256. Nytt år, samma jag
Madde (00:00)
Jag vill säga att är okej att börja året utan att man har svar på alla frågor. Man har den här stora planen. Det är okej att låta riktningen växa fram under året och lita på att man hittar ändå hem.
Sofia (00:23)
Du lyssnar på Developers, podden där du får följa med oss, Sofia och Madde på allt inom mjukföreutveckling.
Madde (00:30)
Vi träffar spännande gäster, testar nya teknologier, söker inspiration och tar upp aktuella ämnen.
En sak vi glömde prata om i föravsnittet när vi gjorde 2025 wrapped- som ändå är en ganska stor grej som vi inte uppmärksammat- det är ju att podden firade faktiskt fem år.
Sofia (00:54)
Det kanske är jubiljum eller? Det är fem år en sådan rundsiffra.
Madde (00:58)
Ja det tycker jag. Fem år med developers, det är ändå ganska länge liksom. Så det är inte fem år, jag kan inte fatta det.
Sofia (01:05)
ganska sjukt.
Men jag har ju aldrig noterat att det har gått ett år. Vi har inte liksom firat det någonsin. Det är bara att du råkat typ se dig på Instagram för att du fått en tillbakablick eller någonting.
Madde (01:19)
Ja, vet inte. Nu tänkte jag på det för jag vet att det var någon gång i november vi släppte första avsnittet. Och så tänkte jag, shit, men första var 2020, nu är det 2025. Det har alltså gått fem år. Men det har hänt så mycket under de fem åren liksom. Det har hänt mycket i våra liv om man säger så.
Sofia (01:37)
Ja, men det är nog så här... Jag bryr mig inte så mycket och det innebär liksom ingenting för mig förutom att det blir som en dagbok över vad som har hänt. Vilket blir så men oj, det kunde inte jag tänka mig också. Jag minns när vi började så var det så gud, hur ska vi hitta på någonting att prata om varje vecka? Eller då var det ju varannan vecka, vi var så nej men det är omöjligt. Men vi lyckades ju sitta och snacka skiten då.
Madde (02:04)
Ja,
och folk lyssnar ju på det av någon anledning. Så jag ville bara ge oss själv en liten klappaxel och en liten fanfar.
Sofia (02:14)
Ja, grattis Madeleine.
Madde (02:16)
Ja, vi med. Snyggt jobbat. Vi ska tacka våra stjärnsupportrar på Patreon.
Sofia (02:26)
Ja, stort tack till Alicia, Anders Nylund, Björn Jonsson, brother, Dag Rönnell, “Fyra Tre Johan Larsson, EZ”, Kajetan Kazimierczak, Lars Nyström, Martin Haagen, Molly Haglund, Oskari, Per Nåtby, Selim Hjorthall, Tomas Nilsson och “Hest blev hjälte, igen.”
Madde (02:41)
Ja,
det var slutet på hesthistorien.
Sofia (02:44)
Oj, oj, oj. Vad ska vi göra med det? Jag undrar om det någon som har skrivit ner varje gång och har hela historien.
Madde (02:50)
Ja, det undrar
Sofia (02:54)
Vi
har ju hela, vi borde ju läsa upp den nästa gång bara.
Madde (02:56)
Ja, kanske vi ska göra som så här hedersomnämnande till hästen.
Sofia (03:03)
Alltså bara shoutout till Hest som har gjort det här. Ni andra får också jättegärna vara lite roliga. men, inte varje vecka. Så att Madeleine får sitta och dotera hela tiden.
Madde (03:17)
Ja, nu faktiskt i hästhistorien så fick jag ju alla när vi förinspelade och grejer när du skulle föda barn och sånt för att det blev för rörigt annars.
Sofia (03:28)
Man måste behålla sitt roliga namn i tre månader.
Madde (03:32)
Varför kan man inte bara få ha kvar sitt namn? Vill du ha ett roligt namn kan du ha det när du startar Peter.
Sofia (03:37)
Men det är jättekul
om det helt plötsligt är bajskorv.
Madde (03:42)
Jajamän, då får man väl da passigt i Bicecorn när du signar upp.
Sofia (03:46)
Okej, jag tycker att alla ni som inte är stjärnsupporters vänligen går in och blir stjärnsupporters och döper själva till Bikeskorv eller någonting liknande så blir jag jätteglad. Jag skulle vara jättetacksam om ni stöttade podden på det sättet för att det gör mig bara glad. Jag skiter i pengarna. Jag vill bara läsa Bikeskorv i den här podden.
Madde (04:07)
Vi kan prata om bites mer om du vill utan att Patrons.
Sofia (04:11)
Tyvärr så... Okej, vi har något annat ämne för det här avsnittet. Jag ledsen till alla som blev besvikna. Men det är ju första januari, eller nyårsofton för våra patrons som lyssnade på den dagen innan. Och vi brukar ju ofta prata om nyårsläften, vad är dina mål för det här året och sånt där.
Madde (04:33)
är
dina tolv önskningar när du äter dina vindrivor på tolv slag.
Sofia (04:37)
Just det, ja. Och jag berättar alltid om hur man gör i Spanien och liksom alla har hört det nu. Men du och jag har blivit... gamla och trötta, eller vad har hänt?
Madde (04:49)
Jag vet inte vad som hänt men jag är bara så jäkla trött på allt det här att det ska vara en ny start. är New Year, New Me, ska bli bäst på, vi ska börja träna, jag ska lära mig ny premieringsspråk, jag ska ha en roadmap och alltså vet du så här, var det du en tre till fem år? Allt sånt. bara nej jag, jag vet inte jag vill bara landa lite där jag är också utan att behöva ha massa mål.
Sofia (05:13)
Varför
kan man inte bara få... Du gör ingenting om man hoppar över ett år eller fem år, eller hur? Det är ju bra att ha mål. Jag fattar det. Du lever ett liv. Det ändå ganska bra att veta vad du vill göra innan du har dött. Men att man hoppar ett år eller fem år spelar det verkligen någon roll.
Madde (05:38)
Eller hur. liksom, jag alltid varit så stressad över att jag inte, att jag tycker det är svårt att sätta mål någonstans. Jag har ju pratat om det innan också tror jag, jag känner mig att jag har någon slags inre kompass jag går efter. Att jag kan känna om jag är på rätt väg, om jag är i rätt riktning. Men jag vet inte riktigt vad slutmålet är. Och det har ändå funkat ganska bra. Alltså, det kanske inte är fel att gå på sin mänskliga intuition på det sättet istället för att bara jag ska bli vd, bla bla bla bla.
Sofia (06:08)
Ja, men kan inte du känna att... Visst, ibland känner man så men jag är lite på rätt spår. Men att man också många gånger är så förvirrad. Man vet inte alls vad man ska. Och så kommer nioåret, tar det för mig själv. Så är man så nej men jag måste ändå sätta upp mål. Och då blir det som att man tvingar fram dem. Och de är bara gjorda för att du inte ska lyckas. För du är inte riktigt på den banan. Exakt. Jag säger det, men jag vill... Jag vill bli CTO.
i år. det blir så okej, ja men du, ja.
Madde (06:43)
Nej. Och sen är det också det här... Jag vet inte. Är nio år det bästa tillfället att sätta upp mål och liksom börja bli ens... ...bästa version av en själv? För jag tänker... Kollar man på resten av naturen så är det så här... ...björnarna går i ide, alla djuren liksom sover, alla träd har tappat sina löv, energin går liksom... Alltså den hämtar ju tillbaka allt sockret och tar ner det i rötterna för den ska överleva. Det är mörkt och liksom...
Är det meningen att vi människor ska då vara på topp? Alltså man är ju sjukt trött. Det möjligt. Varför är det nu? Vi ska vara liksom i vårt bästa jag på något sätt. Det borde egentligen vara på sommaren för det är man har så jäkla mycket energi.
Sofia (07:19)
Stå rätt.
Ja, eller på... Jag skulle säga att på sommaren kan jag också vara typ så här... jobbtrött. Jag vill hellre ha mer sommar än att komma tillbaka till jobbet. Men jag tänker typ så här våren, för jag märker på hur mycket jag tränar och gör förändringar så är det just så typ i april när solen börjar komma fram igenom. Och det är väl om du går tillbaka till naturen, det är ju då liksom...
Madde (07:51)
Wow, har vart här till liv.
Sofia (07:57)
Och knopparna brister.
Det är då man känner att man blivit så pass fet eller att man är otränad. Man det inte vid nioåret som man är mest taggad att börja träna eller gå på den nya dieten.
Madde (08:16)
Nej, exakt. Varför inte bara acceptera att nu är det tid för att vila? Vi accepterar ju det när det gäller vår mjukvara. Vi har ju frysperiod över julen, exempel. Vi har maintenance windows och allt sånt här. Det är inte så att vi bara... Nu är det dagen innan jul, nu ska pusha alla mina nya features för systemet ska bli bra. Nej, det accepterar vi. Men vi ska plötsligt vara...
Maxprestanda när det är som allra jävligast. Nej, jag köper inte det.
Sofia (08:50)
Nej, okej, men vad ska vi göra i år då? Jag tänkte själv, det närmar ju sig nu när vi spelar in bara några dagar innan. Jag vill ändå skriva någonting. Jag vill ändå ha kanske vilken känsla jag vill känna i år eller något sånt där känns ändå bra.
Madde (09:10)
Jag har faktiskt valt ett ord som ska definiera mitt år. Som jag har som ledord, eller vad man ska kalla det. Och det är ordet tydlighet. För att jag tänker att... På många planer mitt liv, så dels vill jag ha tydlighet, men att jag också behöver förmedla tydlighet. Nu blev det jättepersonligt här, det var inte alls nånting jag tänkt prata om, men eftersom du nämnde det.
I relationer kan jag ha ganska svårt att tydligt säga vad jag vill. jag kanske dålig på att sätta gränser för mig själv och för andra. Att jag tänker att jag ska vara andratillag. Jag vill vara mer tydlig. Detta är vad jag vill, detta vad jag behöver. Tydlighet är snällt. Även på jobbet, jag är chef. Det är mycket tydligt. Snällare att vara tydlig mot mina medarbetare om jag ska ha ett svårt samtal.
Man inte försöka linda in det utan bara, ja, clear is kind och sånt. Man kan gå in hur mycket som helst på var. Jag bara känns av tydlighet. Det tror jag nice.
Sofia (10:21)
Det var fint. Alltså även fast det är lite så här. fattar någon tycker sig det är bajsdöntigt att ha sådana här årets ord. Men det är väldigt... Jag hittar inte svenska ord, men liksom powerful. Starkt. Det är dåligt. Kraftfullt. Ja, kraftfullt. Det nog kraftfullt att ha kommit på för sig själv. Vad är det som du säger så i mina relationer? Jag är ständigt missnöjd, men det för att jag egentligen inte är tydlig. Inte för att den andra personen...
gör fel.
Madde (10:52)
Ja exakt, ju oftast
på en själv, så på något sätt. Alltså det är mitt ansvar att tydligt kommunicera vad jag behöver och vill ha. Inte att någon ska kunna läsa mina tankar och förstå vad jag behöver. Så det tror jag är nice. Och som sagt, det är skönt att alltid ha det bakhuvudet när man ska fatta något beslut. För det kan ju också vara tydlighet i vad jag vill och kunna säga nej till saker och sånt. Man kan ju linja in precis vad som helst i det för att få det att funka liksom.
Så det tänker jag alla fall istället för något konkret nyårslufta på det sättet.
Sofia (11:27)
Mm. Men jag tror det är typ där jag vill landa också. Alltså mer bara så här, vad behöver jag lära mig? Vad, bara så här mer utvecklas spirituellt. Jag tror det finns typ så tider i livet där man bara behöver så här grinda. Typ bli bättre på kod, verkligen så karriärklättra och sedan behöver du landa tillbaka och typ så här att det mentala ska hänga med. Någonstans är det som att när man bara grindar
Nån så här tekniska saker eller skills, så hänger typ inte hjärnan med om man är fortfarande... ...omogen. Alltså kvar i hur man var när man var 25, när man är 30 bara för att det enda man gjort är typ så åpluggat och försökt landa en karriär. Så jag känner igen det du beskriver. Nu har inte jag precis samma problem med mitt personliga liv, utan det andra saker typ att om jag märkte så
att skaffa barn så mycket att...
att jag inte är van vid att jag inte kommer först, liksom. Det är skitsvårt. så mer så att, att min partner inte har tid att ge mig fullt uppmärksamhet gör att jag ställer till mig en konflikt. För jag tror att typ, så här, att jag är mindre älskad plötsligt, så bara, nej, är bara att nu har din partner, alltså du får ju 50 procent av det du hade. Bara så här, att mogna i saker.
Madde (13:01)
Ja men det är väl så typiskt, alltså båda vi två har skaffat bard och så här det känns som en typisk tid att landa. Och att tänka att det kanske är samma också om man har, ja men till exempel varit utbränd eller utmattad eller något sånt, att man ska komma tillbaka eller om man har en ny roll eller något som jag också har för den delen.
Sofia (13:19)
Eller
har barn som har växt upp?
Madde (13:21)
Ja, det kan också vara jätteomvälvande. kan jag tänka mig om de flyttar hemifrån eller nånting. Vem är jag nu liksom? Eller... Även om man inte har barn. Alltså... Det är okej att bara typ avvakta och luta sig tillbaka lite och bara... Ja, man bara landar i sig själv. Det behöver inte betyda att man bara står still. Alltså att man... Eller att man rör sig bakåt. Men vi är så himla drivna hela tiden. Jag ska framåt, ska prestera och så vidare. Det... Jag vet inte.
Jag tror att man behöver ha den här distinktionen, att när man avvaktar, liksom... Man kanske samlar in data typ. Alltså, som att vi har observability i våra system. Att vi sätter upp massa monitorering och kollar. Det behöver ju inte betyda att vi inte jobbar eller nånting, utan nu ska vi samla in data för att ska veta vad vi behöver utveckla härnäst. Det är väl precis likadant egentligen då när man ska utveckla sig själv, eller vad man ska säga.
Fattar du vad jag menar?
Sofia (14:21)
Ja, men då är det egentligen inte heller fel att analysera den datan under den här ledigheten. För att sen i vår så känns det som att man kanske inte har samma tid att reflektera över det. Men jag skulle säga att det är svårare att sätta igång nu. Men jag tror ändå i så fall att det är en bra tid att tänka på så
För det är också nu som man kanske mår som sämst, typ hälsomässigt eller stressmässigt. känns som att julen är värst för folk.
Madde (14:52)
Ja, det är ju mjölkigt. helt sjukt att vi ska trycka in så himla mycket grejer nu när vi ska vila.
Sofia (14:58)
Men då är det också kanske lättare att sätta fingret på vad som inte får en att må bra i alla fall. vad som fick en att må bra i somras eller våras. Man ska nog inte bara säga att man inte ha mål och inte tänka på det. Man ska bara leva mitt liv. Man måste ju hinna stanna upp.
Madde (15:20)
Ja, det tror jag. Det är en skillnad på att reflektera eller pausa och att vara allmänt passiv. Det behöver inte vara att du bara ska sitta och undvika allting och undvika att tänka och bara sitta och dumskrolla och bedöva dig själv och inte göra någonting alls. Det tror jag ändå är en skillnad. Då kommer man bara känna att man är en dålig människa. Nej, nu fly, jag tror det är skillnaden.
Att fly och rikta det ytåt eller att typ reflektera inåt. Jätteflummet kanske, men...
Sofia (15:54)
Det var Fiske-Manders beskriver det.
Madde (15:57)
Jag har tänkt på detta nu också sen jag blev chef själv. Så har jag 101-syn gång i veckan och allting. Jag är så här, ska vi prata om din personliga utvecklingsplan? Vad vill du om tre till fem år? Det är lite olika. Jag ska inte berätta vad mina anställda säger. Men ibland känns det så är detta för min skull eller är det för deras skull?
Missförstår man inte nytt? Min avsikt är att jag vill typ coacha dem. Jag vill kunna hjälpa dem att ta sig dit de vill. Men ibland försöker tvinga fram nånting som säger nånting bara för att jag ska bli nöjd. Jag vill gå mer mot tech lead eller vad det kan vara. Sen vet jag själv också att ibland behöver man en spark i änden. Men det är skitsvårt.
Sofia (16:53)
Jag tror att det måste vara väldigt typiskt, särskilt för folk som är chefer som går in i chefsrollen med rätt anledningar för att man tycker att de har coachat folk och hjälpt folk. Att det blir så här, man letar efter ett coaching-tillfälle men vissa människor kanske bara är där. Nej jag är nöjd och jag vill inte ha mål och varför kan inte jag få... För jag känner just igen det här, vad vill du vara? Vissa människor kanske vill vara utvecklare.
Det här var ju drömmen. Ja, var ju drömmen innan man började plugga. var ju så, wow, att få vara ingenjör utan att bli någon chef eller ledarskap och bla bla bla. är inte alls... Alltså, inte... Ja, jag fattar vad du menar. Jag tror att det så här... Nu har chefsroll, men liksom jag känner också igen det i One on One så att jag är så orolig att... Nej men, åh, personen har fått...
göra samma sak nytt halvt år, det kanske liksom bekliar och den vill vidare. Men jag tror att jag bara färgar av mig själv på folk. ställer så här, om man misslyckas så ställer man lite ledande frågor ändå.
Madde (18:06)
Det är lätt att utgå från sig själv och hur man är som person. Men alla är inte likadana. Jag tror du sitter fingret på nånting. När man frågar en fråga, vart vill du? Då det som att man själv är lite orolig. Är de på väg att lämna bolaget? Och organisationen vill ha kontrollen. Ok. Gunilla vill bli tech-lid. Då kan vi sätta upp en plan för det. Så vet vi hon kommer att stanna här i fem år till. Jag vet inte, kanske syner sig att se på det.
Sofia (18:36)
Man kan ju aldrig ha kontroll. Alltså inte jag som chef. Även om du har fantastiska relationer med folk så kommer de aldrig berättad för dig och de kommer helt plötsligt. Fast du tror att du har värsta roadmapen för dem så kommer de helt plötsligt säga upp sig. Och det inte personligt. Det känns som det.
Madde (18:52)
Nej, exakt.
Jag längtar inte till den första dagen när någon mina kommer se upp sig. Det kommer ju vara svårt att känna att nej, nu lämnar de mig. Fast det är inte alls behöver vara relaterat.
Sofia (19:05)
Det kommer antagligen kännas typ så vad missade jag? Varför missade jag den här signalen? Ställde inte jag rätt fråga? Varför sa de inte det här tidigare? Men det är så här... Nej, folk berättar inte allt.
Madde (19:16)
Nej, så är det ju. Men har du nån gång känt att någon chef har frågat dig på en intervju eller nånting... ...vart vill du? Och du bara ger ett svar för att du ska lugna den andra snarare än att är nånting du själv vill.
Sofia (19:34)
Jag känner mig tvungen att ge ett svar men det jobbigt för att, som du har pratat om, att man vet inte riktigt, typ så vill jag gå åt manager-hållet eller mer teknisk ledarskap eller vad är det? Och att det känns som att ibland kanske jag... Jag vet inte, jag att jag skulle vilja bli manager. Nu minns inte jag, men jag säkert sagt det till någon någon gång och sen känns det som att de typ fattar inte varför jag inte strävar åt det hållet tre år senare. Så bara, var inte det det du ville? bara...
Ja nej, var bara det infallet jag hade den veckan. Jag läste bok om ledarskap och då var jag intresserad av det. Hur fattar du vad menar? Jag har så kristat fram någonting som inte är jättesäkert. Jag vet inte exakt vad jag ska göra. Nästa sida vill jag vända den frågan tillbaka till dem. Vad ska du göra för en mån?
Madde (20:26)
Exakt. Du då?
Sofia (20:28)
Ja, men det är så här.
Madde (20:30)
Skriv bara att här och vara chef!
Sofia (20:32)
Sen är det egentligen också en konstig fråga. Får man anställer någonting en roll och vill att den personen ska jobba hos er ett tag så vill du väl inte att den personen direkt har en annan ambition.
Madde (20:47)
Nej, det är faktiskt sant. För jag tänker också, tre år är ganska lagom. Att ha någon i teamet, varför ska man då direkt börja tänka på... Alltså, det tar ju ändå tid att komma in i domänen och lära sig allting och bli en produktiv utvecklare.
Sofia (21:04)
Nu
ska vi sätta upp en utvecklingsplan. Första 101. Vart vill du vara om tre år? Så jag vill bara förstå pyton.
Madde (21:13)
Ja. Nej, jag vet inte. Det känns som att... Jag vet inte, man ser ju ofta så här... Både så här, karriärspersonlig utveckling och allt sånt här, eller typ alla såna här, vet, Learn, JavaScript, Roadmap och sånt som finns. Det som att man bara tänker på människor som system, liksom att... Alltså, jag vet inte.
Sofia (21:35)
De är ju det, men...
Madde (21:38)
Vi jobbar ju med system och allting handlar ju på något sätt om att reducera osäkerheten. Men människor är ju inte som system. Saker händer ju. Det uppstår saker man inte är beredd på. Jag vet inte, det kanske inte är så svart eller vitt. Jag vet inte, om ett år kanske ni kommer sitta och tänka tillbaka bara, hallå vad dillade du om du hade bara en existentiell kris. Det klart man ska ha mål roadmaps annars kommer man ingenstans.
Sofia (22:06)
Men jag tror att är skillnad på, alltså nu är lättare att relatera till jobb tycker jag. Att man sitter i en one on one, blir så... Det är lättare att prata om det på sättet. Jag tänker att det är skillnad på att du får en ny anställd och så säger du direkt så nu ska vi sätta upp en roadmap. Det är skillnad på den frågan. Och att du bara säger så här, men hur vill du känna om ett år? Ja, att där kan du ju få, om jag vill känna mig bara bekväm.
Eller så kommer personen att säga att jag vill bli arkitekt. Det är bra med en sådan öppen fråga där.
Madde (22:43)
Det sant. Det faktiskt väldigt... Ja, det kanske jag ska börja göra. Hur vill du känna? För att, ja, det kan ju vara. Jag vill känna mig som att jag är expert på... Eller jag vill känna mig trygg. Alltså, här... Det kan säga ganska mycket. Utan att man säger det konkret, liksom.
Sofia (22:55)
Mm.
Ja, fast nu kommer jag också på att det är typiskt sådana frågor också som vissa inte kommer kunna svara på. För det är också så himla... Det är bara så vad fan... Det gafflar honom. Hur vill du känna? Jag är här för att jobba liksom. Det kanske inte går hemma. Nej, folk är inte jättebra på att berätta om hur de ska känna på jobbet.
Madde (23:22)
Nej, framförallt så tror jag att det många som inte lyssnar på sig själv vad man typ känner. Alltså att man bara kör på.
Sofia (23:30)
Ja, vet inte. Men ja, jag tror det är bra. Samtidigt, jag tycker nog också det är jobbigt. Eller jag vet inte vad du tycker. Men när man har liksom en manager som är så här... Man märker att de försöker hålla det väldigt öppet. Jag vet att jag också försöker göra det och det är då just du blir så här typ tystnad istället. Att de är så här... Ja, men hej Sofia. Hur mår du?
Kan vi bara prata konkret om, vi har en halvtimme, det händer en massa. Kan vi bara gå igenom de här punkterna jag har med mig istället för ställa en sån öppen fråga.
Madde (24:13)
Det handlar kanske om att anpassa det till varför typ och person. Vissa kan ju babbla på hur mycket som helst av en öppen fråga och vissa behöver mer konkret styrning.
Sofia (24:25)
Ja,
och typ från gång till gång. Man behöver ju ibland den öppna frågan. Fan vad svårt det att jobba med människor.
Madde (24:34)
Den slutsatsen kanske vi kan dra i alla fall.
Sofia (24:38)
Man kan hantera sig själv. Man ska jobba med folk och man kan inte hantera sig själv över huvud taget.
Madde (24:47)
Jag vill inte avslöja det.
Sofia (24:49)
Nej, men alla vet väl det om psykologer, de har så mycket problem i sitt liv.
Ja.
Madde (24:59)
Men ja. Med det sagt hade du någon typ så här tanke kring nyår och... Jag vet inte, jag bara kom här direkt och bara, nej, jag ju nyhetslöften, jag har ett ord och så här. vet inte. Köper in på ett resonemang.
Sofia (25:15)
Jag har ändå en strategi.
Madde (25:17)
Vi har satt upp tre smart goals.
Sofia (25:20)
typ, och jag bara snackar skit om Nyhörslöften, sen hör jag så värsta planen. Jag har vissa grejer som, typ så här, har ett par böcker som jag vill läsa igenom innan jag kommer tillbaka.
Jobbet, eller bara så här böcker som jag sagt senaste tre åren att jag vill läsa. Till exempel har jag fortfarande inte läst Designing Data Intensive Applications. Och så skulle jag precis köpa det på Amazon. ser jag att nya boken, tips till er andra, nya boken kommer ut i typ så här mars eller någonting. Så den vill man nog läsa istället. Ja, nya upplaga.
Madde (26:02)
Så ni upplagar då,
Sofia (26:06)
Och det är ett par sådana som jag vill läsa och sen har jag känt att nu när jag har ett... Jag märkte att jag hade väldigt en vision av att mitt barn kanske skulle sova i en säng på dagen. Men det gör han såklart inte. Han sover bara i cela eller bredvid mig. Så att jag kan inte sitta och typ koda ett litet projekt eller göra sådana saker. Så bara okej, vad kan jag göra för att ändå... Jag vill ju utveckla mig själv på något sätt.
Och det är ofta via poddar, men sen när jag väl har lite fritid och går ute med mina hörlurar så lyssnar jag på sådana här nyhetspoddar. Och så läser jag nyhetsböcker istället.
Madde (26:48)
Var inte för kjål mot dig själv. Alltså så här.
Sofia (26:51)
Nej. Det var så jag tänkte. Snälla, du har gjort det mest livs- och välvande man kan göra. Chilla. Det är jobbigt att ha ett litet barn. Njut. Det här är din paus. Men sen har det ändå gått fyra månader och då börjar jag att jag vill. Jag vill ju lära mig de här sakerna.
Madde (27:14)
Men
det är det som är skillnaden? Ja, det är skillnad på att vilja och känna att man borde. Det är nog där man måste vara observant på vad man egentligen känner. Vad kommer det fram till?
Sofia (27:26)
Det var nog det jag kom fram till att när med vissa saker vill jag faktiskt läsa, jag har velat göra det, så vad jag har gjort är att jag har avföljt alla poddar som är nyhetspoddar förutom en. Så att jag har kvar alla programmeringsrelaterade poddar så att om jag vill lyssna på någonting så är det det som finns.
Madde (27:52)
Vet du vad vi borde göra nu när vi pratar om detta? Alltså, menar i detta avsnitt, men ett annat avsnitt. Att vi typ går igenom alla poddar vi lyssnar på, alla nyhetsbrev och sånt som en slags tipslista. Eller jag vet inte, det kanske är tråkigt att lyssna på i ett poddavsnitt, men det kommer bara att att vi nämner och så. länker det och så ska skriva ner en... Men på något sätt borde vi typ så här... Jag vet inte, jag tycker i alla fall det är kul att se vad andra lyssnar på och bli inspirerad.
Sofia (28:17)
Ja, men folk får jättegärna säga om de vill ha det. Man kan ju ändå berätta om varför den podden eller det nyest brevet är bra. Boktips är också nice. Nej men så, okej, så jag har avföljt allt som är nyest så att jag hindrar mig själv från att hamna där. När jag läste ut den här fantasy-boken jag läser nu, Stormlight Archives av Brandon Sanderson, då nästa bok jag läser ska...
bara någon av de här jag velat läsa. Jag laddade ner Staff Engineer, heter det vad som heter Staff Engineer av Will Larsson på Audible så att om jag vill lyssna på någonting som inte är ljudbok eller som inte är en podd så är det det.
Madde (29:06)
Jag lyssnar på en jätteintressant ljudbok nu, kan jag berätta. När vi ändå pratar om ljudböcker. Jag är också så här dålig på att komma ihåg och lyssna på saker. Men det är ganska najs att göra det när man bara ändå ska diska eller nåt sånt och bara får gå in i det. Men jag lyssnar på boken Quiet av Susan Cain. Som handlar om typ så här introverta människor och deras styrkor. Så bra faktiskt. Kanske ska planen...
Sofia (29:32)
Nu
är det igen dig själv.
Madde (29:34)
Ja, 100 %. Jag vet att jag är introvert. Men alltid tänkt att den klassiska definitionen av att man kan tycka om människor men man drar ner sig på energi medan extroverta får energi av att umgås. Men den här pekar på andra definitioner också. Eller inte definitioner, men andra karaktärsdrag. så här, introverta är mer känsliga för intryck.
Sofia (30:02)
Mm. Mm.
Madde (30:03)
Vilket också är det som gör att du dräneras och blir mer trött. Eller att du bara blir mer känslig av att gå på en konsert eller se en sorglig film. Och det hänger ihop med att man ofta har bättre tålamod. Det var jättemycket forskning när man tittade på barn. Att barn som var introverta kunde spendera längre tid på ett pussel än barn som var extroverta.
Många sådant. Väldigt bra bok också. Intressant.
Sofia (30:35)
Det var ju spännande. är kul och det är nog många som jobbar i den här branschen som är mer introverta. inte alltid behöva förklara så nej men jag är introvert men det betyder inte att jag inte tycker om att vara med folk. är bara den här klassiska som du sa att man kanske har en annan punchline för att förklara sitt särdrag eller vad det är.
Madde (30:58)
Den handlar mycket om det här också, att idealet är att vara extrovert. Nu är skriven utifrån ett amerikanskt perspektiv där det verkligen är extremt. Där ska du vara extrovert, liksom, och du vet. Den jämför mycket med asiatiska kulturer, typ Japan och så här, där det är mycket mer socialt accepterat att vara introvert. Ja, sjukt intressant. Här är kanske inte lika stort press på sättet att du måste vara...
–signa upp för debattteamet i skolan och så vidare.
Sofia (31:30)
Sverige är ganska likt Japan på det sättet har jag hört i alla fall.
Madde (31:35)
Kanske mer åt det hållet i alla fall.
Sofia (31:37)
Man hälsar
Ja, nej men nej.
Madde (31:48)
Har du bestämt då vilken nästa bok blir?
Sofia (31:51)
Eller blir det som handlar om det? Ja, nu lyssnar jag på den, Staff Engineer. Den är okej, jag vet inte varför. Den är ju väldigt populär och jag tror att det bara finns två böcker om det. Den är okej. Den innehåller också väldigt många intervjuer med Staff Engineers som bara, det blir väldigt repetitativt att de förklarar vad de gör på jobbet. Men det är...
Det kul att läsa om man är intresserad av att gå vidare i ledarskap, men som är tekniskt ledarskap istället. Ja, nej men jag ville väl bara dela det i, det här är liksom, det har ändå varit någonstans att jag har resetat nu under julen för att det är en typisk tid att tänka på vad man är, jag för mig vad jag är missnöjd med och vill förändra.
Och då är det de sakerna. Och typ så här, sälja massa saker på vinterdobblan.
Madde (32:56)
Det har jag också gjort. Så skönt. Jag la upp två saker och fick sålt dem direkt. bara, yes! Fick jag inte sa mer smak, bara, jag måste sälja mer. Men det aldrig någon som vill köpa mina kläder. Har jag så fula kläder liksom?
Sofia (33:10)
Det är svårt. Ja, märkeskläder går hem. Det Jag får köpa märkeskläder på vinter, då säljer jag dina märkeskläder.
Madde (33:13)
Ja.
Nej, jag vet inte. Vad vill vi säga med det här avsnittet egentligen? Det blev väldigt flummigt. Men det kanske är skönt ändå att lyssna på något sånt här när man är mitt uppe i kanske nyårsbaksmälla eller någonting. inte. Jag känner i alla fall att jag bara vill säga att det är okej att börja året utan att man har svar på alla frågor och man har den här stora planen. Det är okej att bara låta riktningen växa fram under året och lita på att man hittar...
Man hittar ändå hem på något sätt. Vad man lyssnar på, man själv... Vad känns bra och känns dåligt?
Sofia (33:54)
De flesta gör sig så att de inte har massa mål. Du tror att det är det vanligare. Jag håller med dig om det du säger. Men jag tycker att man ska reflektera över vad det är inte har tyckt om eller tyckt om. Någon reflektion ska man göra för att fortfarande... Jag vet att jag sa att du har ett liv och hinner göra det sen. Men mer tvärtom, det har bara ett liv. Är det värt att leva ett år till?
och bara fortsätta vara missnöjd över någon situation. Ta tag i det. Det behöver inte vara nu, men gör det i april.
Madde (34:34)
Kanske
införa på valbors med safton istället. Bränna upp det gamla i majbrasen och grejer.
Sofia (34:41)
Ja, det hade varit mycket bättre. Nej men jag tyckte det var kul att höra hur du har tänkt. Vi har inte hunnit prata om det här. Vi ska ju ses nu i dagarna men vi har hunnit prata om det.
Madde (34:53)
Nej.
Sofia (34:56)
Berätta gärna hur ni tänker om det här var ultra bajsnötigt ändå att vi tog upp de här sakerna.
Madde (35:05)
Berätta gärna vad ni vill höra om i podden. Du sa att vi trodde att skulle kunna prata om varje vecka. Det gör vi, men ibland det svårt att ha lite idéer. Vi får på Discord i den här feedback- förslagkanalen idéer på vad vi kan göra. Vi tar gärna emot fler. Eller ställ en lyssnarfråga i vårt formulär som vi har länkat i avsnittets beskrivning.
Sofia (35:30)
Ja, jättegärna. Men gott nytt år, hörni.
Madde (35:34)
I gott nytt 2026. Vi hörs!
Skapare och gäster