[00:00:00] Sofia: Sexigt.

[00:00:01] Madde: Ja, det är nu du ska bara, åh gud vad kul att vi ska prata om det här. Shit, vad nice. Äntligen. Nej jag vet inte. Vad är din typ såhär relation till DNS om man säger då?

[00:00:12] Sofia: Jag tänker ofta på DNS.

Du lyssnar på Developers, podden där du får... Följa med oss, Sofia och Madde, på allt inom mjukvaruutveckling. Vi

[00:00:27] Madde: träffar spännande gäster, testar nya teknologier, söker inspiration och tar upp aktuella ämnen. Är det okej att jag börjar med en liten liten rant? Eller, inte innan vi kör igång vi har kört igång, men innan vi liksom kickar och får det enkelt.

Rants är ju alltid välkomna. Ja, jag tycker det är rant Nej, men jag har lagt märke till en sak nu på, alltså bara senaste typ, Tre, fyra veckorna eller någonting. På sociala medier. Till exempel jag är med i en Facebookgrupp som heter AI i Sverige. Tror den heter det. Eller AI i Sverige kanske bara. Men i alla fall.

Jag tror jag nämnt innan att det är lite blandade folk som är med. Det är liksom inte bara folk från techbranschen. Utan det är folk som är nyfikna på AI i allmänhet och så. Och. De senaste veckorna har klimatet ändrats lite. Och jag tror det har att göra med alla artiklar som har varit om att AI har ett ganska stort klimatavtryck.

Och folk har blivit så jäkla... Ja men typ white knights och ska hålla på och typ såhär alltså den här bilden förstår du hur mycket AI, eller hur mycket utsläpp den genererar och typ såhär, den här videon du precis har genererat, den släpper ut minst lika mycket koldioxid som Taylor Swift gjorde under hela sin ERAs Tour alltså såhär, folk är riktigt riktigt dryga så fort någon lägger upp någonting som är typ AI i form av underhållning alltså att man har gjort någonting Onödigt eller vad man ska kalla det.

Inte typ såhär, jag har automatiserat så att jag slipper göra järgära.

[00:02:04] Sofia: Är

[00:02:04] Madde: det någonting du har sett

[00:02:05] Sofia: någonting av? Nej, jag har bara alltså verkligen inte, jag har inte sett den här shamingen. Jag har bara tyckt att det är intressant. en riktig shaming. Jag har bara tyckt att det är intressant att jag har ju pratat om IT och dess klimatpåverkan i, alltså Jag vet inte, fyra år.

Och när jag började göra det så var det liksom helt nytt Och folk tyckte det var intressant. Och nu med AI så har det blivit att det är jag vet inte, folk har vaknat upp till det på ett annat sätt. Men att fokuset handlar just om AI. Exakt. Man pratar bara AI. Men det är så här det här har funnits hela tiden men det är ett jättestort problem för att AI är liksom Det är så mycket mer resurskrävande än någonting annat men vi har haft den här tekniska infrastrukturen som är problematisk har alltid funnits och vi har alltid haft det här energiresursproblemet finns hela tiden men nu har folk vaknat så det är jättebra att folk har börjat förstå det och koppla ihop det.

[00:03:19] Madde: Problemet är att de inte riktigt kopplar ihop det alltså de sitter där på Instagram och kommenterar på någon AI-video typ, och man bara men tror du att sociala medier har noll klimatavtryck eller vadå? som om inte det kostar svinmycket också, alltså du är verkligen inte oskyldig i och ja, dels så tycker jag det är så fult att lägga det här ansvaret på användaren eller konsumenten liksom att det kostar så himla mycket med AI, men sen också att Att man ska ställa saker mot varandra.

Liksom att du sitter på Instagram och gnäller att någon som har genererat en video på köttgpt eller på Zora eller någonting. Och det kostar skitmycket. Ja som sagt, vad gör du då? Äter du bara vegetariskt för att minska klimatavtrycket? Alltså såhär, jag vet inte, någonstans tycker jag inte man får gnälla om man inte själv är liksom...

Fel fri Eller fel fri kommer ju aldrig någon vara. Det här är så

[00:04:16] Sofia: komplext. Det är som när man träffar sådana här ultra-vegan som ändå kör vanlig bil. Det är så komplext. Jag hoppas bara att folk börjar skifta fokuset mot AI-företagen. För det är de som tar inte ansvar för det här och de släpper ju inte...

Någon data på hur mycket deras modeller drar det är bara gissningar, visst gissningarna är väldigt bra men det är de vi ska lägga fokuset på och kräva att de förklarar vad planen är för inom inom den sfären så finns det folk som är både AI, de som håller på med AI-etik, alltså de som verkligen genuint tror på att det är okej att vi håller på liksom Höja medeltemperaturen i världen för att AI kommer lösa det sen.

Alltså de tror ju nu inte på det. Och sen finns det de Som också är rädda och tycker att det är problematiskt. Men det är dit vi ska rikta fokus inte på varandra.

[00:05:22] Madde: Nej, exakt. Och hela den här skammande attityden Jag tycker att den är så tråkig och liksom... Nej, jag inte. Jag blir riktigt provocerad.

[00:05:31] Sofia: Du vet att det här är så återkommande hela tiden.

Det var när... När Coca-Cola kom med sina, jag vet inte om det var glasflaskor eller plastflaskor, tidigt på 1900-talet så blev det en enorm nedskräpning i USA. När man gick från återbruk till att man hade saker som började slängas i naturen så blev USA skitigt. Antagligen inte lika skitigt som det är nu men folk reagerade på att helt plötsligt ligger saker på gatorna.

Och vad de här företagen gjorde var att de gick ihop och startade en kampanj som var typ såhär Make America Clean eller något sånt där. Så att man la det på individen istället för att ta ansvar för att det är vi som bidrar till den här nedskräpningen med plast och sådär. Det är så vidrigt att se det konstant.

Mm. Ja, verkligen. Vi ska inte fastna i det Vi tar någonting som inte går att ranta så mycket om. Den här veckan är det Google I.O. Nu spelar vi in det på söndagen så vi vet inte vad som har hänt. Anta att de kommer prata om EU-Germany. Men den här veckan... Som sagt vi spelar ju på söndag. Men så kom Google med lite Android 16-nyheter.

Så jag tyckte det var ändå lite intressant att kolla på deras nya designspråk Som de kallar för Material 3 Expressive. Jag tycker det är snyggt. Jag ska visa det här. Jag lägger också en länk av avsnittet så att ni kan se. Men det är liksom... Du vet såhär, äppel är ju väldigt, vad ska man säga, ofärgglatt.

[00:07:39] Madde: Ja, det är ljusgrått liksom klint, typ. Det väldigt lila.

[00:07:44] Sofia: Ja,

[00:07:45] Madde: det är

[00:07:45] Sofia: väldigt

[00:07:46] Madde: mycket lila och det är såhär lekfullt Mycket jätterunda knappar. Men det är lite som att typ flat UI är på väg tillbaka också. Vad är flat UI? Men det är just det här med det. Alltså inga skuggor på saker. De känns inte 3D utan det är liksom mycket.

Det kan ju vara både runda och kantiga saker i flat UI. Men det här känns liksom ändå lite åt det hållet tycker jag.

[00:08:13] Sofia: Ja just det. Det är platt men man slipper det här typ tidigare material UI som skulle vara så kantigt också.

[00:08:20] Madde: Så

[00:08:21] Sofia: det är ändå så här... Jag skitdålig koll på Material UI, ska jag säga. Jag har aldrig

[00:08:25] Madde: implementerat det.

[00:08:28] Sofia: Ja, men mer saker har jag sett likadana ut ett tag. Väldigt hårda kanter på kort och lite skugga typ. Men jag gillar det. Så det var väl det jag tog med mig från det. Det är inte så stor skillnad från Material U, som kom för fyra år sedan. Och sen har man ändå en Samsung... Så lägger ju Samsung sin egna typ, sitt egna designspråk ovanpå det som Google kommer med.

Så att har man en Samsung så kanske man inte ser så mycket av det. Och alla så här widgets kanske inte uppdaterar till det här nya så snabbt. Alltså det är inte riktigt som när Apple kommer med någonting nytt. Men har man en, vad heter de här, Googles telefoner Pixel. Då får man ju verkligen det här.

[00:09:18] Madde: Ja.

Nej men jag kan sakna lite från den tiden jag hade Android, just det här med att då typ rotar jag ju min telefon och sånt och installerar olika saker och sånt det gör man ju inte riktigt på en iPhone, sen samtidigt för att jag realistisk att jag kommer aldrig ha den tiden, alltså sånt sysslar inte jag med längre, jag skulle inte gjort det ändå.

Du har tiden

[00:09:39] Sofia: men det kanske inte ligger på din privalista att lägga

[00:09:42] Madde: tiden

[00:09:43] Sofia: på det.

[00:09:44] Madde: Det finns bättre saker att göra. Vi ska ta och tacka våra stjärnsupportrar på Patreon så stort tack till Alicia, Anders Nylund, Björn Jonsson, Dag Rönnell, Hest ville lära C#, Kajetan Kazimierczak, Lars Nyström, Martin Haagen, Molly Haglund, Oskari, Per Nåtby, Selim Hjorthall, och Tomas Nilsson

[00:10:08] Sofia: Mm, och tack till er andra som också stöttar oss på Patreon och ni som stöttar oss, jag vet inte, ni som skickar mejl.

Alltså vi har fått så fina mejl nu när vi har utlottning på en bok. Jag tror inte vi sa att man måste smöra för oss, men ni är väldigt fina. Ja, men man blir jätteglad när någon skriver såhär, jag har lyssnat på alla avsnitt eller berättar lite såhär Det faktiskt

[00:10:37] Madde: jättefint att läsa de motiveringarna, eller vad man ska kalla det för.

Så det blev vi glada för.

Idag så ska vi prata om en av internets mest grundläggande byggstenar kan man kalla det för. Man tänker kanske inte på det så ofta förrän det slutar funka. Är det elen? Ja, det är elen Nej, det är DNS-en Sexigt. Ja, det är nu du ska bara, åh gud vad kul att vi ska prata om det här. Shit, vad nice. Äntligen.

Nej jag vet inte. Vad är din typ såhär relation till DNS om man säger då?

[00:11:17] Sofia: Jag tänker ofta på DNS. Och jag vet inte. Det är såhär det känns som någonting som är så grundläggande som man behöver typ konfigurera en gång. Och sen tänker inte jag på det mer alltså jag vet inte, det är en sån teknik det är typ som TCP, att jag blir såhär det är så enkelt men jag glömmer bort exakt vad det innehåller alltid

[00:11:43] Madde: kan jag säga, vad står DNS för?

det står ju för domain name system

[00:11:49] Sofia: eller hur? nu blev jag osäker

[00:11:51] Madde: vad står det verkligen för? jo men det gör det ja Och det är ju egentligen ett sätt att hitta rätt, alltså koppla en IP-adress till en domän så att det blir lättare att hitta. Det är inte så att vi kan sitta och komma ihåg. 123.72.59.255.

[00:12:12] Sofia: Så

[00:12:13] Madde: ska prata lite om DNS idag. Inte bara hur man hittar ett IP-adress utan också hur man kan styra vart mejl ska skickas. Och sen tänkte vi prata lite kort också om olika tjänster som man har talat om som typ Cloudflare och Akamai. Och hur de använder DNS för att optimera upplevelsen av webben.

[00:12:35] Sofia: Alltså varför väljer vi att prata om det här?

Och jag tänker att min tanke är lite att just att Nej men med alla AI och abstraktioner på allting så känns det som att folk blir sämre på att förstå grundläggande teknologier. Och jag tror ändå att man behöver ha koll på vad DNS är idag. Alltså det är ändå så här... Du måste ju ändå sätta upp det fortfarande, det är ingenting som kommer per automatik i något ramverk.

[00:13:10] Madde: Nej, ska du någon gång ha en hemsida med en egen domän så måste du ju in och fippla med detta i din DNS-provider eller vad man ska kalla det för. Jag gjorde faktiskt detta senast förra veckan, det var en hemsk upplevelse. Okej varför gjorde du det? Jag skulle sätta upp en typ subdomän till vår hemsida på jobbet.

Och Gick in i vår. DNS provider. Jag vet inte om jag behöver säga vilken det är. Är det typ säkerhetsrisken eller någonting. Skitsamma det är inte relevant för historien. Alltså jag kommer knappt ihåg vad den heter. För det var ingen som jag kände till sen tidigare. Och då skulle jag konfigurera upp den här subdomänen.

Jag skulle koppla det till Netlify. Och då behövde man på Netlify lägga upp en sån här TXT-record hos sin DNS-provider för att den ska kunna verifiera att man äger domänen. Så då typ pingar den och kollar den här TXT-filen och bara så här, okej den här finns med detta värdet på den här domänen, det är fint, du får lov lägga upp den här subdomänen.

[00:14:20] Sofia: Och

[00:14:20] Madde: jag bara fick inte det att funka. Jag har försökt på riktigt i en månad att få det att funka och återvänt till det lite fram och tillbaka och tänkt att det kanske löser sig med tiden. För grejen med DNS är att det kan ju ta ganska lång tid innan det trär i kraft. Inte en månad men timmar kanske en dag.

Vi kommer till det varför. Men det var inte jättehögt prioriterat så jag har bara låtit det ligga lite. Och sen typ bara, nej nu, nu jävlar ska jag lösa det här liksom. Och jag satt och bollade med köttgpt och typ så här. För gränssnittet var lite konstigt det var på svenska och så här. Så att du vet, det mappar inte alltid alla instruktioner och sånt.

Jag

[00:14:59] Sofia: har fyr usch de översättningarna. Men då har jag ändå ganska stadigt grepp om det. Jag tror att det är mer än vad de flesta kan säga om Så kan det vara

[00:15:09] Madde: får jag bara komma till punchlinen i min story

[00:15:12] Sofia: okej det är en punchline ja

[00:15:14] Madde: för jag har lyckats till slut när jag satt där och tänkte och tänkte till slut kom jag på Cloudflare det ligger en Cloudflare ovanpå Som har hand om vår DNS.

Så det var alltså i Cloudflare jag skulle lägga in den här TXT-rekorden Inte hos vår domain name provider.

[00:15:35] Sofia: Men det är inte självklart. Ja, men det hade jag nog tänkt att det är där det ska ligga. Okej intressant.

[00:15:42] Madde: Ja. Du ser, jag har inte koll på det. Men låt oss kanske gå tillbaka lite i tiden. Hur det var när vi var små.

För det var ju typ då internet uppfanns. Ja. Men ja, när internet kom till så fanns det inte så himla många hemsidor eller webbplatser och varje hemsida fick ju ett unikt en unik IP-adress och det gjorde ju det möjligt för användare att nå servrar genom routing i nätverket. Men... Som sagt, vem kommer ihåg IP-adresser?

Man kanske kan komma ihåg typ tre, fyra stycken. Vad sa vi nu i förra avsnitt med Martin? Du kan komma ihåg fem saker. Det är ganska många siffror i en IP-adress. Man kanske hade en

[00:16:34] Sofia: bok där man skrev upp... Antagligen eller någon liten

[00:16:38] Madde: txt-fil eller något sånt. Men för att lösa det här problemet så skapade man faktiskt upp en enkel textfil där man mappade domännamn till IP-adresser.

Det fungerade ganska bra, i alla fall i ett tag. Men sen så exploderade ju antalet sajter på internet och det blev liksom omöjligt att skala. Det funkar ju inte att bara ha en textfil före. Så då uppfann man ett hierarkiskt och distribuerat system som kunde lösa det. Alltså DNS, Domain Name System.

[00:17:11] Sofia: Mm, när man...

Vart jag läser om DNS så förklaras det alltid som internettelefonbok. Men det blir ju verkligen det. Madeleines hemsida har den här adressen som du kan ringa upp. Telefonböcker

[00:17:31] Madde: existerar det ens idag. Telefonkatalogen. Så modernt.

[00:17:36] Sofia: Nej men i alla fall som du sa när man slår upp ett domännamn som typ reddit.com Så är det DNS som svarar med rätt IP-adress.

Men det är inte så här, nu är det inte bara en telefonbok. Så här går det till steg för steg ungefär. Så när du söker på reddit.com så kollar först webbläsaren om den redan har IP-adressen i sin cache. Om den inte har det så kommer den fråga operativsystemets cache. Och operativsystemet kanske inte har det heller och i det fallet så skickas en fråga till Resolver servern och det här är typ det här är en mellanhand mellan den riktiga DNS servern och Resolvern finns ofta hos din internetleverantör alltså ISP alltså typ det här medelbarnsbolaget

[00:18:37] Madde: eller någonting

[00:18:38] Sofia: ja Om IP-adressen inte finns där heller det kanske är någon helt ny hemsida som du säger, det tar ganska lång tid innan det här propagerar då skickar jag den här resolvern frågan vidare till en av världens tretton stycken rotservrar det tycker jag är rätt coolt att det finns tretton stycken det är ju inte så himla mycket egentligen nej vet du var de finns någonstans?

[00:19:03] Madde: nej

[00:19:04] Sofia: jag har faktiskt ingen aning

[00:19:05] Madde: Det så här finns det någon nära oss här? Vi har ju ändå Microsoft Center här i Staffanstad och finns det en Root-server? Jag

[00:19:13] Sofia: vet inte. Ändå om de är så här hemligt bevarade.

[00:19:17] Madde: Ja, det kanske de är.

[00:19:19] Sofia: Nej, antagligen inte. Men intressant. Nu kan ju någon skriva till oss sen på Discord och förklara det.

Det kommer någon säkert göra. I alla fall, Root-servern den har inte själva... IP-adressen själv men den pekar vidare till en TLD-server alltså när jag läste det bara, vadå TLD-server men det är top-level domain-server och det fattar man vad det är alltså .se, .com ja så men det kanske inte folk heller har koll på alltså en top-level domän är det här som är .com mm Eller .se Ja, egentligen alla

[00:20:00] Madde: hemsidor är ju subdomäner till .com, .se,

.ninja finns ju sånt också allt möjligt. Exakt.

[00:20:08] Sofia: Så den här TLD-servern är typ som mellannivån i DNS-hierarkin Den har inte heller den slutgiltiga IP-adressen men den vet vilken DNS-server som ansvarar för varje domän inom en viss toppdomän Okej Så TLD-servern kommer peka vidare till den här servern som ansvarar.

Det var den här som kallades för aktoritets Den här servern alltså jag har aldrig använt det ordet någonsin i något sammanhang, men så heter det det är den som har det faktiska svaret, det är liksom ägaren av domänen typ redditor som har pekat sin domän på den här servern och det är bara den här aktoritativa jag söker inte aktoritativa heter det verkligen så?

Tydligen det är bara den här servern som kan ge den riktiga uppgiften om sin om domänens alla DNS-poster typ MX, CNAME vi ska gå in på vad MX är och den uppdateras till exempel när du byter webhotell, när du lägger till en subdomän eller när du ändrar en MX-record och sen då Och Resolvern får till slut tillbaka den här IP-adressen från den här auktoritära säger vi istället servern.

Och den kommer spara den i sin cache och sen skickar den tillbaka det till webbläsaren. Och nu kan din webbläsare göra en direktfråga till reddit.com och ladda innehållet.

[00:21:58] Madde: Ja alltså det är en jäkla process när man tänker på det så här och bryter ner i steg. Det är precis samma när man tänker på TCP, IP och sånt Det är ju också en himla massa steg med handskakningar och sånt men när man hör det svart på vitt så tänker man shit det är alltså hela arkitekturen av internet är så jäkla...

Fin. Ja.

[00:22:20] Sofia: Alltså det är typ elegant på något sätt. Ja, och bara helt kaos. Men DNS, vi ska inte gå in på det vi har ju gjort ett avsnitt om det, men DNS använder ju TCP, eller oftast använder det nog UDP. Men, så allt går ju såklart ihop. Men jag antar att det man behöver ha koll på egentligen är att cashningen, Av den här adressen sker i många lager.

Alltså din browser, ditt operativsystem i Spear Solver och ju närmare dig det ligger så går det snabbare. Det tar ganska lång tid att söka upp en ny, alltså man kan märka det fortfarande ibland om man går in på någon hemsida som inte har laddats på många år kanske av någon. Och så är ju fler personer som har slagit upp en viss adress desto snabbare går det.

[00:23:16] Madde: Ja, du nämnde ju MX också. MX står ju för Mail Exchange. Det satte jag ju upp till oss också. Det har jag fipplat med. Det blir alltid jag som får göra sånt. Du är äldre Du kan sånt här. Jag har gjort det sen. Jag köpte min första domän när jag fyllde 18. För man var ju tvungen. Jag kommer aldrig att räkna det ner.

Tills att jag skulle få fylla 18. Och få köpa en domän Liksom

[00:23:44] Sofia: Ja,

[00:23:44] Madde: borde jag kunnat göra det i mina föräldras namn men de ville aldrig göra något sådant åt mig. Jag fick inte ens köpa på faktur och liksom, ja i alla fall. Nej så jag gjort det ett tag, absolut. Men som sagt, Mail Exchange eller MX är då också en typ av DNS-post, men som istället för att berätta vilken hemsida man ska gå till så berättar den vilken server det är som tar emot mail för en viss domän.

Så säg att någon ska skicka ett mejl till hello.developerspodcast.com så behöver man ju veta vilken mejlserver, alltså användarens mejlserver behöver veta vart ska det här mejlet skickas. Och det är ju lite likt här. Användarens mejlserver frågar då DNSn vilken server tar emot mejl för developerspodcast.com.

Och då svarar DNS-en tillbaka med en MX-post som pekar på rätt mailserver. Till exempel mail.exempel.se. Och vi till exempel har ju kopplat till Google Workspace. Man kan ju ha lite andra. Tidigare hade vi Zoho Mail också. Och det som jag fick göra då när jag skulle koppla ihop det var att jag la in Googles MX-records i vår DNS.

Eller i vår DNS-hanterare.

[00:25:04] Sofia: Och det här gör man manuellt alltså man kopierar, det är typ sex stycken och så ligger de i typ prio-ordning. Den går till den första, om inte det funkar så går den till den andra på något sätt.

[00:25:20] Madde: Ja men så kan det vara, jag har faktiskt dålig koll på det. Och ja, som sagt... Detta här talar ju om då för hela världen att om du ska mejla till 1developerspodcast.com så ska det gå till Googles server.

[00:25:35] Sofia: Så

[00:25:36] Madde: även om domänen är developerspodcast.com så är det Google som sköter själva e-posten. Någonting som DNS också spelar en stor roll i är ju att skydda mot spam och spoofing och sånt. Mm. Och det gör man också med sådana här TXT-poster som jag nämnde innan att jag fick göra med Netlify. Så en TXT-post är också i DNS en posttyp där man kan spara text.

Det kan ju vara typ vad som helst egentligen. Men text som är kopplad till en domän för att göra olika verifieringar. Så det gör man ju för mejlen också för att säkra att det inte... Vem som helst kan gå och säga att mejlen här, Developers podcast, ska gå till myshadydomain.com. Det kan också vara om man sätter upp Google Analytics brukar man också få lägga upp en txt-record för att säga att man verifierar att man äger domänen och så.

Det finns olika sätt att göra det. E-postsäkerhet är ju ett av de vanligaste som man använder till skulle jag nog säga. Man använder tre typer av DNS-poster men vi kan nämna en. För mejl alltså. För mejl ändå. SPF, Sender Policy Framework, som anger vilka servrar det är som får lov att skicka mejl för en domän.

Det är just för att man ser ju så himla mycket när folk försöker spoofa mejl och låtsas att de är någon som de inte är. Så det lägger ju på ett extra lager av säkerhet. En sån sträng skulle kunna se ut typ så här. V är lika med SPF1, Include Spf.google.com och så till det all. Vilket betyder typ godkänd mail som skickas från Google-server allt annat ska markeras som osäkert.

[00:27:30] Sofia: Jag tycker så det är det här som blir intressant att det är så himla manuellt fortfarande. Alltså det mesta har man ändå förenklat men här går det faktiskt in och klistrar in den här regeln Eller som du säger, Google Analytics man tänker att allt bara funkar out of the box men jag ska

[00:27:52] Madde: säga

[00:27:52] Sofia: att mycket

[00:27:53] Madde: har också blivit enklare, till exempel vi byggde vår nya hemsida på jobbet i Framer och när vi skulle koppla den till Cloudflare i det här fallet då så var det bara en knapp typ såhär, okej koppla ihop ja då fick jag logga in och liksom autorisera mig mot Cloudflare Och sen så skötte den liksom uppsättningen och skapade upp alla records.

Så att det var liksom inte att man började gå in och copy-paste och så här. Och jag vet att det har varit samma när jag har satt upp i GoDaddy någon gång. Men det funkar ju oftast bara på de här lite större domain providers. Kör man typ så här loopy eller något sånt litet svenskt så brukar ju inte det finnas de integrationerna.

[00:28:39] Sofia: Nej och jag tänker att det går ju att automatisera bort mycket när det är väldigt vanliga use cases. Alltså en vanlig hemsida till din stickklubb. Ja men visst det går att lösa men det blir ändå rätt komplicerat när du sitter på sådana här stora företag där... Där saker ska peka åt alla möjliga håll och det är mycket säkerhet och du måste förstå som du säger, ja okej den här textposten den skulle inte ligga på din, där du hostar din demand, utan den skulle ligga på, jag kommer inte ihåg vad du sa, att ni använder Cloudflare, ja.

Det går ju inte att förstå för en vanlig person som är bara lite teknisk.

[00:29:29] Madde: Nej, och det kan ju vara svårt om man inte ens vet om att vi använder Cloudflare. Exakt, vad är ens

[00:29:35] Sofia: Cloudflare? Vi ska ju prata om det kort också då. Lite kort om... Cloudflare till exempel. Akamai har man hört talas om. Så först och främst Vad är.

Dessa två saker för någonting. Och de är. CDN. Så kallat Content Delivery Network. Alltså

[00:30:02] Madde: nu fick jag typ. En sån här déjà vu upplevelse. Pratar inte vi om. Content delivery network- någon gång- när jag fick- alltså precis ganska tidigt i början- när jag fick typ skrattattack- åt namnet Brian- Kommer du ihåg det här?

Jag var såhär, jag måste nästan leta upp det här, jag kommer inte ihåg ens varför det var namnet Brian, men det var typ såhär, det skulle vara exempel på när man skickar saker. Okej jo det här är jättetydigt, det är typ såhär avsnitt fem eller något sånt där det är såhär helt absurdt. Ja, jag måste ta reda på det sen.

Vi får skriva det sen typ i avsnittsbeskrivningen vi kanske klippte bort den här skrattattacken också, jag kommer faktiskt inte ihåg Jag

[00:30:42] Sofia: vet inte, men precis, du skulle ju ge något exempel på CDN. Men okej CDN, Content Delivery Network, det är inte ett så svårt koncept egentligen tycker jag här. Men det är ett nätverk av servrar över hela världen, eller behöver inte vara över hela världen, du väljer lite själv, men de har...

De här stora, de har server över hela världen som kan casha innehållet nära användaren. Så att om man tänker sig Reddit igen då, Reddit har bilder och javascript och nu vet inte jag vad de huvudservrarna är om de har sådana. Men säg att det ligger på en server i Texas, men så är... Så är du i Sydney och ska komma in där.

Och utan CDN så kommer du få extremt lång laddtid. Det ska gå genom alla de här nätverksprotokollen upp och ner och över havet. Alltså det är via sladdar eller kablar som ligger under Atlanten och sånt där. Det går ändå sjukt snabbt när man tänker på det Ja man tänker

[00:31:51] Madde: på det så är det faktiskt

[00:31:52] Sofia: galet.

Men det är väldigt... Ja, det är inte magi men det kommer ta lång tid att ladda bilderna och hemsidan. Men med CDN så går det väldigt snabbt för att Reddit kan servera innehållet från en server som kanske ligger strax utanför Sydney istället. Men hur hänger

[00:32:14] Madde: detta ihop med DNS då?

[00:32:15] Sofia: Ja, eller hur? Det kan man undra.

Då är det så att din webbläsare i telefonen eller datorn måste ju fortfarande Veta så här att okej jag ska hämta innehåll från Sydney för Reddit och inte Texas. Hur vet den det? Ja men det är via en DNS. Alltså CDNs använder DNS för att styra trafik till den närmsta servern. Och det är det som ger låg latency.

Så domänen reddit.com den pekar inte till bara ett fast IP utan det heter Anycast-nätverk. Det är ingenting som bara är specifikt för Cloudflare eller Akamai, det heter Anycast. Och de här Anycast-nätverken de dirigerar dig till närmsta CDN-nod eller då. Det är egentligen bara en server baserat på vart du är.

Så de har ju sina egna Cloudflare, Akamai har egna Anycast-nätverk så samma IP-adress kommer liksom annonseras från olika platser i världen. Alltså samma innehåll typ en bild, logo, PNG, den finns kopierad på massa olika servrar i hela världen. Och man kallar de här servrarna för edge nodes, eller bara noder ibland.

[00:33:37] Madde: På tal om det vi pratade om i början, med onödig typ så här att saker kostar att ha klimatoptryck, så kan man ju tänka sig, ja det blir snabbare men... Det är ju konstigt eller konstigt, men det kan ju vara slösande att samma fil ligger kopierad på en massa servrar bara för att det ska gå fortare. Alltså det är ju två sidor ett mynt.

[00:33:57] Sofia: Ja, det är en avvägning. Men ofta när jag har pratat när jag har hållit taks om det här så är CDN faktiskt en teknik som gör det grönare. För att det är mycket mindre kostsamt att gå mot en server i Sydney än att gå till USA det är såklart det beror på vad du lagrar, hur ofta uppdaterar du de här de här noderna med information det är såklart någon slags avvägning, men oftast så är det här faktiskt en ganska grön teknik ju närmare du befinner dig, alltså servern ju bättre är det, så såklart så Cashning, alltså all typ av cashning är väldigt grön.

Så så fort du har hämtat informationen så cashar du ju också din browser den. Så då är den verkligen så nära dig som den bara kan vara. Så att det är viktigt att förstå cashning på alla nivåer om man vill bli duktig på det här. Så du sparar ju också Pengar för ditt företag och du sparar typ såhär användarens mobilbatteri massa goda saker som kommer från cashning.

I alla fall vi ska inte gå in på cashningstekniker men det är såhär CDN fungerar det använder DNS en sak som jag Ja men kanske kan vara svår att förstå det du råkade ut för kanske då att det är så att beroende på vart i världen du befinner dig så svarar DNSen med olika IP-adresser för samma domännamn Så du kan få tillbaka en CDN-nod i Sydney eller en CDN-nod i Köpenhamn

[00:35:41] Madde: Ja men så blir det ju i och med att det finns flera olika servrar bakom så att säga Känner du till Cloudflayers lavalampa-vägg?

Nej eller jojojo Jag kan berätta om den för dem som inte känner till den Jag tycker det är så jäkla coolt När vi ändå pratar om Cloudflare liksom Det har ju inte specifikt med DNS att göra men det har med deras algoritmer att göra För det är ju såhär När du har en algoritm för att kryptera, kryptera trafiken och liknande, så behöver man ju ha liksom random tal.

Och ja, det är ju, alltså det går ju typ inte att randomisera tal på en dator. Vet man algoritmen för att randomisera och man vet liksom start... Siden som det kallas för då kan man ju veta vilket nästa tal blir så Cloudflare har ju löst detta genom att ha en vägg i sitt San Francisco kontor med typ hundratals lava lampor som de filmar eller fotar kontinuerligt för att då randomisera fram tal till sina krypteringsalgoritmer jag tycker det är så jäkla coolt

[00:36:56] Sofia: alltså så De kallar det ju till och med för någon så här Wall

[00:37:00] Madde: of Entropy.

Ja,

[00:37:02] Sofia: exakt De hade typ patent på det till och med. Jag vet inte varför det löpte ut. Men det är helt sjukt. Ja, det är faktiskt jäkligt coolt.

[00:37:16] Madde: Trevligt. En liten snabbis om DNS.

[00:37:19] Sofia: Men med det sagt så hörs vi nästa vecka.

[00:37:23] Madde: Det gör vi. Hejdå!