Ola Grändås (00:00)
Det är lätt att tänka bara, men vadå? Allt är transparent och superenkelt. är väldigt mycket rosa månader, lulligt. Men det ställer otroligt mycket mer krav på att kunna förklara, kommunicera på att alla ska förstå samma saker. Alla måste ha tillgång till rätt information, till samma information och också tolka allting på samma sätt. Annars blir det snabbt villarvästen.

Sofia (00:28)
Du lyssnar på Developers, podden där du får följa med oss, Sofia och Madde, på allt inom mjukvaruutveckling.

Madde (00:35)
Vi träffar spännande gäster, testar nya teknologier, söker inspiration och tar upp aktuella ämnen. Vi fick ett mail från Patreon Hamdan som gav oss lite såhär shit vad har vi nu missat? Vi fick mail då att en av våra supporter har gått ner från att supporta med 60 dollar till 7 dollar.

Och du skrev till mig bara såhär, va? Har någon supportat oss med 60 dollar? Alltså det är ju typ 600 spänn i månaden.

Sofia (01:08)
Ja, jag var såhär, det har ju hänt förut att folk typ höjer, de höjer i en månad till tusen spänn och sen sänker de tillbaks och då brukar vi ändå skriva såhär, men tack, vad schyst.

Madde (01:20)
Att

någon stöttar på 600 spänn utan att säga någonting.

Sofia (01:23)
Ja,

och typ så har det här pågått i månader utan att vi har sagt nåt.

Madde (01:28)
Paniken. Men så gick vi in och kolla i gränssnittet och sånt här. Och då visar det sig att det här är en bugg hos Patreon då. För att personen har stöttat vår sån här nummer två tier, eller vad man ska kalla det. Under stjärnsreporter är typ 60 kronor i månaden. Så då hade Patreon sagt istället för 60 kronor i månaden så har gjort om det till 60 dollar. Det inte så du bara kan byta ut valutan och tycka att det är samma sak. Sedan dessutom var det inte ens en stekning, för det var ju en höjning.

Alltså från 60 kronor till 7 dollar är väl ändå en ökning, borde det vara.

Sofia (02:01)
Ja, precis. Då var det så himla konstigt. För i gränssnittet stämde det överens, men det var i maillet som var fel. Man får ett mail varje gång. Varje gång ni nedgraderar så får vi mail, bara så ni vet. Och när ni höjer. Så vi vet.

Madde (02:14)
Vi vet. Men ja, kan säga en liten shout out till Benjamin Cederholm i alla fall som höjde och supportade oss med 7 dollar i månaden.

Sofia (02:22)
Det kanske var ett misstag. Han ville gå ner till sju kronor.

Madde (02:28)
Vi kanske ska tacka våra chansreporter när vi ändå pratar om Patreon.

Sofia (02:32)
Så tack till stjärnsupportrarna Alicia, Anders Nylund, Björn Jonsson, brother, Dag Rönnell, “Fyra Tre Johan Larsson, EZ”, Kajetan Kazimierczak, Lars Nyström, Martin Haagen, Molly Haglund, Oskari, Per Nåtby, Selim Hjorthall, Tomas Nilsson och “Hest reste i git-historia.”

Madde (02:49)
Ja, stort tack till er. Idag ska vi prata lite om pengar. Framförallt pengar i konsultbranschen. Det är ett ämne som många tycker är spännande. De brukar vara flest lyssnare på de här. Anledningen vi vill prata om det är för att det känns som att det finns någon slags föreställning om att konsultbolagen går in och tjänar så mycket pengar och de har så stora marginaler.

Sofia (03:03)
Ja.

Madde (03:16)
Jag har hört massa som tycker att de har så hög teampenning, så de fattar inte varför de inte får det i lön. Jag känner inte att jag har en jättestor koll på vad det är som kostar i ett konsultbolag. Det finns ju jättemycket och det finns ju massa olika modeller för löner. Du kan ha fastlön eller du kan köra de här 30-70-uppläggen och allt möjligt. Så vi tänkte att ska reda ut lite kring det. Myter, prata lite siffror och förstå vad som egentligen blir hållbart i längden.

Sofia (03:45)
Vi har fått giss med oss någon som kan det här lite bättre än oss. Varmt välkommen Ola Grändås som driver konsultbolaget Mpya Digital här nere i Skåne. Stort.

Ola Grändås (03:56)
Superkul att få vara med och bidra. Förhoppningsvis med några insikter kanske utifrån mitt perspektiv.

Madde (04:06)
Ja, det tror jag nog. Absolut. Och vi pratar om det just innan vi börjar spela in att det är första gången du är med i en podd. Så det känns extra kul att vi får vara de första. Kanske blir det jättemånga poddar senare efteråt. Nu får vi lite blodad tand.

Ola Grändås (04:20)
Vi får väl se hur jag presterar helt enkelt. om inkorgen bara ökar upp här nu med ett massa förfrågningar på vad man pratar, vem vet.

Madde (04:27)
Men ja, kan du inte bara börja med att berätta lite kort om dig själv? Vem är du? Vad gör du?

Ola Grändås (04:33)
Jo, det kan jag. Jag brukar dra min story som att jag i grund och botten är civilekonom. När mina kompisar under utbildningen fastnade för finans och trading och controlling och sådana här väldigt tydliga saker. Det var mycket Wall Street-snack och sådana saker. Så gillar inte jag alls jag dom.

Jag gillar att jobba utefter mer abstrakta saker. Jag fokuserar på management, organisation och ledarskap. Tack vore det så hamnade jag på mitt första jobb som rekryterare. Av en tillfällighet var det IT. Jag minns än idag när jag fick frågan hur mycket kan du inom IT?

Krysta i vad jag har fram någonting så här. Ja men jag är okej i PowerPoint och Excel. Där var liksom mina kunskaper där.

Sofia (05:33)
Jag har datakördkort.

Ola Grändås (05:37)
Ja men det var på den nivån ungefär. Jag förstod inte alls backen var eller vad fronten var. Där satt jag på den här intervjun och fick det jobbet. Så. Men där började min resa egentligen med jobba inom tech. Mycket om att lära sig tech handlar om att våga ställa frågor. Alldeles utgivsifrån att vara expert. Så jag är inte expert när det kommer till konsulter, löner och sådana saker heller. Men jag har lärt mig väldigt mycket.

Via det här första jobbet i Stockholm fick jag chansen och lite tur och tillfälligheter att vara med och starta ett nytt bolag som heter Tingent. Tingent är en konsultmäklare i Stockholm idag. Vi var tre personer som startade det här bolaget och gjorde en super rolig resa. Ni minns väl att det här var när man började prata om gigekonomin. Alla skulle bli frilansare.

Man behövde mäklare för komma i kontakt med alla de fantastiska frilanserna. De vanliga konsultköparna stod och varför får vi inte in de bästa längre? Jo, men det var för att alla pratade gig och att alla skulle vara frilansade. Men var en superrolig resa att bygga upp det här bolaget som finns än idag. Men som jag lämnade efter nio år. För att jag flyttade ner till Malmö med familj och barn och ville köpa hus. Här nere fick jag då chansen att vara med och starta en paradidital och bygga liksom...

den delen här nere i Skåne. var första gången som Mpya Digital öppnade en ny kultur.

Madde (07:09)
Det är ändå ganska bra tilltro av dem. Jag förstår att man har någon som har jobbat på bolaget och sedan flyttar och startar upp. Men det är måligt att satsa på någon helt ny.

Ola Grändås (07:19)
Ja, det kanske är det valest sättet att man öppnar upp nya kator på att man har någon som flyttar ner och sådana saker. vi kände varandra lite grann tidigare. De visste vilken resa jag hade gjort med Tingen sedan tidigare och lite grann här två väldigt, vi kommer väl prata om det två väldigt kulturdrivna bolag. Så, men absolut. Jag tycker att de var jättemodiga. Inget snackar om den saken.

Sofia (07:39)
Häftigt. Men okej, varför vi har med dig är egentligen för att ni har lite speciell modell på just Mpya Digital. Vi kan prata lite mer om det senare. Så därför känns du ändå som lite av en expert på det här för att jag tänker att ni ändå tänkt mycket kring löner och gått igenom så här massa olika lönemodeller för att komma fram till någonting. Men om vi börjar med varför tror att det finns just så många så myter och missförstånd kring vad konsulter tjänar och vad liksom...

Consultingpriserna innebär oss som Madeleine sa. Ja, debiterar ju tusen spänn och varför får jag så här mycket tillbaka? Varför är det så många missförstånd?

Ola Grändås (08:18)
När jag tänker på den här frågan så tror jag att det enkla svaret är att människor överlag ser väldigt mycket till sig själva. Man ser till sig själv och inte så mycket till vad andra har eller vad bolaget tjänar. Man kollar i sitt lönekuver och tänker på vad skulle jag kunna få egentligen. Det mycket om och men och det vet ju vi alla i det här rummet.

Det är inte bara en dansk periose eller ett varokosult. Det händer en massa grejer som påverkar. Men jag tror att man kollar väldigt mycket när det går bra. När man sitter på ett ställe och kollar igen i sitt egna lönkuverk. Det tror jag är största grejen. Sen tror jag att det har hänt väldigt mycket på de här bitarna med att det kommer nya modeller. Jag tror att pratar man konsultbranschen för 20 år sedan så tror jag att man har mycket större förståelse för vad konsultpriserna innebär idag.

Madde (09:10)
För visst så håller med dig. Det känns som att man är ganska fokuserad på sitt egna. Sen tror jag också att mycket har att göra med att det är lite otransparent. Så har jag alla fall upplevt det. Man får någon viss lön och så kanske det. Ja berättar du inte det för någon annan på bolaget? Alltså sådana saker som jag känner bara... Känns kanske inte helt hundra.

Sofia (09:28)
Ja, och också att bolagen misslyckas med att kanske kommunicera hur det fungerar när man debetterar och när man får betalt av kund. Det är mycket mer självklart när man sitter på vanligt bolag. Hur bolaget tjänar sina pengar. De har misslyckats förklara det. Eller jag har också hört alla i management sucka över varför är det inte någon konsult som är intresserad av hur verksamheten fungerar. Det ingen som lyssnar när vi pratar om de här siffrorna.

Ola Grändås (09:55)
Man säger ofta att man vill se och förstå saker tills man får upp allt det här. blir det så att man inte vill se det behöver man inte veta. Jag vill göra mina saker som jag älskar att brinna för. Någonstans mitt emellan kanske sanningen ligger. Att man, management, kanske dåliga på att förklara det. Och så vill man kanske inte ta till sig allt heller.

Sofia (10:16)
Nej, men som du säger, man vill ju bara ha sin lön och göra det man själv tycker är intressant. Sen tror jag också att det har blivit lite så här, i och att det finns så många olika modeller så blir det så svårt att jämföra. För att man hör någon som får helt plötsligt 20 000 mer än vad man själv får och blir chockad. Tänker, vi sitter ju på samma kund kanske, vi debatterar samma, hur kan personen få så mycket mer och kan inte riktigt göra matten?

Ola Grändås (10:41)
Nej. Min inställning till allt det här är att idag finns det så otroligt mycket konsultbolag. Och det finns nästan lika många modeller. Så jag tycker att det är viktigt att man var och en landar i vad är viktigt för mig, vad prioriterar jag, det transparans, är det att få mest insyn, är det att styra saker själv, är det låg risk. Det finns otroligt mycket grejer att ta hänsyn till. Och ingen modell är rätt.

Utan det är verkligen en smaksak. tror verkligen så. Det kan vara faser i livet när man prioriterar olika grejer med familj eller hus eller tidigt karriären. Men kollar man på konsultbolag överlag i Sverige så de flesta ligger kring 10 % i marginal. Men vägen dit ser lite olika ut. Det finns såklart outliers här. Det finns det i alla branscher. Men runt omkring det så hamnar man runt 10%.

Madde (11:37)
Det är en bra poäng. tror att det är lite så som det kan vara ibland också när man är i ett förhållande och är lite här små, börjar titta liksom, ser någon annan fin person och bara så, han där, han verkar ha liksom allt. Och så glömmer man allt det man faktiskt har, som den andra personen inte har. Och det är kanske lite så på Konsumentbolag också. Man tänker att, ja men de där borta på Konsumentbolag X, de får ju de här konferensen att gå på det och de får liksom så här. Men så tänker man, ja.

Jag har också mycket förmåner som de inte har. Det är lätt att glömma bort vad man har själv. Det blir så jämförelse.

Sofia (12:15)
Jag tror det blir lite bättre i alla nu när branschen är lite mer skakig. Att folk börjar inse att jag har en ganska bra lön och jag har ett tryggt, bra kontrakt och jag jobbar med bra människor. Så jag blir lite bortskämd där också.

Madde (12:29)
Ja, verkligen. Framtidsfönåarsen har det gått så himla bra. Man har kunnat ta vilket uppdrag man vill och inte behövt vara kräsen. Det verkligen är lite annorlunda idag.

Sofia (12:40)
Ja, och alla blev i konsulter för att du fick ju mer betalt som konsulter än att sitta anställd hos kunden, vilket var helt obalanserat också.

Madde (12:49)
Ja. Men om vi bara ska gå igenom lite av de typ vanligaste lönemodellerna. Sen så sagt finns ju mutationer av dem också. Men jag tänker, först har vi bara en vanlig klassisk lönemodell. Du har en fasta lön. Och liksom, Hur funkar det om man tänker med marginaler och hur man sätter de lönerna och sånt?

Ola Grändås (13:15)
Den klassiska modellen när man får en lön handlar mycket om vartifrån man Det är den typen av problematik som tror folk stör sig mest på. Har du hoppat och bytt jobb massor, men du kommer gå in på en högre lön. Inte alls baserat på hur duktig du är eller vilket värde du tillför bolaget. Det är också väldigt låg transparens på den typen av bolag. Där är väl kanske det klassiska att du får det här för att...

Du är antingen duktig på förhandla eller så är jobbigt att ha att göra med så att du får den här lönen men berätta inte för dina kompisar och kollegor.

Sofia (13:49)
Ja, det har vi varit med om också. Jag har verkligen fått höra från en chef. Du får inte säga när man liksom förhandlat upp sin lön. Du får inte berätta det här för någon.

Ola Grändås (13:57)
Nej, berättar du för någon?

Sofia (13:59)
Nej, det var just en väldigt konstig situation. Jag fick liksom höra att jag inte fick berätta om min lön. Och den chefen trodde att jag ändå hade gjort det. Genom att någon antog att jag

Madde (14:18)
Du kan kolla på Ratsit så ser man vad folk tjänar i slutändan. Visst, kan ha andra inkomster och sidinkomster och sånt. Men i slutändan är det väldigt transparent i Sverige. Det är ju typ offentlig information.

Sofia (14:31)
Det är så man jämför mellan tusen lappar. Men det var en person som hade uttryckt att den kanske ville ha mer i lön och då hade chefen antagit att den hade fått höra vad jag hade. Det var så konstigt. att de modellerna... Det blir så dumt för att folk börjar jämföra verkligen tusen lappar mellan varandra och skapa så här dålig stämning.

Ola Grändås (14:57)
Jag tror framförallt att de flesta hade ju faktiskt ändå berättat för sina närmsta kollegor att de fick det här nu, att lyckades med detta. Och så blir det ändå så att folk pratar. Så du inte gjorde det, det är liksom cred till dig. Eller inte cred, det beror på vilken planalva man spelar på.

Sofia (15:14)
Men är det någon som säger lova, då vill jag ändå vara en person som lovar. Sen kan man ju, jag tänker att om man har fått höra det från en chef, man kan ändå prata i ett spann med kollegor. kan ju inte, nej nej jag kommer inte berätta ens, men mellan femtusen spänn eller något sånt kan man ändå nämna när man ligger. Det är ändå rimligt.

Madde (15:37)
Ja, jag tänker också att jag skulle aldrig tycka att någon har en orättvis lön- länge man kan argumentera varför personen har fått den lönen. Alltså, om Camilla kommer och berättar att hon har liksom 67 500. Så bara, okej. Ja men Fin, vad är motiveringen bakom det? Jajamän, okej, men Camilla är faktiskt en kritisk person för verksamheten och de här anledningarna och bla bla bla. Fine, grattis Camilla. Alltså så här.

Sofia (16:05)
Men det är väl det som ofta...

Madde (16:06)
Ja,

exakt. Det då det blir lite shady.

Ola Grändås (16:13)
Det är svårt, just det här, du kommer ifrån spelar rollen. Så sitter man med samma roller, samma erfarenhet men det kan difa ganska mycket på de löne-nivåerna tror jag. Och det blir ju väldigt skevt.

Madde (16:24)
Det är ett helt annat samtal, att man inte belönar lojala medarbetare på samma sätt blir konstigt. Någon som har suttit på samma jobb länge och är jättevärdefull och kan de änerna allting. Det är så synd att de blir drabbade bara för att de inte har lön att hoppa mellan olika bolag.

Sofia (16:41)
Men samtidigt kostnaden för att förlora en bra konsult som kanske debetterar mycket är jättestor. Och att många kanske inte förstår det att det är värt att behålla folk och att det kanske är värt att betala dem helt plötsligt 10 000 mer eller 15 000 mer helt oerhört overkliga summor för att du har ändå en marginal på dem. Och även fast det orättvist så har ju egentligen alla personer chansen att löna förhandla.

Om det inte är ens starka skill. Ja, alltså lite såhär, that's life. Världen funkar.

Ola Grändås (17:21)
Det är där vi kommer komma till det. Det där vi försöker fånga upp i vår modell. Och se till att det blir dets life. Stötta och hjälpa alla människor i det. Men jag hör dig verkligen.

Madde (17:33)
Ja, men vad har vi mer då? Vi har ju ganska många olika sorters bonusmodeller. Jag har ju hört om typ så här, debetterar du en viss procent så får du någon bonus eller det kan vara... Ja, det finns massa olika. Jag har alltid känt mig lite småskeptisk till just bonusmodeller för det känns som att det ger fel incitament och har du en bonus på debetteringsgrad till exempel då kanske du inte vill åka på en konferens för då får du inte din bonus och då...

Stagnerar man istället på det sättet? Vad tror du om det, Ola? Är det bra motivation eller är det bara...

Ola Grändås (18:09)
Återigen, tror att alla är så olika där. tycker att om man... På konsultbolag är det otroligt svårt att jobba med bonusar för att det bygger mycket på beläggningsgrad eller x antal timmar. I konsultbolag kan du missa ett stort mål för att du hade en dålig start på året eller en etapa i en viss kund som gjorde att du hamnade redan efter i början av året. Då är det kört. Du tappar mig aldrig motivation istället för att jobba på det året.

Så jag är inte så stort fan av det, utan snarare så här ser man att man har en trygg, stabil affär så kanske man snarare kan se vad man ge tillbaka till de anställda snarare än att sätta det i kontexten av en bonus. Nej men jag är nog inte något jättefan av bonusar i den bemärkelsen och jag tror liksom de som är det borde kanske snarare vara på ett bolag som inte har den här klassiska modellen utan faktiskt vara på dem.

Nya generationer ska ha sult på lag med 8-20 modeller. Där finns det mer för dem att hämta-

Madde (19:14)
Ja, men det kanske vi kan gå in lite på de typerna av bolag också för det är ganska intressant. Kan du inte bara förklara lite från ditt perspektiv hur de funkar?

Ola Grändås (19:21)
Som vanligt här finns det så otroligt mycket grejer. Mycket handlar ju om att du som konsult får en del av ditt arvvod som du fakturerar. Då kan man faktiskt prata om att varje timme får du någonting tillbaka för det. Det som man kanske inte tänker på här är vad händer mellan uppdrag. Hur mycket får man då? Har man minimumlön? Har man ingenlön? Bygger man upp en intern skuld? Hur hanteras de bitarna? Där tror jag det finns väldigt mycket

–men i grund och botten handlar det om att du som konsult får tillbaka 80-70-90 %– –finns det till och bolag som jobbar efter nu. Men det som avgör hur lönsamt och vilka marginaler bolag i slutet kan ha– –är vad som händer mellan uppdrag och vilka risker tar på sig som bolag.

Madde (20:10)
Just det. Som sagt, finns ju massa olika upplägg här men ofta så är det ju du behöver betala typ så här... Alltså till och med arbetsgivareavgifter och sånt väl själv. Behöver du få in.

Ola Grändås (20:21)
Ja men det finns nog de som har det så. finns de som har att du har en grundlön och sen ute över det så får du liksom välja precis själv hur mycket du sätter av till pensionen, till semester, hur mycket du väljer att ut extra i lön men du har alltid en bottom line. Så det finns liksom otroligt mycket. Det finns, jag vet om att det finns bolag som där du faktiskt sett kan hamna i skuld till bolaget så att du väl liksom börjar fakturera så måste du först börja med att betala av din skuld innan du kan ta in dig till...

till dig själv.

Madde (20:52)
Ja, det låter...

Sofia (20:54)
De har ju ofta att du sätter dig skuld för att kunna köpa din egna dator. Det blir verkligen som om du är vår egen företagare, fast du får inte hela biten och behöver ändå köpa din dator. Men det många som lockas till de modellerna. Varför jag skulle välja det är kanske om jag hade haft en väldigt hög debeteringsgrad. Då tror jag att det kan vara väldigt värt för då får du ihop en väldigt stor pott.

Jag vet inte vad du tänker Ola, men som konsult som inte debatterar så jättemycket så ser jag i alla fall det som är ganska stor risk. I alla fall om man har familj och lån och så.

Ola Grändås (21:30)
Absolut, det är väl en risk. De här modellerna har väl kommit och vuxit som allra mest av när marknaden var väldigt bra. Eller så attraherar man väldigt seniora konsulter som känner sig väldigt trygga i att man hittar uppdrag men man får en draghjälp i att hitta uppdragen. Det jag tror att man avsägs är att de här kallas fortfarande konsultbolag. Eller de är konsultbolag. Men jag tror att man attraherar i grund och botten väldigt många människor som ser mycket till sig själva.

Alltså inte tänka att jag är här för jag vill ha mina kolleger, jag bryr mig om mina kolleger, jag stöttar mina kolleger. Utan jag tror att de ser först och främst i sig själva. Det behöver inte vara hela sanningen men jag tror att de attraherar den typen av människor i grund och botten.

Madde (22:13)
Jag tänker att det är lite egenföretagande lite på något sätt. Istället för vara egenföretagare helt så har du ändå ett konsultbolag bakom. Du får väl lite av det här. har dina kollegor, din julfest och lite samhörighet i alla fall.

Sofia (22:31)
Det blev jag också att man vill ha lite av det. Det finns ju sådana typ... Nu ska vi inte göra reklam för folk men det finns väl så här typ som communities för egenföretagare där du betalar en viss procent för att ändå få åka på konferens tillsammans. Det är liksom typ nästa steg av det som är ännu närmare egenföretagare.

Madde (22:52)
Ja,

typ kvadrat och sånt till exempel.

Sofia (22:55)
Ja, bland andra. Men vad jag hör, Ola, från ofta folk som driver konsultbolag som inte är den här typen är att de säger oftast att de här bolagen inte tar, eller att de tar ingen risk utan hela risken hamnar hos konsulten för att man betalar så himla lite när man sitter mellan uppdrag. Håller du med om det eller är det lite så här...

Ola Grändås (23:24)
I grund och botten är det det. Det är också att du kan ge så mycket tillbaka till tika och sultorna. jag menar, bolagen som har en 90-10-modell, då tar man väldigt, väldigt låg risk. Man kanske inte ens har kontor att gå till. Man kanske inte ens har utbildningspaket eller du får din egna dator. Så då drar man ju bara ner på allting. Men man som du säger, man tar ju väldigt lite risk. Man blir ju nästan en mäklare.

Sofia (23:51)
Öh, intressant.

Ola Grändås (23:54)
Ja, exakt. du pushar ju verkligen där. Men återigen, finns ju de som lyckas bygga en kultur kring det här också.

Sofia (24:04)
Men ni tänker 70-30. Det det bolaget som tar minst risk egentligen. Där tar man ju väldigt stor del utan att ge så mycket tillbaks när man inte har ett uppdrag.

Ola Grändås (24:17)
Men det som de tar de här 30 procenten för är att de tar en större risk när de sitter på uppdrag. De kanske betalar en högre fast lön. Vissa kanske har en lön på 40 000 och däremot ska tjäna igen när man väl får uppdragen. Vilket tar tid. Det är också en sån sak som många inte förstår. Det tar ganska lång tid att tjäna i fatt förlorad tid.

Sofia (24:40)
Ja, men det är väl det som är fallgroparna då. Att man inte räknar ut hur det går om man inte får uppdrag. Så som där till exempel nu. Om man inte gör en attraktiv konsult så kan det bli tufft.

Ola Grändås (24:52)
Jag tror att när vi kollade på att köpa hus så hade man en viss budget. Man ville bo i viss avstånd från stan och man ville ha vissa andra saker. Storlek på tomten eller vad det nu var. Jag tror det är samma där med konsultbolag. Man har vissa parametrar att leka med. Vill jag ha mer av det ena så måste jag dra in på de andra. Sen är det som en triangel där som man får dra efter sina prioriteringar.

Återigen det här med att det finns konsultbolag för alla. handlar bara om vad man prioriterar just nu. Vad är viktigt för mig? Vem är jag i det här? Och välj därefter.

Madde (25:32)
Visst, någon som är ung och inte har familj eller nånting, då kanske man kan ta en större risk och därmed kanske också tjäna lite mer pengar. Men både jag och Sofia som har små barn, vi vill ju gärna ha vårt lön att veta vad vi får.

Sofia (25:46)
Ja, eller så är vi skönkonsulter istället och vet att vi har ontiga uppdrag.

Madde (25:50)
Ingen åsikter i Jens konsulter längre.

Sofia (25:54)
Ja, verkligen. Det finns något som passar alla. Det är det som är lite kul med kassutbranschen också. Men Mpya då? Mpya Digital ska jag säga. Kan du beskriva Mpyas modell?

Hur kom den till kanske? Varför tog man inte en av de här klassiska, liksom, fastlön med lite bonus eller en sån intäktsdelningsmodell?

Ola Grändås (26:22)
Jag var inte med när man gjorde det här. Jag inte varit här så länge. Det man gjorde var att de som grundade Mpya Digital kom från ett annat konsultbolag. När man landade i det så var viktigt bygga ett eget bolag. Man landade snabbt i att man ville ha en lönemodell som faktiskt speglade kulturen man ville skapa.

Man satt ner och pratade med vilket bolag vi ville bygga. Hur ska vi ha en modell som lirar med de sakerna? Man pratade om att man vill ha ägandeskap, transparens, inkludering. Känna att man har en påverkanskraft i sin lön, men också tydliga förväntningar. Därifrån började man att man ville ha en modell.

Sofia (27:13)
Gud vad spännande att du säger det, att man valde lönemodell efter vilken kultur man vill ha. Jag tror aldrig har hört någon tänka på det sättet. det mest så här, lönemodell är någonting som, jag vet inte, bestäms av någon vd. Jag vet inte alls hur man kommer fram till det. Sen är kulturen någonting separat som man bygger. Och hur varumärket känns och upplevs och allt det här.

Ola Grändås (27:37)
Yes. I

början? Här valde man verkligen att det ska verkligen spegla där man vill vara. Det är också kul att du säger att med att ofta så sätts det av en V-del av grunderna och sen är det väldigt top down, den här modellen gäller. Det som jag tycker är coolast med vår modell är att vi har en grupp som äger modellen. Gruppen kallas för Mpay, det är absolut pun intended från Mpya.

Där har vi en person i dagsläget som har varit med hela från starten i den här initiativgruppen. Han jobbar inhouse med sälj och rekrytering. Men resterande i den här gruppen, i dag är fem eller sju stycken, är konsulter som äger och driver vår modell. Se till att den är up to date, rättvis, tydlig och uppdaterad. Det tycker jag är en av de

Coola serien.

Madde (28:38)
Ja, faktiskt.

Sofia (28:39)
Så det inte management som sitter och bestämmer.

Ola Grändås (28:42)
Nej, den här gruppen, bestämma kan flera olika göra, men det de som ansvarar för att samla in feedback-löpande, att nivåerna är tydliga, att det kommuniceras på rätt sätt, att vi är alignade med hur lönemarknaden utvecklas, etc. Alla frågor kring hur det funkar med våra lönemedel, det tas till dem, inte till någon chef. Det de som äger det här. Så jättemycket ansvar, men också för

En grupp som vem som helst kan komma till en periodidit, jag är jätteintresserad av att förstå hur lönemodellen hänger ihop med vår lönsamhet, hur det funkar med vår politur, det här vill jag vara med och driva. Välkommen in säger vi då. Så får man ta på sig ganska mycket ansvar i det här.

Madde (29:28)
Man är inte van vid att ha så mycket insikt i det och påverkan.

Ola Grändås (29:33)
Nej.

Och så ska jag väl säga då, det inte den här gruppen som sätter någons lön. Utan de ansvarar för ramverket och modellen så att säga. Och sen pratar man om modellen, så ska vi se om vi lyckas måla upp det här då. tänk en matrisorganisation. Vi har två axlar. Den ena är Delivery Ownership. Det handlar i grund och botten om

Din leverant som konsult på ditt uppdrag. Effekten nu har utåtsekrytt...

Madde (30:06)
presterar, eller vad man ska säga. Hur bra man är som konsult.

Ola Grändås (30:10)
Om man är väldigt krasst så är det hur bra du är som konsult. Vi försöker få dig att tänka inte bort eller så här. Vi tänker inte på antalet år eller vad du har varit. För oss handlar det om att till varje individ. Prata om att... Jag brukar tänka så här att ringa på vattnet. Du är en konsult och vi släpper ner dig i ett hav hos kunden. Hur stora ringar har du där du är? Det bara oss. Det lever om ni kippar bara kunden.

Så det fokuserar igen bara på din roll som konsult. Hur stor påverkanskraft har du utav din kund? Fokuserar du på din egna leverans? Amador är fortfarande ganska junior. Gör du med och driver hur teamet jobbar? Amador har blivit seniorare. Kan du påverka hur ditt team, andra team jobbar effektivare tillsammans? Eller hur stor påverkanskraft har du? Inom delivery ownership är den delen också där vi förvaktis förväntar sig att här ska alla växa.

Vi ser till att vi anställer människor som vill växa, är väldigt ambitiösa. Här ser vi till att alla växer. Den andra delen heter nurturing the organization. Det handlar om bortkopplat från vad du gör hos din kund. På ett konsultbolag handlar det så otroligt mycket om kultur och tillhörighetssamarbete. Vi försöker sätta...

att du faktiskt kan påverka din lön utefter vilket värde du tillför konsultbolaget. På många ställen tror jag att det idag är att du får den här lönen och då får du också det här ansvaret som du får driva. Och nurturing är en grej som vi inte förväntar oss av alla. Det behöver vara ett aktivt val som kommer från varje individ. säga att jag vill ta ansvar här, jag vill växa, jag ser det som en karriärsmöjlighet att ta mer ansvar och bidra till vad Mpya Digital växer och blir till.

De måste välja och sikta på någonting. Sen hjälper vi och stöttar dem längs lösans gång. Det är långt ifrån alla som har en motivation i att växa inom nötskringar. vet ni som har varit på Kurshultbolag. Alla är inte lika delökta i att bygga kultur och samhörighet och stötta andra. Det är bara så människan är.

Madde (32:25)
Men jag tycker det är att det är uppmärksammat på ett tydligt sätt så att det inte bara blir någonting lite abstrakt som någon chef tycker är viktigt men någon annan tycker inte lika viktigt. är en konkret mätbar punkt. Jag blir bara nyfiken. Vad händer om man någon gång är mindre aktiv? Säg att jag har varit jätteaktiv. Sen får jag barn och tar ett steg tillbaka. Får man då mindre lön eller måste man hela tiden överleverera?

Ola Grändås (32:52)
Teoretiskt sett skulle man kunna få det, men det aldrig hänt. Det är också olika faser där man är i livet. har vissa konsulter som varit med på Mpya Digital jättelänge från start och haft en jättestor del i vilken kultur vi är och finns att stötta. Men allt eftersom man växer och får in nya kläder så kanske man väljer aktivt att ta ett steg bakåt och låta andra driva, synas och utvecklas. Men man finns där.

Vi går inte in och trycker ner någons lön då. Då ska det vara väldigt tydligt att man brister i förväntansbild och leverans. Men teoretiskt sett så är möjligt.

Sofia (33:26)
Då kanske man också utvecklats som mer senior på sitt jobb och kan bidra som konsult mer hos kunden.

Ola Grändås (33:36)
Mm. Sats.

Sofia (33:38)
Att man drar åt olika håll beroende på hur gammal man är och hur erfaren man är. När man är junior så kan man inte göra så mycket hos kunder. Ingen som kommer att promota eller leda teamet. Då får man kanske göra lite mer interna grejer hos sitt konsultat.

Ola Grändås (33:53)
Så

märker att om man anställer kollegor tidig karriären så bidrar det jättemycket i bostäden i kultur och aktiviteter. Så man behöver en balans i det hela. Men för oss, och det kan vara bra att säga det också, nurturing the organisation handlar inte bara om att styra sig av eller gå och handla kaffe. Det är väldigt tydligt spesat i förväntansbild vad du ska bidra med. Det kan handla om allt till att engagera sig i M-Pay eller

driva event med studenter i form av marknadsföringssyfte. Det kan handla om att stänga affärer. till att du eller dina kollegor får uppdrag eller att rekrytera så vi växer. Se till att tipsa av bra människor. Så det väldigt brett men det väldigt tydligt i vad det förväntas göra. Och man förväntas också kunna redogöra för att säga men nu har varit med och skapat det här vare sig tid. Jag har gjort det en gång utan jag har visat resultat att jag

tar den här rollen för bolaget och därför försänjer jag den här lönen utefter det.

Sofia (34:57)
Det är bra att det finns en kravlista eller prestationslista. Man kanske försöker göra allt möjligt för att skapa värde på bolaget men det stämmer inte alltid överens med vad en chef tycker är värdefullt. Även när man frågar hur man kan bidra på bästa sätt så kan man få lite olika svar och då blir det svårt när man är förhandlare.

Madde (35:26)
Tydlighet är ju alltid bra. Finns det en tydlig process så har man ju någonting att hänga upp det på. Då kommer man också bort från det här känslan av orättvisa som jag pratade om innan. Att man tycker att någon annan har en högre lön. Ja, men då kan man faktiskt peka på vilka konkreta saker som den personen gör.

Ola Grändås (35:42)
Mm. Men jag tror det viktiga är att man identifierar vad man själv brinner för. Vi lever efter tron på att vi aldrig kommer säga till någon vad någon ska göra. Utan... Summan av vår kultur och vad vi tar för oss som konsultbolag beror helt eller hållet på vilka människor vi har. Om vi anställer människor som brinner för diversity-frågor så är vi så ja, driv det. Vad behöver du från oss och vad behöver du för att genomföra detta? Så det kommer från att de själva känner att antingen...

växer de av det eller så stöttar man andra i det. Allting kommer utifrån att jag vill göra de här sakerna. Jag brinner för det här. Därför vill jag ligga kraft och tid på de här bitarna.

Sofia (36:24)
Men hur värderar man då skillnaden på de grejerna? Om jag vill driva diversity-frågor och Madeleine ville vara ute och tala på konferenser. Hur avgör man vad som är mest värdefullt?

Ola Grändås (36:38)
Egentligen är de grejerna på samma nivå, men om man försöker konkretisera det så handlar det om att ta ytterligare kliv här. Vad är det som mest värd på ett konsultbolag? Leder det till att Madde är på ute och tala? Leder det till att vi kan rekrytera fler eller göra fler affärer? Eller leder det till att vi jobbar med diversity policies eller vad det nu må vara till att vi växer en bolag?

Så i grund och botten är det som vilken nivå du tar dig an, vad skapar det för värde för bolag. Men allt behövs. Som sagt, vi kommer aldrig anställa någon att att du måste driva de här frågorna nu för vi behöver någon som gör det. Jag ska säga det också att en del av det här är när delivery ownership-grejen sker ganska automatiskt idag. Vi förutsätter att våra kollegor växer och vi kan därmed nästan automatiskt ge dem högre lön varje år.

Det ansvarar individen för tillsammans med sin coach. Men på nurturing är upp till varje individ. Det här vi pratar om att man sätter sina egna lön. Kanske en sanning med modifikation. Men man är med och påverkar väldigt mycket sin lön. Man kan aktivt välja. Jag känner att jag det här året har tagit kliv i nurturing. Så jag vill driva en process för att jag ska upp i lön nu. Så äger man den processen själv. Man tillsammans med sin coach pratar om vilken förväntansbild har vi? Vad är du har gjort?

Hur levererar du på de här bitarna? Samla in feedback från kund, kolleger, presentera dem för ansvarig på kontoret och helt enkelt driva det här caset. Det gör man under en månads tid. Och sen när man landar i ett beslut så har vi liksom, det kan vara jag då i Malmö som landar i att Kalle eller Anna ska gå upp i nurturing. Då har vi sen en kommitté.

som ser över att har Ola tagit rätt beslut här? Är det grundat på rätt saker? Har vi tolkat förväntansbilden rätt tillsammans? Och på tal om det du var inne på, Sofia, förut så kollar vi också över här kommentet. Finns det andra i bolaget som har gjort samma saker men kanske inte gjort det?

självständigt en reflection och sagt att jag vill gå upp i lön. Men finns det andra som borde göra de sakerna som vi borde ställa frågan till? Borde inte du göra de här sakerna för du har gjort det här och det det här? Så försöker fånga upp alla i den processen helt enkelt så att inte då vissa missar någonting.

Madde (39:09)
Det är så bra. Alla har inte det här i sig att man vill pusha och grinda för sig själv och argumentera för sin lön. Jag tycker att det är skitjobbigt att löneförhandla. Det är jättefint att man faktiskt lyfter upp de individerna då också.

Ola Grändås (39:24)
Mm, ja men precis. Och jag ska säga också det, även vi som jobbar inhouse, säger cell eller rekrytering, vi har precis samma modell men vi har någon annan färg som tillägger någonting, just för dess olika roller. En del av min roll är att bygga kultur eller att göra affärer så det vore konstigt om det ska vara en parametr i vilken lön jag ska ha. Ja, exakt, det kanske där borde jag

Madde (39:46)
Hur mycket du kodar på fritiden.

Sofia (39:50)
Jag tycker du ska ta med, nu har varit med i en podd. Nu vill jag upp i nurturing.

Ola Grändås (39:55)
Men hade jag varit med i x antal poddar kommande år, då kanske jag kan faktiskt säga så men kolla här nu vilket värde jag har skapat för bolaget. att någonstans där brukar jag liksom, när jag ska förklara den här lönen, så finns det massa grejer gå in på. Det finns massa liksom fine grained grejer här, men i stora drag. En matrisorganisation, delivery ownership, och gärna kategorin och sen liksom nurturing som alla mer om värde till bolaget.

Madde (40:19)
Hur transparent är lönerna då? För jag antar att den här kommittén då har väl kanske lite koll på löner eller tittar man bara på nurture-delen då utan att titta på helheten? Är det liksom helt öppet vad alla tjänar?

Ola Grändås (40:34)
Ja, alla kan se vad alla tjänar helt och hållet. Med, jag tror att det så, nu har varit inne kollat på det här även med Kander, så tror jag inte vi har med vår vd-slöm. För vi sattes känslan av att om du ser vad vd-en tjänar så sätter du direkt en glas tak. Du upplever som att du kan inte tjäna mer än vd-en, det kommer inte ske liksom. Och frågar du så för vad han tjänar så kommer han svara på det. Så det inte mer än en hemlite så.

Sofia (40:57)
Får man göra det?

Men kan jag se din lön då? jag jobbar?

Ola Grändås (41:06)
Absolut.

Så alla kan se vad alla tjänar. I form av att du kan se allas nivåer på färgerna de ligger på. Så det står liksom inte Sofia 65 och Madde 60. Men det står liksom Delivery Ownership är gul och Nurturing är gul. Och du kan ju säga så, okej då har hon den här lönen.

Sofia (41:28)
blir det typ ett spann då att jag vet att grön nivå är 60 till 70 tusen.

Ola Grändås (41:36)
Men

det står ändå mer spesat på vilken nivå inom den här färgen du ligger på. Så du kan se på kronan vad alla tjänar.

Sofia (41:44)
Okej. Men hur blir det då, för jag antar att när du är i Malmö då så är det du som anställer nya konsulter. Kan du då presentera liksom, ja men det här är vad folk som jobbar här tjänar. Du som känner Kalle. Kalle är ju gul hos oss. Eller liksom, hur funkar det?

Ola Grändås (42:06)
Det skulle man väl kunna göra, det tror jag inte att jag skulle göra. Snarare prata om förväntansbilden på, givet vilket lönanspråk man har. Utöver vad du har i lönanspråk skulle vi förväntas de här bitarna av dig. Hur känner du själv kring att leverera på den nivåerna? Snarare i termer av det hade jag nog gjort. Men sen kan man absolut kolla på det. Vi försöker vara ganska som hårda till våra modeller.

var vi bedömer en person i rekryteringsprocess ligger så har vi det här spannen. Eftersom vi har en modell så kan vi inte ha utrymme att säga, ja men den här gången ger vi lite extra och vi tweakar på det här sättet, utan då måste vi ändå förhålla oss till det. Sen får man då kandidat köpa in på det eller inte köpa på det. All respekt till folk som jobbar med rekrytering dagligen, det är supersvårt att

placera en person och säga här är du i den här modellen. Det är otroligt svårt.

Madde (43:08)
För

att få den bilden. Det är väldigt svårt att bedöma.

Ola Grändås (43:12)
Ja, och här försöker vi prata om att det är en resa man gör. Man måste börja någonstans och sen måste man prata om förväntningar, vara nära varandra och se till att man hamnar rätt i modellet efter förväntansbilden på varandra.

Sofia (43:24)
Men jag gillar den typen av modell just för att folk med lite erfarenhet eller som är dåliga på att förhandla kan ofta också gå in lågt. Jag har varit med om folk som säger det lägsta de skulle kunna gå med på. Du kommer aldrig bli nöjd med det. Men när man har transparenta modeller så lurar man aldrig folk.

Det blir så tydligt att 40 000 är ju inte rimligt för dig. Ni kommer ju då automatiskt dra upp ett rönaanspråk som ni ser är för lågt. när personen börjar att se det så kommer den att bli så himla tydligt annars är den helt lurad typ. Det sker ju hos andra bolag där det inte är transparent. Då blir det så här, ooo här var det ju toppen. Den här personen vet inte vad den förtjänar.

Ola Grändås (44:17)
Nej exakt och det är verkligen det här då de här klassiska modellerna. kommer du ifrån? Och det kan ju när man bygger upp någonting här nere så ser man väldigt tydligt om vilka konsultbolag har en viss lönemodell. Och det går rätt snabbt att identifiera och så shit här har ju folk alldeles för låga löner. Men det kan också vara liksom finnas förklaringar till det. De kanske lever jättemycket på superpressade priser och stora stora ramavtal vilket gör att de har superdåliga utpriser.

Då kan de inte ge er bjuda den typen av lön för att nå samma 10 % om man ska ha det som någon form av target. Så någonstans makes it sense.

Madde (44:59)
Ja. Jag tycker det är uppfräschande med någon annan typ av modell än de andra som man brukar höra. Och jag gillar just det här transparenta i det. Det talar väl till mig i alla fall.

Ola Grändås (45:13)
För alla lyssnare så finns det ett bolag som var en del av inspirationen till våra modell som heter Buffer. Känner ni er kille?

Madde (45:21)
Alltså inte de som gör sådana social media-schemaläggar.

Ola Grändås (45:25)
Ja, de har ju, om ni googlar på Buffer och sen Salaries så får ni upp på deras hemsida alla deras löner på hela bolaget. finns ju massor av böcker skrivna om dem och liknande saker så det vet jag var en del av inspirationskällan till det liksom. Vi har inte allas löner på webben men vi har liksom på Notion. Men fan så kan vi kanske fundera på det.

Sofia (45:48)
Om det är lagligt. Det är väl ändå någon GDPR med i det där. Det är så konstigt. Man kan gå in och se vad alla tjänar i Sverige men ändå så skulle något sånt vara GDPR-skyddat. Så fort det är ett namn. Men jag undrar, är det någonstans som den här transparensen gjort saker ändå mer komplicerade? Det finns ju nackdelar med alla modeller.

Ola Grändås (46:16)
Transparens ställer mycket mer krav på hur man kommunicerar saker och vad man lovar. Det är lätt att tänka att allt är transparent och det är väldigt mycket rosa måna. Men det ställer mycket mer krav på att kunna förklara och kommunicera. Alla ska förstå samma saker och ha tillgång till rätt och samma information.

Och också tolka allting på samma sätt. Annars blir det snabbt villavästen. Så där behöver man absolut tänka på. Men överlag tycker inte jag att det gör saker negativt. Det är snarare mycket lättare att kunna prata efter förväntansbild på varandra. Det inte bara kring löne att förvänta utan det är också hur man ger feedback. Hur man mår. Jag brukar säga det liksom på ont och gott. Jag har aldrig...

När jag började på Mpya Digital så märkte jag väldigt tidigt när man frågade sig, hur är läget, hur mår du? Generellt så får man bara, det är bra. Men på Mpya Digital så svarar folk verkligen så jag mår, jag trött idag, jag har haft en skitjobb i natt eller det här har varit jobbigt. För mig är det transparens också. Att kunna vara öppen och ärlig med det. Så att det inte bara kopplat till lönen och vad folk tjänar för väntansbilder utan det finns så mycket mer att hämta i transparens tycker jag.

Sofia (47:39)
Men som du sa, vill ju... Det är ju en del av kulturen då. Och det genomsyrar ju allt då, inte bara löner. Men då har vi ju ändå hört två väldigt vanliga modeller och en som försöker göra det lite bättre. Men ändå, även fast konsulter vet om modeller så förstår de oftast ändå inte hur verksamheten fungerar i bakgrunden och vad som liksom är möjligt. Vad är det som...

kostar när man driver ett konsultbolag.

Ola Grändås (48:12)
Jag tror att de största utgifterna eller kostnader som folk underskattar allra mest är saker som vi varit inne på lite grann sen tidigare. Det är lön. Lön är dyrt, rent krass. Men framförallt är det tid mellan uppdrag. Den risken man tar, hos oss till exempel som har enbart fasta löner, alltid oavsett, så är det så klart en jätterisk man tar.

Vi tror på att vi rekryterar fantastiska människor som vi kan hitta uppdrag till, men det är den risken man tar. Vi lyssnar väldigt mycket på att konsulter får med påverkan också. Vi ska ha råd att säga nej till uppdrag som inte ligger i deras utvecklingspotential. Eftersom konsulterna inte har någon provision eller bonusar kan de bara se till...

Hjälper det här mig att växa? eller nej? Tar jag steg med riktigt? Medan andra behöver tänka sig att jag tackar nej till uppdraget för jag vill ha mer betalt eller mer kickback. Hos oss kan vi säga till konsulterna att du ska fokusera på DEO. Att växer du av det här uppdraget? Är det här åt den riktningen du vill gå åt? Och då blir ju risken mycket större. att den tiden att ha någon på bänken ett par månader tar lång tid att känna igen.

Framför allt om man har höga löner. Det tar länge tid än man tror. Och det tror jag inte de flesta fattar. Sen så övriga kostnader. Det är ju inte så annorlunda från andra bolag. är man har? Man har lönekostnader, har kvartor, har utrustningar, utbildningar och aktiviteter. Det är ju som många andra har.

Madde (50:00)
Men en sak som jag förstod på mitt senaste jobb nu när jag var lite mer involverad i affär ändå är att ofta så är ju fakturorna som går ut, alltså till kunden då, för att debattera. De kan ju ha väldigt lång tid på sig. Det kan ju vara typ tre månader efteråt som man får betalt. Medan du ska betala ut lönen till din anställda, alltså typ i förskott. får ju ofta lön i januari för januari. Men då kanske du inte har fått din...

pengar den i för det här uppdraget om personen till exempel har suttit på bänken. Man måste ju ändå ha lite marginal där för att kunna faktiskt betala utlänare.

Ola Grändås (50:35)
Jaha, men vägen.

Sofia (50:36)
Det var jätteintressant att höra just om det för just när man också drivit mindre bolag så har förstått som att ibland har man inte ens, man kanske har fem fantastiska personer man vill anställa men man har inte råd att anställa dem just på grund av det här med faktureringen. Jag kan inte förklara det lite för jag tror inte folk tänker på det här.

Ola Grändås (50:57)
Så är det ju. Det är otroligt vart vilken form av setup har man på bolaget. Har man kapital att ta de riskerna att betala ut löner och riskera att inte ha folk på uppdraget. är en jättestor risk. Och även sommaren. är nästan två månader där som tar jättelång tid. Har man då många kunder som har 60 dagars betalningstid så bör man ha bankkredit.

Beroende på vilket sätt man har behöver man absolut tänka på likviditeten. Hur kan vi säkerställa att vi kan betala ut löner hela tiden? Det är nånting som förhoppningsvis som bolaget går bra om man bygger upp över tid så att man kan ta den risken helt enkelt. Men helt klart, det är där här att bolag som har fasta löner måste tänka på det i större utsträckning än de här som har 90-10 bolag. Där du inte får nåt, då kan man ju ta på sig den risken nästan.

Sofia (51:55)
Men det är väl, även om har ett bolag som går väldigt bra, ett konsumentlag, så vet man ju att man inte förutspå marknaden som vi alla har sett senaste åren med covid och hur branscherna har förändrats och politik och så. Så även om det går bra så vet du inte hur det går om ett år och sitter du på bänken helt plötsligt för att du förlorade en kund för att...

kunden påverkades av marknaden så blir det jättesvårt.

Ola Grändås (52:29)
Det är svårt. kan ju bara sälja din timme. Har du en timme så är det en timme du kan sälja och betalt. Tappar du en timme än så får du aldrig tillbaka den. Sassbolag kan ha ett skitårigt halvår och sen så gör man världens spurt på slutet och det blir ett jättebra år. Det är helt omöjligt för konsultbolag. När det går att skala upp. Nej, det går inte att hitta den tiden och det är därför det är så känsligt med...

fasta löner och vilken risk man tar och vilka marginaler man har. Men vi pratar om det som på våra konsulter så har vi som väldigt krast, ja men det marginalerna på konsulterna ligger mellan 20 till 60 procent. Då är det ofta så som inte de mest seniora som man tjänar mest pengar på. Som kanske många också tänker på. Så däremellan ligger man och flyter.

Sofia (53:21)
Nu stänger vi

Madde (53:21)
Men

om man har en person som kommer och säger så jag har tusen spänn i timman och jag tjänar bara 45 000, jag borde egentligen tjäna ditt och ratten. Hur ska man bemöta det?

Ola Grändås (53:34)
Ja, det är svårt. att kundernas betalningsvillighet säger inte alltid om hur fantastiskt du är. Vissa kunder kommer att kunna betala väldigt mycket och det lätt att få höga priser. Medan andra är du är hur grym som helst. Men den här kunden som vi valde att ta här och då av olika anledningar kan bara betala 8,50. Så att återigen har du en rörlig lön, då kan du påverka mycket som helst.

Men är du på ett bolag där man har fasta löner, då ska du inte tänka på vad nån tar betalt för dig. Utan se till vad får jag av det här. Har jag en bra lön kopplat till vilka förväntningar jag har? Är jag nöjd med det jag gör? Och känner man sedan att över tid nu så har jag mycket större påverkningskraft? Då ser vi till att justera lönen. Och hos oss är så här att ingen blir gladare än jag om vi kan justera lön för att nån överträffar förväntningar av sin kund. Det är ju otroligt roligt. Så det ska man ju uppmuntra snarare än att försöka...

Slå ner som kanske många andra gör liksom.

Madde (54:33)
Jag tror verkligen att många glömmer det när de tittar på just timpriset. Att nån gång kanske du hamnar på ett uppdrag som sagt som du sa. Man är på ett ramavtal och har ett lägre timpris eller liknande. Då skulle jag enligt de principen när man går ner i lön i så fall. Och det så det funkar på de typ 80-20- eller 70-30-modellerna. Men med fast lön så är det kanske inte lika lätt att tänka så. Jag gjorde ju det. Jag är ju back-end utvecklare i grunden. Men sen så ville jag köra mer fronten och då fick jag chansen att göra det.

Det var en investering för bolaget. Då kunde ha en timpenning som en senior frontent-utvecklare. Men jag fick en chans att få behålla min lön. Man behöver tänka på såna saker också.

Ola Grändås (55:21)
När ni har varit konsulter, har ni upplevt att det finns konkurrens mellan konsultkollegorna på vissa uppdrag? Har ni upplevt att ni vill ha det här, för det här så bra betalt, så det här uppdraget vill jag ha. Har ni upplevt den typen av konkurrens?

Madde (55:36)
Nej, faktiskt aldrig. Ingenting jag känner. Jag har nog inte riktigt haft en valmöjlighet än kanske.

Sofia (55:42)
Ja, men kanske lite då... För att de flesta jag har mött har pratat som dig, Ola, att ni struntar i lönen eller vad timpenningen är. att även om din timpenning är låg så kanske det spelar stor roll att du är hos kunden för att då har vi tio konsulter hos den kunden istället för noll. Då kan vi ha låg timpenning för att har hög beläggning. Och det är bra. Men sen har det varit folk som absolut tror jag värderar...

Kanske folk som är nya inne i branschen, särskilt säljare, som värderar konsulterna efter vad de kan debattera. Och då har de kanske ändå upplevt att det blir orättvist när någon kanske får 1200 fast den är en vanlig konsult för att just den kunden har så mycket pengar att betala. Att vissa har jämfört den på det sättet, absolut.

Madde (56:40)
Samtidigt är inte så att konsultbolag någonsin tackar nej till en hög timpeng. Målet är du får hög timpeng som möjligt.

Ola Grändås (56:48)
Ja, i ren kassa är det ju det. Och för att hamna i en position så måste du ha byggt upp ett förtroende och visa att du kan skapa ett värde. Och jag tror att, som vi ser på det, men klart vi är konsultbolag men vi försöker snarare positionera oss mot våra anställda som att vi är ett produktbolag. Det vi gör är att lösa problem hos våra kunder.

Jag tror inte att en utvecklare på Spotify sitter i sitt team och funderar på hur den här sökfunktionen påverkar Spotify lönsamhet. Du behöver inte tänka på det där ute som utvecklare. Du behöver se till att ha rätt förväntningar på mig, ha en skälig lön till det jag gör och förväntas leverera. Ja, men det har jag. Fast det kan vara bra. Då kör vi på det. Levererar man större värde, då bör man komma och justera upp lönen ute efter det. Att man faktiskt tillför ett större värde.

Att bort från att tänka vad man har för varje timme. Vad tjänar man på den här timmen? Det behöver man inte tänka på.

Madde (57:48)
Det här skulle vi kunna göra ett helt annat avsnitt om också för att jag tycker det är så intressant att tänka. Som konsult blir man så himla drillad i det här, är liksom timmar debetterade. Man blir väldigt fokuserad på timmar och timmpris. Men jag skulle mycket hellre bara mäta på värdet man producerar. Det känner jag nu när jag jobbar på produktbolag. är lite skillnad för att det är inte lika så här att du ska debettera åtta timmar utan det är mer vad levererar du för värde.

på den tiden du jobbar och sen om det tar sex timmar eller åtta timmar så spelar inte det kanske lika stor roll. Jag vill få till det här skiftet att tänka mer i värdeekonomi på något sätt.

Ola Grändås (58:24)
Ja, jag tror att det är viktigt att särskilda på att bemanna upp timmar kontra att som konsult är du där, du är än i teamet och ni löser problem gemensamt. Om du gör det på mindre timmar eller mer timmar, det inte det som spelar roll i slutändan. är värdet du tillför. Är du pålitlig, du trygg, man kan lita på dig, du levererar det som ska levereras. Skitbra! Då är du där. Men jag upplever inte heller som att...

kunder idag sitter och granskar varje timme. Däremot ska man ju känna, nu har jag inte intervjuat och träffat folk från konsultbolag på andra sidan bron. Där är det supertydlighet på konsulttimmar. Du måste sätta upp allting hela tiden. Folk upplever framförallt en otrolig press på det. Vi vill också ha 100 procent beläggning, men jag tror inte att våra konsulter upplever att någon jagar på dem blå slampar.

Sofia (59:21)
Men det har väl blivit lite strängare mer än då. Också som någon som varit konsult tidigare så ser jag ändå hur många konsulter som är väldigt konsultmässiga tänker verkligen så här. Var levererar jag till kunden på de här timmarna de betalar? Vilket är toppen. De konsulterna vill man ju ha. Sen finns det de konsulterna som har slappnat av så pass mycket så att de beter sig som de absolut sämsta anställda.

De anställda som har gått åt andra hållet, de får hela tiden sin lön och det är aldrig någon som ifrågasätter hur mycket värde de levererar på antalet timmar. Så det så här, jag tycker det går åt båda hållen hur mycket de kan slappna av eller blir så tittar så starkt på varje timme.

Ola Grändås (1:00:06)
Ja, nej men jag tycker också att man ska väl ha möjlighet att granska vad folk gör. är ju allas rätt. Men jag tror inte att man gör det. Om man är duktig framåt och skapar ett värde, då tror jag inte någon kommer någonsin tänka på det.

Madde (1:00:18)
Nej, jag inte att det sin anledning.

Ola Grändås (1:00:20)
Men ja, det är spännande. Just här konsultmässigheten som vi har diskuterat hur mycket som helst. Vi skulle också kunna göra en hel podcast om vad det innebär. Det är superintressant också.

Madde (1:00:30)
Nu har vi redan pratat i över en timma. gud. Favoritämnet. men Ola, har vi missat någonting som du verkligen vill få med? Eller känner du dig nöjd med din prestation?

Ola Grändås (1:00:44)
Att få med allting eller känna sig nöjd till två olika frågor tycker jag. Men jag tror vi har lyckats fånga upp det mesta om hur vi jobbar i alla fall. Jag skulle nästan vända frågan till er.

Sofia (1:00:56)
Nej men det viktigaste tror jag här är att folk får mer förståelse för hur komplex det är i konsultbranschen och att det är svårt att jämföra och att det ser så himla olika ut. Vilka kunder man har och är man stor eller liten och att kulturen spelar väldigt stor roll. Att man verkligen ska välja det bolaget som passar den, som matchar den. annars kommer man alltid bli missnöjd för att trivs man inte så kommer man bli missnöjd med vilken lön man än har och så här.

Madde (1:01:25)
Ja, visst. Pengar är ju långt ifrån allt.

Ola Grändås (1:01:27)
Mm.

Nej, nu har vi inte varit inne på det. Att känna trygghet är en grej. Att bli sedd är en grej. Och att tjäna lön är en annan grej. Man känner att man blir sedd. Man känner att man har en trygghet. Man har en förståelse för det. Jag tror att många modeller kanske inte fångar upp alla de sakerna.

Sofia (1:01:49)
Nej exakt. Stort tack för att du var med. Jättekul att höra dig här.

Ola Grändås (1:01:55)
Tack för att vara med.

Madde (1:01:56)
Ja, håller bara med. Kul att pratas vid. vi ändrar, vi hörs ju som vanligt i nästa vecka. Hejdå!

Sofia (1:02:02)
Hejdå!