kom ut, vill jag minnas.

[01:17:02] Sofia: Det är nog lite innan vi hade sådana appar som har AI-tekst igenkänning och kan schemalägga det. Absolut.

[01:17:17] Madde: Så det var alla fem steg med andra ord.

[01:17:21] Martin: Precis.

[01:17:22] Sofia: Det kan ju låta väldigt överväldigande, tänker jag. Om man inte har gjort det här så låter det helt sinnessjukt.

[01:17:29] Martin: Ja, men tänk också på att när man samlar, det gör man hela tiden. När man kommer på något så bara skriver man ner det. Det första steget. Det sker hela tiden.

Och sen en gång per dag så sätter man sig ner och bearbetar och organiserar. Det är en... Aktivitet som man gör. Det är väldigt tidsbegränsat när man gör det. Och gör man det regelbundet så kanske det tar tio minuter här, tio minuter där. Det här måste man göra i alla fall. Man måste ändå ta beslut om de här sakerna som man har.

Så det är inte det att man gör onödigt arbete. För före eller senare så måste man ta beslut. Så antingen tar man beslutet när man får saken eller så får man ta ett beslut när det här brinner upp i ansiktet på en. Eller exploderar ansiktet så här man kan. Skillnaden är att om du tar beslutet när du får saken då har troligtvis fler möjligheter att välja.

I sista sekunden så kanske de möjligheter vi har att välja har begränsats. Så du måste ändå alltid ta ett beslut om saken. Annars tar de beslutet åt dig. Ja. Vi samlar, så bearbetar vi någon gång och det låter som det är mycket men när man har gjort det några gånger så blir det en process det går så, det är bara som flyter på och sen är det några minuter för att titta på system varje morgon och en stund i veckan för att göra en genomgång och sen gör man ju hela tiden så att, ja det låter så mycket men här finns fruktansvärt mycket saker på resan som man kan göra som man lär sig som GTDR för att göra det, så att det ska fungera effektivt Jag förstår absolut att det låter överväldigande och det kan ju också vara så att men varför ska man ta allt på en gång börja samla och börja liksom ta beslut om vad det här betyder

[01:19:11] Sofia: Jag tror att bara det

[01:19:12] Martin: kommer göra en förbättring i ens liv

[01:19:15] Sofia: Jag tycker att man kallar det för system och alla de här orden, alltså gör att det låter som någonting mycket mer avancerat än vad det är men Och det är bara, jag tänker så här, man ska inte bli skrämd det är bara att vi måste kunna förklara det på något sätt i en bok så att alla använder samma vokabulär.

Det är de här fancy orden som tycklar och system och organiserar, alltså det är ganska mycket lättare. Det

[01:19:47] Martin: blir naturligt när man har gjort det ett tag. Och det är rätt roligt också för att när David Allen skrev den här boken i första upplagan så hade han fått väldigt mycket råd från människor runt omkring sig att det här var väldigt mycket businessfokus.

Det var mycket terminologi som fick businessstik. Och tittar man på den första boken, den första upplagan så står han i kostym på framsidan på boken. Och nästa upplaga så har de duckrat upp spåket lite grann och gjort det lite mer tillgängligt och då har han ingen slips på sig på boken. Precis, men han är

[01:20:24] Sofia: ändå i skjorta.

Han har nu skjorta

[01:20:26] Martin: ändå men det är ändå mindre formellt. Till

[01:20:30] Madde: slut står han i Hawaii-skjorta typ femte upplaga.

[01:20:36] Martin: Ja, men han bor ju i Amsterdam nu så vi vet ju kanske inte hur det slutar.

[01:20:40] Sofia: Ja, jag tror jag googlar. Precis, han ser väldigt business ut.

[01:20:45] Martin: Ja, men han har absolut fått mycket i de råden. För det var mycket vd och C-level-exekutiv som man liksom ville komma in och coacha och lära ut. Så det blev liksom lite den stilen på det.

Så man får se lite grann mellan de kanske ibland krystade orden. Och så är det också översatt på ett sätt. För har inte riktigt bra ord på svenska som gör att det här funkar tycker jag heller Ja,

[01:21:14] Madde: kittlar är väl ett jättebra ord? Kittlar ja. Precis. Men okej kan du inte berätta lite också om din egen rutin?

Jag blir nyfiken Du nämnde att du använder Todoist i alla fall. Men jag vet att man kan ju blanda både så här digitalt och analogt Och ibland måste man ju nästan göra det, för man får ju hem post och hit och dit. Men använder du ens GTD? Absolut.

[01:21:41] Martin: För mig finns det ingen väg tillbaka. Jag hade inte klarat att inte använda det.

Jag hade blivit nervös och haft besvär. Så jag hade blivit nervrak. Och inte har det. Men jag använder Todoist som en digital to-do-lista Ja. För att den kan jag köra på min Mac, jag kan köra den på min Windows-dator och jag kan ha den i min telefon. Och där har jag mina listor. Jag har bara listor där, jag har inte listor.

Ja nu ljuger jag för jag använder faktiskt Reminders också för inköpslistan för den kan jag dela med min fru. Så vi använder den så när vi ska börja köpa någonting så skriver vi på den listan. När man är i affären så kan man typ kolla, så det är praktiskt. Men annars har jag bara ett listesystem. Så är det saker och ting som jag måste göra så finns de i Todoist.

Eller så finns de såklart i min kalender om det är något som är tidsbundet. Och det är inte alltid så att jag... Jag faktiskt skriver in saker och ting direkt i min to-do-list. Alltså det finns en inkoj i to-do-list där man bara skriver saker och ting och då är obearbetade saker. Ibland så skriver jag bara ner det på post-it om jag står i klassrummet och måste fånga någonting fort.

Vilket är lite dumt för det finns ju tangentporträtt som man skulle kunna göra jättefort. Men ibland så bara skriver jag ner det på en lapp så samlar jag dem i min väska i hårt fack där. Och det är en del av det som jag bearbetar. Och det kan ju också vara att man får något kuvert eller någonting som dyker ner.

Så fångar jag det och sen så lägger jag in det. Och jag använder projekt i to-do-list för att hantera mina projekt. Och i dagsläget så har jag väl en trettiotal projekt.

[01:23:26] Sofia: Oj, det var mer än vad jag trodde.

[01:23:30] Martin: Det är nog i det mindre läget faktiskt. David Allen brukar säga att vi har någonstans mellan 20 och 120 projekt igång hela tiden skriver dem.

[01:23:41] Sofia: Jag förstår Det beror väl på hur man tänker. Vi tänker ju att ett

[01:23:46] Martin: projekt är någonting som behöver mer än en aktivitet.

[01:23:49] Madde: Så det är

[01:23:49] Martin: ganska låg tröskel att få till ett projekt.

[01:23:52] Madde: Jag tänker idag vid matbordet så satt vi och pratade om vad vi ska göra på semestern. Det är väl typ ett projekt. Vi ska bestämma om vi ska åka till Gotland och då ska vi boka och järgära.

[01:24:03] Martin: Jag har ett semesterprojekt också, det är ett av mina. Och där finns saker som behöver göras och följas upp på. Med

[01:24:14] Sofia: bilbesiktningen hade inte jag sett som ett projekt personligen, men det funkar kanske för andra.

[01:24:21] Martin: Grejen är att just bilbesiktningen är en sån sak att man ska göra någonting. Tittar du på den tar det mer än två minuter.

Kanske inte.

[01:24:34] Sofia: Då hade jag bara gått in i vinkleten och

[01:24:35] Martin: lagt in min kalendern färdigt.

[01:24:37] Sofia: Ja, men det kan ju ändå vara tre stegs raketer. Då sa du ju ändå, är det mer än en så blir det...

[01:24:44] Martin: Om det är mer än en aktivitet du behöver göra. Men det kan ju vara så att du har en aktivitet som du faktiskt kan göra i en sittning.

Även om det kanske är flera saker du gör. Kan du göra det i en sittning och du gör det bäst i en sittning. Ja men då är det ju det första du gör. Men faran är att om man glömmer att göra ett projekt eller man undviker att göra ett projekt för att det kanske är ett extra steg Om du då inte blir riktigt färdig då har du ju faktiskt inget bokmärk att komma tillbaka.

Så risken tappar dit du vill komma, alltså målet. Så det är bara därför vi skapar projekten. För när vi har flera steg så representerar projektet målet. Förändringen världen som vi vill få till. Medan aktiviteterna är vad vi faktiskt gör för att komma till målet eller förändringen. Så de har lite olika syften.

Och många tycker det är jobbigt med projekt i början. Men det är ju också därför man har lite sunt förnuft med sig att vissa aktiviteter eller vissa saker kräver kanske två aktiviteter. Men det blir naturligt att bara skapa nästa aktivitet. Men ska man vara renlevnads- GTDR så ska man göra två projekt.

Jag

[01:26:10] Sofia: förstår intentionen nu. Ett eget exempel som vi har är att man håller igång kanske mejlkedjor med någon gäst. Och då fattar jag att nästa kan ju vara så här, glöm inte att svara Martin. Men när jag har gjort det Och bockat av den. Då är det liksom borta. Så att om jag missar det här Du svarade mig tillbaka sen.

Alltså det är liksom. Det är lite där jag tänker att. Jag har ingenting som definierar slutmålet. Det som heter. Slutmålet är att spela in podd Med Martin liksom. Men det är många steg dit.

[01:26:55] Martin: Det finns många nyanser som vi inte har pratat om här också. En sån enkel sak som. Som om jag skickar ett mejl till Madde till exempel.

Och jag förväntar mig att Madde ska svara. Som GTDR. Så då har jag delegerat någonting till Madde. Kan vi se det som. Då glömmer jag ju inte bort det. För jag litar inte på Madde. Utan då skriver jag upp på min lista. Då har vi en lista som vi kallar för vänta på. Eller waiting for. Följ upp med Madde angående detta.

[01:27:25] Madde: Och så kan man lägga ett

[01:27:27] Martin: datum. När jag började använda GTDR Alltså. Trodde folk att jag var galen i början eftersom jag då började skriva upp saker på den waiting for-listan.

[01:27:36] Madde: Var det så att du påminner hela tiden?

[01:27:38] Martin: Nej jag gjorde det vid min veckogenomgång. Så då tittade jag på den här listan och kände, vad har jag delegerat?

Ja, men det här har jag fått svar på. Så kan man kryssa bort dem Men de här tre människorna har ju inte återkommit av de här sakerna. I väg med mejl. Vad hemskt

[01:27:50] Madde: om de inte har återkommit med mer än en sak också. Så varje vecka vid samma tid får de tre påminnelser.

[01:27:56] Martin: Men det var väldigt effektivt.

[01:27:58] Madde: Ja, det är klart.

Så

[01:28:00] Martin: kan man också hantera om man har en chef som är en röra som inte har koll på sitt liv. Så kan man, får man ju såklart sköta det snyggt kanske. Eller om man har någon som man jobbar med i sitt team eller om man har medarbetare som man har ansvar för så kan man ju liksom hålla koll på de sakerna som man har delegerat och följer upp liksom.

Så det finns mer att prata om egentligen framförallt när vi pratar om saker som bearbetar flödet det är massor saker man kan tänka på där för att få det att fungera bra när man organiserar in i sitt system också det finns jättemycket att prata om där som man kan göra för att få det effektivt också men

[01:28:36] Sofia: som du säger allt du behöver göra jag tror att man kommer ju naturligt dit sen, kolla om Madeleine verkligen beställde de här biljetterna nu alltså jag tror att alla kommer dit till slut att ja

[01:28:54] Martin: alltså förr eller senare så får man kanske när man står i krampika och ska köpa någonting vad händer med den här saken liksom att man blir många gånger påmind om att man skulle prata om någonting eller göra någonting men man kan göra det på ett kontrollerat sätt ja

[01:29:11] Madde: Ja alltså jag har ju som sagt varit såld på hela idén med GTD länge och jag läste boken för flera år sedan.

Det var en kollega till mig, en gammal kollega som också var väldigt inbiten GTDare och jag fick se hans system då liksom och han hade ju lagt in, ja men det var typ såhär prata med min sambo om, jag vet inte, semester eller någonting och jag bara såhär

[01:29:32] Sofia: shit.

[01:29:34] Madde: Men aldrig riktigt tagit det hela vägen. Jag tror jag fastnade på typ såhär steg två eller kanske till och med steg ett.

Alltså att jag bara inte orkat samla in allting men jag blir faktiskt pepp nu efter att ha pratat så att vi får se. Men det kanske kommer en quest om coaching-timmar sedan från mig då om någon månad.

[01:29:50] Martin: Det löser vi. Det är ju såhär att David Allen har ju gjort två upplagor av boken och den är väldigt mycket fokuserad på personlig produktivitet.

Alltså ens eget system. Alltså som individ. Och... Nu för tiden så jobbar de flesta av oss i Team. Och för ett år sedan ungefär så släppte han en bok som såg ut så här. Så, Teams heter den. Getting things done with others. Och jag råkar ju faktiskt ha ett gäng sådana böcker av en slump. Och dessutom så är de signerade.

Så jag tänkte faktiskt skicka vars en som bok till er. De är signerade av David Allen och Edward Lamont som också är medförfattare. Och dessutom så tänkte jag skicka med en som ni kan förlåta ut till era lyssnare.

[01:30:40] Sofia: Nej men wow! Som också är signerad. Gud vad roligt!

[01:30:46] Martin: Så får ni berätta om ni tyckte det var en bra bok efteråt.

[01:30:50] Sofia: Absolut, tack så jättemycket Jag tänker så här, för de som faktiskt har lyssnat till slutet. Ja, för detta långa långa avsnitt De kan skicka ett mejl om de vill vara med. Och var med på utlottningen så får ni en vecka på er från att det här släpps, så torsdagen efter så lottar vi ut boken.

[01:31:18] Madde: Ja, det låter väl som en bra idé.

[01:31:21] Sofia: Fantastiskt Martin. Kul. Jättesnällt.

[01:31:24] Martin: Vi

[01:31:24] Sofia: måste sprida

[01:31:25] Martin: produktivitetsmetoderna här så att vi kan slippa vara stressade.

[01:31:30] Sofia: Ja och du har ändrat min åsikt om GTD. För jag hade misstolkat helt vad det var. Jag litar alltid på vad Madde säger, så jag bara antog att hon... Jag aldrig

[01:31:39] Madde: sagt att GTD är... Nej

[01:31:41] Sofia: vi har bara råkat prata om GTD och att du schemar lalting några gånger.

Och då har jag bara så här, det är det här som är GTD, folk som gör det är idioter.

[01:31:55] Madde: Vad bra att du har fått ändrat din åsikt nu i alla fall. Ja,

[01:31:59] Sofia: och jag inser ju att det här är mitt system, förutom kanske med en liten twist.

[01:32:04] Martin: Och det ska man såklart göra, man ska ju anpassa det. Man brukar säga att GTD är lite grann som en mall.

Och sen så anpassar man ju den till sina omständigheter. Och där är utrymme för att anpassa det. Det är ju för att... Hjälper oss att göra vår vardag lättare och bättre.

[01:32:22] Sofia: Ja, vi har alla lite olika jobb och olika förutsättningar och så är man olika bra på det i olika perioder. Men fantastiskt att du var med och pratade om det här.

Musik eller porr för våra öron. Vet du vilket?

Tack

[01:32:45] Madde: för att jag komma. Tack och tack till alla er som lyssnar. Som orkar lyssna på det här. Eller, vad händer om låter som orkar lyssna? Men imponerande Det långt. Det kan bli vårt längsta avsnitt faktiskt. Jag tror det.

[01:32:58] Sofia: Men vi hörs nästa vecka. Det gör vi.

[01:33:01] Madde: Ha det bra allihopa. Hejdå. Hej.